Sträcka 6
Sträcka 6, 4 710 - 4 620 meter, röd svårighetsgrad
Tävlingen har nu i stort sätt kommit halvvägs, i alla fall när det gäller täten. För en hel del lag är det en bra bit kvar. Sträcka 6 är sträckan som många äldre seniorer och H 35:or har sett fram emot. Plötsligt har de fyllt 40 och blir värdefulla för laget. På den här sträckan kommer det att gå undan. Här brukar det finns gott om duktiga och snabba "gubbar" som fortfarande hävdar sig bra i seniorklass. Bland de lag som ligger en bit bakom täten brukar den här sträckan bjuda på en blandning av löpare. Det är både yngre och äldre, tjejer och killar. Återigen charmen med 25-manna.
Den här sträckan bjuder en blandning av korta och lite längre sträckor. Dock saknas en riktig långsträcka. Några kommer kanske att uppleva att sträckan är lite som en medeldistansbana. Kanske är det så, men det har inte varit min avsikt att lägga en speciell medeldistanssträcka. Kontrollpunkterna är tydliga, men det betyder inte att man kan slappna av. Det kommer att krävas noggranhet och fokusering. På vissa delar av banan kommer man att komma i kontakt med löpare på tidigare sträckor. Med andra ord, det kommer att vara mycket folk i skogen. Radiokontrollen kommer täten att nå efter 12 minuter. Då kommer alla som är kvar på tävlingsarenan återigen att veta hur tävlingen utvecklas. Efter ytterligare 11 minuter kommer täten till förvarningen och sen är de som vanligt snart dags för växling igen. Den beräknade totaltiden på sträckan är beräknad till 26 minuter.
Tävlingen har nu i stort sätt kommit halvvägs, i alla fall när det gäller täten. För en hel del lag är det en bra bit kvar. Sträcka 6 är sträckan som många äldre seniorer och H 35:or har sett fram emot. Plötsligt har de fyllt 40 och blir värdefulla för laget. På den här sträckan kommer det att gå undan. Här brukar det finns gott om duktiga och snabba "gubbar" som fortfarande hävdar sig bra i seniorklass. Bland de lag som ligger en bit bakom täten brukar den här sträckan bjuda på en blandning av löpare. Det är både yngre och äldre, tjejer och killar. Återigen charmen med 25-manna.
Den här sträckan bjuder en blandning av korta och lite längre sträckor. Dock saknas en riktig långsträcka. Några kommer kanske att uppleva att sträckan är lite som en medeldistansbana. Kanske är det så, men det har inte varit min avsikt att lägga en speciell medeldistanssträcka. Kontrollpunkterna är tydliga, men det betyder inte att man kan slappna av. Det kommer att krävas noggranhet och fokusering. På vissa delar av banan kommer man att komma i kontakt med löpare på tidigare sträckor. Med andra ord, det kommer att vara mycket folk i skogen. Radiokontrollen kommer täten att nå efter 12 minuter. Då kommer alla som är kvar på tävlingsarenan återigen att veta hur tävlingen utvecklas. Efter ytterligare 11 minuter kommer täten till förvarningen och sen är de som vanligt snart dags för växling igen. Den beräknade totaltiden på sträckan är beräknad till 26 minuter.
Sträcka 5
Sträcka 5, 6 470 - 6 580 meter, blå svårighetsgrad
Den femte sträckan har en egen karaktär. Den har bitivs hämtat drag från några andra sträckor men den har också helt egna delar. Sträckan har blå svårighetsgrad vilket betyder att det finns en del lite svårare kontrollpunkter. På sina håll kommer det att krävas intensiv kartläsnig för att undvika misstag med tidsförlust som följd. Jag har försökt att skapa en blandning av kartläsningssträckor och vägvalssträckor. Ett par av sträckorna tillhör de jag är mest nöjd med på tävlingen. Det finns naturligtvis bra sträckor även på andra håll i tävlingen men här finns som sagt några av favoriterna.
Den femte sträckan innebär att det blir lite lugnare för speakern. Eftersom sträckan är längre innebär det lite längre tid mellan de kontroller som kommer att bevakas. Efter 12 minuters löpning når man radiokontrollen och det blir en rapport om det aktuella läget i skogen. Efter det tar det 21 minuter fram till förvarningen. Är du kvar på tävlingsarenen hinner du ta en fika under tiden. Från förvarningen och in till växlingen är det inte många minuter. Totalt löptid på sträckan är beräknad till 37 minuter.
Den femte sträckan har en egen karaktär. Den har bitivs hämtat drag från några andra sträckor men den har också helt egna delar. Sträckan har blå svårighetsgrad vilket betyder att det finns en del lite svårare kontrollpunkter. På sina håll kommer det att krävas intensiv kartläsnig för att undvika misstag med tidsförlust som följd. Jag har försökt att skapa en blandning av kartläsningssträckor och vägvalssträckor. Ett par av sträckorna tillhör de jag är mest nöjd med på tävlingen. Det finns naturligtvis bra sträckor även på andra håll i tävlingen men här finns som sagt några av favoriterna.
Den femte sträckan innebär att det blir lite lugnare för speakern. Eftersom sträckan är längre innebär det lite längre tid mellan de kontroller som kommer att bevakas. Efter 12 minuters löpning når man radiokontrollen och det blir en rapport om det aktuella läget i skogen. Efter det tar det 21 minuter fram till förvarningen. Är du kvar på tävlingsarenen hinner du ta en fika under tiden. Från förvarningen och in till växlingen är det inte många minuter. Totalt löptid på sträckan är beräknad till 37 minuter.
Träning 1 oktober 2009
Det börjar nu bli höst på allvar. Ute i skogen börjar löven täcka marken. Luften är lite kyligare och naturen förbereder sig sakta men säkert för vintern. Hösten innebär också att det blir mörkt allt tidigare. Just nu är vi inne i en period där början av träningen sker i dagsljus och skymning och avslutningen kan ske i mörker. Därför är det bra om du ser till att din pannlampa är laddad. När det är mörkt beror delvis på hur vädret är. Vid klart väder är det ljust lite längre.
Den här veckans teknikträning följer samma tema som flera andra under hösten. Vi har fokuserat mycket på orientering längs med och mot naturliga ledstänger. I vår del av landet handlar det oftast och tydliga höjder och lite större sankmarker. Vid några tillfällen har vi använt oss av kartor där det mesta utom höjdkurvorna varit bortplockade. Även den här gången kommer det att fattas en del saker på kartan. Nästan alla stigar är bortplockade. Det gör att du tvingas att orientera efter andra detaljer. Nyckeln till framgång är att kunna se de stora dragen i terrängen och utnyttja dem så långt som möjligt fram mot kontrollen. När du närmar dig kontrollen gäller det att använda fler detaljer för att kunna ta en säker väg in mot kontrollen.
Träningen utgår från klubbstugan vid Rudan. Terrängen är därför välkänd vilket inte alltid behöver vara en fördel. Du kommer att passera både större och mindre stigar som inte är med på kartan. Du kommer säkert att känna igen dig på flera ställen och kanske lockas att följa stigen en bit. Om du fokuserar för mycket på att följa stigen och samtidigt tappar fokus på de detaljer som faktiskt är med på kartan är det stor risk att du kommer fel. Den kortaste banan kommer att finnas i två varianter, en utan stigar och en med stigar. Därför kan även de allra yngsta vara med på träningen.
Den här veckans teknikträning följer samma tema som flera andra under hösten. Vi har fokuserat mycket på orientering längs med och mot naturliga ledstänger. I vår del av landet handlar det oftast och tydliga höjder och lite större sankmarker. Vid några tillfällen har vi använt oss av kartor där det mesta utom höjdkurvorna varit bortplockade. Även den här gången kommer det att fattas en del saker på kartan. Nästan alla stigar är bortplockade. Det gör att du tvingas att orientera efter andra detaljer. Nyckeln till framgång är att kunna se de stora dragen i terrängen och utnyttja dem så långt som möjligt fram mot kontrollen. När du närmar dig kontrollen gäller det att använda fler detaljer för att kunna ta en säker väg in mot kontrollen.
Träningen utgår från klubbstugan vid Rudan. Terrängen är därför välkänd vilket inte alltid behöver vara en fördel. Du kommer att passera både större och mindre stigar som inte är med på kartan. Du kommer säkert att känna igen dig på flera ställen och kanske lockas att följa stigen en bit. Om du fokuserar för mycket på att följa stigen och samtidigt tappar fokus på de detaljer som faktiskt är med på kartan är det stor risk att du kommer fel. Den kortaste banan kommer att finnas i två varianter, en utan stigar och en med stigar. Därför kan även de allra yngsta vara med på träningen.
Allt börjar ta form
I dag är det mindre än två veckor kvar till tävlingsdagen. Ute i skogen börjar det ta form. Just nu är det bygge av kontrollställningar som gäller. Ansvaret är utlagt på en annan person så jag slipper ha ansvar för själva byggandet. Huvudansvaret för att det blir gjort och att det blir bra är dock mitt. Allt virke som ska användas är utburet till respektive kontroll.
Sen kommer ett gäng och bygger själva kontrollställningen. En del ställningar ska vara lite större och där finns det naturligtvis mer virke. Omkring 75 procent av ställningarna är färdiga. De resterande 25 procenten kommer att bli klara under den kommande veckan.
Här är ett exempel från sträcka 4 på hur det kan se ut. Just den här kontrollen kommer att passeras av alla löpare på sträckan.
Ute i skogen börjar det bli 25-mannakänsla. För mig innebär det att det ligger nyfallna löv på marken och att det börjar dofta höst. Just i dag var det ett helt underbart väder. Solen sken från en klarblå himmel och det var varmt. Det är bara att hoppas på liknande väder.
På tävlingsdagen hoppas jag att träden i kanten har blivit än mer färgsprakande. Det här är nämligen fonden på tävlingsarenan.
Dagens sista bild visar stora delar av tävlingsarenen mitt på dagen i dag. Den 10 oktober kommer det att vara omkring 10 000 personer här för att vara med på årets 25-manna. Tänk om vädret är lika bra då.
Sen kommer ett gäng och bygger själva kontrollställningen. En del ställningar ska vara lite större och där finns det naturligtvis mer virke. Omkring 75 procent av ställningarna är färdiga. De resterande 25 procenten kommer att bli klara under den kommande veckan.
Här är ett exempel från sträcka 4 på hur det kan se ut. Just den här kontrollen kommer att passeras av alla löpare på sträckan.
Ute i skogen börjar det bli 25-mannakänsla. För mig innebär det att det ligger nyfallna löv på marken och att det börjar dofta höst. Just i dag var det ett helt underbart väder. Solen sken från en klarblå himmel och det var varmt. Det är bara att hoppas på liknande väder.
På tävlingsdagen hoppas jag att träden i kanten har blivit än mer färgsprakande. Det här är nämligen fonden på tävlingsarenan.
Dagens sista bild visar stora delar av tävlingsarenen mitt på dagen i dag. Den 10 oktober kommer det att vara omkring 10 000 personer här för att vara med på årets 25-manna. Tänk om vädret är lika bra då.
Självvald väg?
Då och då blossar det upp diskussioner om hänglöpning, samlöpning och samarbete i skogen. I dag har det varit final i ungdomsserien i Stockholm. Där deltar allt från USM-segrare till nybörjare som kanske springer sin första tävling. Alla regler om att man inte får samarbeta får en lite annan innebörd på den här typen av tävlingar. Jag satt ute i skogen för att fotografera några av löparna. Efter en stund kommer två yngre klubbkompisar till mig fram till kontrollen.
Det gäller att kolla så att det är rätt kontroll. Man behöver inte ha så bråttom. De är bäst att kolla om det kommer någon mer som ska ha samma kontroll.
Det är mycket att hålla reda på. Nästa kodsiffra, passa kartan och vem är det som kommer där borta? Är det någon som ska åt samma håll som vi? Hur var det nu, passa kartan, nästa kontroll, kodsiffran...
Bra att vi har koll på allt. Nu drar vi vidare till nästa kontroll. Det ser inte så svårt ut. Det var ju bara att följa stigen fram till stigförgreningen och sen... Kanske bäst att stanna för att kolla en gång till. Det vore ju synd om vi skulle bomma nästa kontroll.
Hur var det nu igen? Kodsiffran har vi koll på. Har du passat kartan? Det var ju bara stigen fram till nästa stigförgrening och sen... Du! Nu tror jag att jag har koll på läget. Häng med så tar vi nästa kontroll. Sen ska vi bara till sista och sen till mål. Vi har inte så mycket kvar.
Det gäller att kolla så att det är rätt kontroll. Man behöver inte ha så bråttom. De är bäst att kolla om det kommer någon mer som ska ha samma kontroll.
Det är mycket att hålla reda på. Nästa kodsiffra, passa kartan och vem är det som kommer där borta? Är det någon som ska åt samma håll som vi? Hur var det nu, passa kartan, nästa kontroll, kodsiffran...
Bra att vi har koll på allt. Nu drar vi vidare till nästa kontroll. Det ser inte så svårt ut. Det var ju bara att följa stigen fram till stigförgreningen och sen... Kanske bäst att stanna för att kolla en gång till. Det vore ju synd om vi skulle bomma nästa kontroll.
Hur var det nu igen? Kodsiffran har vi koll på. Har du passat kartan? Det var ju bara stigen fram till nästa stigförgrening och sen... Du! Nu tror jag att jag har koll på läget. Häng med så tar vi nästa kontroll. Sen ska vi bara till sista och sen till mål. Vi har inte så mycket kvar.
Sträcka 4
Sträcka 4, 3 230- 3 300 meter, vit svårighet
Nu när tjejerna på sträcka 3 är klara är det dags för antingen ungdomar eller äldre att ge sig ut i skogen. Jag har flera gånger stått vid sidan och tittat på löparna som går ut och kommer mot mål på sträcka 4. Det jag har fastnat för är den sköna blandningen av löpare. För mig är sträcka 4 en stor del av 25-mannas själ. Små tjejer och killar springer sida vid sida med äldre kvinnor och män. Här finns inga elitlöpare med landslagsmeriter. Här finns inga dam- eller herrseniorer. De har sin plats på andra sträckor. Men de som springer sträcka 4 är lika viktiga som alla andra i laget och har kanske ibland en minst lika stor press på sig som stjärnorna.
I år liksom tidigare år kommer det att gå undan på den här sträckan. Speakern kommer knappt att hinna tala om vilka som går ut i täten innan de är vid radiokontrollen. Därifrån är det inte långt till förvarningen och upploppet. Jag har beräknat att det tar 9 minuter för tätlaget att nå radiokontrollen. 15 minuter efter växling kommer täten till förvarningen och sen tar det knappt tre minuter till växling ut på nästa sträcka. Har du räknat rätt så får du den beräknade tiden på sträcka 4 till 18 minuter.
Banan kommer att gå fram längs större och mindre stigar och en liten bit även på en körväg. Eftersom det är vit svårighet på banan så sitter kontrollerna på ledstången eller en liten bit vid sidan om ledstången. Kanske tvingas du också gena en kortare bit över öppen mark. Du kan också tvingas att ta ställning till något eller några enklare vägvalsproblem. Allt det här kan nämligen ingå på en vit bana.
Sträcka 3
Sträcka 3, 4 290-4 340 meter, röd svårighet
Nu är det tjejernas tur och de är många på en gång. För varje löpare som kommer in på efter sträcka 2 går det ut fyra tjejer. Det här ställer naturligtvis krav på att det finns plats för alla i skogen både på väg till kontrollerna i början och vid kontrollerna. Sträcka tre innehåller lite olika typer av terräng, från det lite flackare till mer kuperad terrräng. Här finns områden med många detaljer och områden med mindre detaljrikedom. Även på den här sträckan kommer det att gå undan för de snabbaste löparna, men jag tror också att en del kontroller kan vålla problem för den som inte är fokuserad. Det gäller att se upp för de svårigheter som finns. Ett moment som kan ställa till det för några är att det kommer att vara många andra löpare i skogen samtidigt. Det gäller alltså att fokusera på sitt eget lopp och sina egna kontroller och försöka att låta bli att fokusera på de andra löparna.
Efter 15 minuter ska det första laget ha passerat radiokontrollen. Då vet vi som är kvar på tävlingsarenan vilket eller vilka lag som är i täten. Efter 26 minuter passerar ledande lag förvarningen och efter 30 minuter är det dags för ledande lag att gå ut på sträcka 4. Jag skriver ledande lag. Det innebär att det kan komma enskilda löpare före de här tidsangivelserna, men då har inte alla fyra i laget passerat. Lycka till tjejer!
Nu är det tjejernas tur och de är många på en gång. För varje löpare som kommer in på efter sträcka 2 går det ut fyra tjejer. Det här ställer naturligtvis krav på att det finns plats för alla i skogen både på väg till kontrollerna i början och vid kontrollerna. Sträcka tre innehåller lite olika typer av terräng, från det lite flackare till mer kuperad terrräng. Här finns områden med många detaljer och områden med mindre detaljrikedom. Även på den här sträckan kommer det att gå undan för de snabbaste löparna, men jag tror också att en del kontroller kan vålla problem för den som inte är fokuserad. Det gäller att se upp för de svårigheter som finns. Ett moment som kan ställa till det för några är att det kommer att vara många andra löpare i skogen samtidigt. Det gäller alltså att fokusera på sitt eget lopp och sina egna kontroller och försöka att låta bli att fokusera på de andra löparna.
Efter 15 minuter ska det första laget ha passerat radiokontrollen. Då vet vi som är kvar på tävlingsarenan vilket eller vilka lag som är i täten. Efter 26 minuter passerar ledande lag förvarningen och efter 30 minuter är det dags för ledande lag att gå ut på sträcka 4. Jag skriver ledande lag. Det innebär att det kan komma enskilda löpare före de här tidsangivelserna, men då har inte alla fyra i laget passerat. Lycka till tjejer!
Inte bara tävlingsbanor
Alla banor som ska användas i samband med 25-mannatävlingen är ju klara sen en tid. Alla kartor som ska användas i samband med tävlingen är också tryckta och klara och finns nu i tryggt förvar. Tävlingskartorna och de kartor som ska lämnas ut efter tävlingen finns på olika platser om något oförutsätt skulle hända. Då finns en reservupplaga att ta till.
Nu i kväll har jag lagt ytterligare åtta banor. Det är banor som ska användas tidigt på morgonen samma dag som 25-mannatävlingen. Åtta personer ska tillsammans besöka alla kontroller och samtidigt sätta ut alla kontrollenheter och provstämpla alla enheter. Samtidigt som de stämplar startar de också alla enheter som är programerade att inte gå ner i viloläge innan den första löparen besöker respektive kontroll. Några kontroller kommer att besöka först under andra halvan av tävlingen.
I samband med utsättningen är tanken att de åtta löparna ska också ska hjälpa till att driva ut eventuellt vilt ur området. Därför är utsättarbanorna lagda i stråk så att de så långt som möjlig springer åt samma håll. De ska också starta samtidigt så att de bildar en drevkedja, om än något gles.
Under tävlingen kommer utsättarna och ytterligare ett antal personer att vara ute i skogen för att bevaka så inga kontroller försvinner och att alla enheter fungerar. Om det behövs ska de kunna byta ut en enhet som inte fungerar. Efter tävlingen ska alla enheter och kontrollskärmar plockas in, programeras om och sättas ut nästa morgon. Då är det ju 25-mannakorten och Elitseriefinal.
Sträcka 1 och 2
I dag är det 18 dagar kvar till 25-manna och det är 346 lag anmälda. Nu när det börjar dra ihop sig till tävlingsdags tänkte jag presentera de olika sträckorna, lite om hur jag har funderat och ett litet kartklipp från något ställe där just den sträckan drar fram. Det behöver inte vara typiskt för just den sträckan och det kan naturligtvis vara så att andra sträckor också passerar där. Vi börjar från början.
Sträcka 1 och 2, 7 260-7 420 meter blå svårighet
Om alla lag som är anmälda i dag kommer till start är det 346 löpare som ger sig i väg från startgärdet klockan 09,00 lördagen den 10 oktober. Sträcka 1 och 2 är gafflade med varandra och skiljer sig på så sätt från de andra sträckorna som ju är gafflade inom respektive sträcka. Det som väntar är en ganska traditionell första sträcka. Det kommer, som vanligt på 25-manna, att gå undan. Eftersom det är många löpare som ger sig iväg på en gång så har jag lagt ner en del arbete på att försöka underlätta stämplingen vid de första kontrollerna. Dels kommer det att finnas många enheter och dels kommer kontrollställningen att vara placerad så att det ska vara lätt att närma sig kontrollen, stämpla och springa vidare mot nästa kontroll. Förutsättning är dock att löparna kommer från rätt håll. Banorna innehåller en blandning av korta och långa sträckor. Det är också en blandning av vägvalssträckor och sträckor som kräver mer kartläsning i detalj.
Sträcka 1 och 2, 7 260-7 420 meter blå svårighet
Om alla lag som är anmälda i dag kommer till start är det 346 löpare som ger sig i väg från startgärdet klockan 09,00 lördagen den 10 oktober. Sträcka 1 och 2 är gafflade med varandra och skiljer sig på så sätt från de andra sträckorna som ju är gafflade inom respektive sträcka. Det som väntar är en ganska traditionell första sträcka. Det kommer, som vanligt på 25-manna, att gå undan. Eftersom det är många löpare som ger sig iväg på en gång så har jag lagt ner en del arbete på att försöka underlätta stämplingen vid de första kontrollerna. Dels kommer det att finnas många enheter och dels kommer kontrollställningen att vara placerad så att det ska vara lätt att närma sig kontrollen, stämpla och springa vidare mot nästa kontroll. Förutsättning är dock att löparna kommer från rätt håll. Banorna innehåller en blandning av korta och långa sträckor. Det är också en blandning av vägvalssträckor och sträckor som kräver mer kartläsning i detalj.
Efter 13 minuter kommer lagkamrater och alla andra som är kvar på tävlingsarenan att få en första rapport från skogen. Då passeras radiokontrollen. Det kommer säkert att vara flera lag som är där samtidigt och speakern kommer att ha ett tufft jobba att hinna med att rapportera alla löpare. Efter ytterligare 13 minuter är det dags för de första löparna att varva ine på tävlingsarenan. Då har publiken möjlighet att se löparna på nära håll, höra den ansträngda andningen, känna fartvinden och kanske lukten av svett. Löparna kommer att springa 250 meter på tävlingsarenan så det finns plats för många att se dem. Nu är det 9 minuter tills den första löparen passerar förvarningen. Då är det mindre än en minut tills publiken ska kunna se den första löparen på mot den sista kontrollen. Sen är det 330 meter från sista kontrollen till målet. Kanske är det flera löpare samtidigt och det blir en spurtstrid. Det brukar ju vara lite prestige att vinna den första sträckan. Allt som allt ska det ta 38 minuter för den första löparen att ta sig runt banan. För löparna på den andra sträckan väntar nu samma utmaning.
Träning 24 september 2009
Efter två veckors träning på kurvbildskarta är det dags att gå tillbaka till en "vanlig" karta. Skönt tycker kanske en del även om flera har tyckt att det har varit kul och kanske en liten utmaning att klara av kurvbilden. Mitt råd den här veckan är att ta med dig erfarenheterna från de två tidigare kurvbildsträningarna. Träningen på torsdag bjuder nämligen på stora möjligheter att utnyttja kurvbilden. Försök att se de stora dragen i terrängen det vill säga tydliga höjder, sänkor och åsar. Du kommer att ha stor hjälp av dem. Försök också att bortse från en del andra detaljer som du egentligen inte behöver för att ta dig fram. När du närmar dig kontrollen ska du vara mer noga och läsa på fler detaljer. Ett vanligt fel som de flesta gör då och då är att man glömmer bort att orientera när man vet att man är nära kontrollen. Då är det lätt att man börjar leta efter skärmen i stället för att orientera fram till själv kontrollföremålet.
Det här är en del av banan på torsdag. Här har jag gjort några detaljer i kurvbilden tydligare. Egentligen behöver du inte mer för att kunna ta dig fram mot kontrollen. Om vi exempelvis tar oss mellan den tredje och fjärde kontrollen så ska du börja med att springa rakt mot fjärde kontrollen. Då ska du ha en höjd på höger sida. När du har det kommer du troligen att kunna skymta den stora sänkan framför dig. Terrängen här är öppen och fin så du ser ganska långt. Du kan välja att springa lite åt höger för att spara höjd, men inte för mycket så att du kommer ur kurs. Du ska sen spring uppför en liten backe och in mellan två höjder. Här ligger också en sten och ett par mindre sankmarker. Ser du dem är det en bonus men lägg inte tid på att leta rätt på dem. Efter ytterligare 50 meter ska du vara vid nästa större sänka. Den leder i princip rakt mot kontrollen. Kolla för säkerhets skull med kompassen att riktningen stämmer. Innan kontrollen ligger en ganska stor sankmark och på andra sidan den stenen med kontrollskärmen.
Om du har möjlighet så kan du gå igenom den andra sträckorna här på kartan för att memorera lite av banan. Försök att planera hur du ska ta kontrollerna. Du behöver inte använda dig av mina iritningar. Du får gärna hitta andra större saker som du vill använda dig av. När du är ute i skogen på torsdag kan du försöka att genomföra det du har planerat. Det är inte alltid lätt men gör du ett försök så kommer du säkert att lyckas på några ställen.
Det här är en del av banan på torsdag. Här har jag gjort några detaljer i kurvbilden tydligare. Egentligen behöver du inte mer för att kunna ta dig fram mot kontrollen. Om vi exempelvis tar oss mellan den tredje och fjärde kontrollen så ska du börja med att springa rakt mot fjärde kontrollen. Då ska du ha en höjd på höger sida. När du har det kommer du troligen att kunna skymta den stora sänkan framför dig. Terrängen här är öppen och fin så du ser ganska långt. Du kan välja att springa lite åt höger för att spara höjd, men inte för mycket så att du kommer ur kurs. Du ska sen spring uppför en liten backe och in mellan två höjder. Här ligger också en sten och ett par mindre sankmarker. Ser du dem är det en bonus men lägg inte tid på att leta rätt på dem. Efter ytterligare 50 meter ska du vara vid nästa större sänka. Den leder i princip rakt mot kontrollen. Kolla för säkerhets skull med kompassen att riktningen stämmer. Innan kontrollen ligger en ganska stor sankmark och på andra sidan den stenen med kontrollskärmen.
Om du har möjlighet så kan du gå igenom den andra sträckorna här på kartan för att memorera lite av banan. Försök att planera hur du ska ta kontrollerna. Du behöver inte använda dig av mina iritningar. Du får gärna hitta andra större saker som du vill använda dig av. När du är ute i skogen på torsdag kan du försöka att genomföra det du har planerat. Det är inte alltid lätt men gör du ett försök så kommer du säkert att lyckas på några ställen.
I dag kände jag igen mig
Och då tänker jag på dagens tävling i jämförelse med 25-manna 2003. Nu var det inte någon kontrollpunkt utan en spång som kändes bekant. I dag passerade jag den åt andra hållet i jämförelse med då, 2003.
25-manna 2003
Jag tänker på passagen mellan sjunde och åttonde kontrollen. Jag kände också igen mig på väg till start. Då för sex år sen sprang jag åt andra hållet mellan trettonde och fjortonde kontrollen. Annars var det okända marker i dag.
Det blev några småbommar på några kontroller. Det började med lite slarv vid tredje kontrollen. När jag stämplade kom han som startade en minut efter mig. På väg till fjärde sprang vi och tittade på varandra och bommade. Till femte valde jag en annan väg för att få orientera själv, men straxt innan kontrollen sågs vi igen och åtminstone jag tappade lite fokus. Till sjätte var det egentligen inte någon bom men jag hade inte riktigt koll på allt. Sen flöt det på bättre. Jag märkte att han som kommit ikapp mig bommade nionde kontrollen. Lite ivrig slängde jag mig utför sluttningen till tionde men hade inte koll på läget. Jag läste in mig flera gånger men var aldrig där jag trodde. På väg till elfte var han ikapp igen och till de sista kontrollerna såg jag honom från och till. Han sprang fortare än jag men bommade lite mer så det skilde inte så mycket i mål förutom den minut som han tog in redan till tredje.
25-manna 2003
Jag tänker på passagen mellan sjunde och åttonde kontrollen. Jag kände också igen mig på väg till start. Då för sex år sen sprang jag åt andra hållet mellan trettonde och fjortonde kontrollen. Annars var det okända marker i dag.
Det blev några småbommar på några kontroller. Det började med lite slarv vid tredje kontrollen. När jag stämplade kom han som startade en minut efter mig. På väg till fjärde sprang vi och tittade på varandra och bommade. Till femte valde jag en annan väg för att få orientera själv, men straxt innan kontrollen sågs vi igen och åtminstone jag tappade lite fokus. Till sjätte var det egentligen inte någon bom men jag hade inte riktigt koll på allt. Sen flöt det på bättre. Jag märkte att han som kommit ikapp mig bommade nionde kontrollen. Lite ivrig slängde jag mig utför sluttningen till tionde men hade inte koll på läget. Jag läste in mig flera gånger men var aldrig där jag trodde. På väg till elfte var han ikapp igen och till de sista kontrollerna såg jag honom från och till. Han sprang fortare än jag men bommade lite mer så det skilde inte så mycket i mål förutom den minut som han tog in redan till tredje.
Samma som 25-manna 2003
Första dagen av Hanstadubbeln avgjordes i dag på nästan samma ställe som 25-manna 2003. Det var, och är fortfarande en av de snabbaste 25-mannatävlingar som avgjorts. Terrängen är måttligt kuperad och det är rent och fint i skogen så det är inget problem att ta sig fram. Det är bara eventuella bommar som kan göra att tiden drar iväg. Ja, om man inte räknar med den egna fysiska formen eller snarare bristen på fysisk form. Hur som helst så var det fin terräng och en njutning att springa. Inga stora bommar, men några små misstag och någon liten tvekan på några ställen. Det går alltid att göra det lite bättre.
Hanstadubbeln långdistans 19 september 2009
Som sagt gick 25-manna 2003 i samma område. Då passerade man dagens målplats på väg till första kontrollen och banan gick i samma område i början, men åt andra hållet. Inga återbesök vid kontroller men det var ganska nära på något ställe.
25-manna 2003
I morgon är det dags för medeldistans i samma område. Då kanske jag får göra något återbesök.
Hanstadubbeln långdistans 19 september 2009
Som sagt gick 25-manna 2003 i samma område. Då passerade man dagens målplats på väg till första kontrollen och banan gick i samma område i början, men åt andra hållet. Inga återbesök vid kontroller men det var ganska nära på något ställe.
25-manna 2003
I morgon är det dags för medeldistans i samma område. Då kanske jag får göra något återbesök.
Man ska äta upp allt
De flesta av oss har som små blivit tillsagda att äta upp allt på talriken. Oavsett om vi gillade maten eller inte skulle den ätas upp. I skolan var det likadant. Man fick inte bestämma själv hur mycket mat man vill ha utan någon annan la upp maten på talriken. Sen skulle allt ätas upp.
Men det finns de som gladeligen äter upp allt och lite till. Jag minns en midsommarafton för så där tolv eller tretton år sen. Alla hade ätit sig mätta och det fanns inte mycket mat kvar. Mätta hade vi lämnat bordet, alla utom en. Kvar vid bordet satt han som inte kunde få nog. Till slut fanns bara gräddfil och gräslök kvar, eller... Nej, inte ens det fick vara kvar. Det kändes nästan onödigt att diska efteråt.
Yngsta tonåringen städar upp på bordet en midsommar för länge sen, långt innan han blev tonåring.
Men det finns de som gladeligen äter upp allt och lite till. Jag minns en midsommarafton för så där tolv eller tretton år sen. Alla hade ätit sig mätta och det fanns inte mycket mat kvar. Mätta hade vi lämnat bordet, alla utom en. Kvar vid bordet satt han som inte kunde få nog. Till slut fanns bara gräddfil och gräslök kvar, eller... Nej, inte ens det fick vara kvar. Det kändes nästan onödigt att diska efteråt.
Yngsta tonåringen städar upp på bordet en midsommar för länge sen, långt innan han blev tonåring.
Träning på kurvbild
Om du hängde här på bloggen i måndags vet vad dagens träning handlade om. Orientering med hjälp av bara kurvbilden är inte helt enkelt. Det gäller att fokusera på det som finns på kartan och inte låta sig störas av stigar, kraftledningar sankmarker och annat som dyker upp. Det kanske svåraste är att hamna i tät skog. Då är det svårt att hålla riktningen och lätt att komma snett. Eftersom det flesta karttecken är borttagna är det svårare att läsa in sig. Det gäller läsa kartan. Under dagens träning såg jag två exempel på hur det går när man inte läser kartan. I dag satt en av kontrollerna ute på ett hygge. Normalt så är det inte så vanligt med kontroller ute på ett hygge. Därför tar det emot att springa ut på hygget men om man lyckas koppla bort alla tankar och i stället fokusera på kartan och var man är så är det kontrollen du ska fram till oavsett var den sitter. I en annan situation ska en deltagare ta en kontroll. Deltagaren vet att han är i närheten av kontrollen. Då slutar han läsa kartan och letar bara efter skärmen. Det tar alltid längre tid att leta efter skärmen i stället för att orientera och läsa kartan. I dag fanns det bara en skärm i området. På en tävling kan det ju finnas både två, tre och fyra skärmar inom ett litet område. Då kan det ta ännu längre tid.
Kameran var med så det blev några bilder också.
Vilken slinga ska jag börja med?
Det gäller att passa kartan noga innan man sticker i väg
Eftersnacket är viktigt...
... för alla åldrar.
Kameran var med så det blev några bilder också.
Vilken slinga ska jag börja med?
Det gäller att passa kartan noga innan man sticker i väg
Eftersnacket är viktigt...
... för alla åldrar.
Inte bara i skogen
Just nu sitter jag i möte med tävlingsblocket inför 25-manna. Just nu pratar vi om hur omstarten ska organiseras. Det är personalen vid starten och kartplanket som ansvarar för omstarten. En annan fråga som är uppe till diskussion är vilken typ av startsignal som ska användas. En annan viktigt funktion är målet som ska ta emot alla löpare som sprungit sin bana. En viktigt funktion här är måldomare för att kunna avgöra en eventuell spurtstrid. Andra funktioner i tävlingsblocket är sekretariatet, resultattavlan, banläggning, röd utgång, avläsning och programering av kontrollenheter. Eftersom vi också arrangerar 25-mannakorten på söndagen är det två arrangemang som ska planeras och genomföras.
I går kväll var jag ut i skogen för att komplettera några snitslar som försvunnit. En snitsel som sitter mitt i skogen har försvunnit tre gånger. Det verkar som det är någon som inte tycker om snitslar i skogen. Här kommer vi att ha lite extra bevakning under tävlingsdagen.
Det nya hygget ser faktiskt bra ut, om nu ett hygge kan se bra ut. Allt timmer är bortforslat och det mesta av riset ligger i högar.
Enligt planen kommer även rishögarna att forslas bort. Stigarna i området är ganska tydliga med något undantag. Vi kommer att avvakta så länge som möjligt innan vi tar beslut om hur vi ska hantera stigar som eventuellt är otydliga. När man kör ut riset så kan ju de befintliga stigarna påverkas. Så här ser hygget ut i dag från samma position som bilden i ett tidigare inlägg. Jag ber om ursäkt för att bilden är lite oskarp.
När jag kom tillbaka till den blivande tävlingsarenan var solen på väg ner och dimman hade börjat lägga sig över ängen. Det var en stämningsfull bild. Tyvärr var det svårt att fånga det med kameran. Dels börjar den lilla kameran att krångla och dels var det ganska mörkt.
I går kväll var jag ut i skogen för att komplettera några snitslar som försvunnit. En snitsel som sitter mitt i skogen har försvunnit tre gånger. Det verkar som det är någon som inte tycker om snitslar i skogen. Här kommer vi att ha lite extra bevakning under tävlingsdagen.
Det nya hygget ser faktiskt bra ut, om nu ett hygge kan se bra ut. Allt timmer är bortforslat och det mesta av riset ligger i högar.
Enligt planen kommer även rishögarna att forslas bort. Stigarna i området är ganska tydliga med något undantag. Vi kommer att avvakta så länge som möjligt innan vi tar beslut om hur vi ska hantera stigar som eventuellt är otydliga. När man kör ut riset så kan ju de befintliga stigarna påverkas. Så här ser hygget ut i dag från samma position som bilden i ett tidigare inlägg. Jag ber om ursäkt för att bilden är lite oskarp.
När jag kom tillbaka till den blivande tävlingsarenan var solen på väg ner och dimman hade börjat lägga sig över ängen. Det var en stämningsfull bild. Tyvärr var det svårt att fånga det med kameran. Dels börjar den lilla kameran att krångla och dels var det ganska mörkt.
Kartorna är klara
Just nu står det sex kartonger på golvet i vardagsrummet. I kartongerna ligger det ett antal lika stora paket. I paketen ligger kartorna för respektive sträcka. Så här kommer det att se ut när du kommer till kartplanket för att ta kartan och lämna över den till din lagkamrat.
Ja, inte riktigt. Jag har fixa till bilden lite i Photoshop så att du inte ska komma på tanken att försöka förstora bilden och kanske kunna se hur banan ser ut. Om man nu kunde se någon bana genom pappret. Hur som helst så är varje karta unik. Den här kartan ska användas av lag nummer 1 på en av banorna på sträcka fyra. Eftersom det var Halden som vann förra året så är det någon löpare i Haldens lag som ska ta kartan runt banan. På just den här banan finns det bara en karta som har nummer 1. Det är alltså inte bara karta och banor som ska tryckas. Alla kartor ska märkas på baksidan med lagnummer och sträcka. På sträcka 1 och 2 är det dessutom ännu lite mer avancerat eftersom de sträckorna är gafflade. Efter två sträckor ska alla lag ha sprungit lika långt. Jag har kollat igenom alla kartorna för att kontrollera att allt stämmer. Du kan vara lugn och vi arrangörer kan vara lugna. Allt stämmer!
I övergången mellan sträckorna 7 och 23 ska ju de fyra löparna på sträcka 7 komma in innan lagets löpare på sträcka 23 får gå ut. På kartplanket kommer det att sitta tre blindkartor i olika färg innan kartan. De tre första löparna i laget som kommer in till växling efter sträcka 7 tar en blindkarta och lämnar över den till lagets löpare på sträcka 23. Först när den fjärde löparen kommer till kartplanket får den utgående löparen kartan. De här blindkartorna finns också tryckta med lagnummer och sträcknummer. Nu ska alla kartor plockas i hop lagvis och stoppas i plastfickor som i sin tur ska sättas upp på kartplanket.
När det drar ihop sig till målgång är det kanske någon eller några av de här kartorna som är med i slutstriden. kanske håller lagledarna i de här lagen just nu på att fundera på vilken tjej som ska få avsluta och förhoppningsvis vara först över mållinjen.
Träning 17 september 2009
Förra veckan var torsdagsträningens fokus på orientering med hjälp av kurvbilden. Beroende på vilken bana du valde var kartan mer eller mindre ren på alla detaljer utom kurvbilden. Den kortaste banan hade några av de större stigarna kvar. På den näst kortaste banan och början och slutet av de två längre banorna var några av de större mossarna kvar. I övrigt var det bara kurvbilden. Svårt, nyttigt och kul var några av de vanligaste kommentarerna efteråt.
Den här veckan fortsätter vi på samma tema, men vi höjer svårighetsgraden. Den här gången kommer det bara att finnas höjdkurvor på alla banor. Undantaget är den korta banan för de allra yngsta som springer på en "vanlig" karta.
Så här ser den kortaste banan ut med alla karttecken på plats. Alla kontrollerna ligger högts upp på några höjder. På den här banan gäller det alltså att ta sig fram till rätt höjd och därefter upp på toppen. Där ska kontrollen finnas. Så här ser samma banan ut på kartan med bara hödjkurvor.
För att klara av att ta sig fram till kontrollerna gäller det att fokusera på vad det är du ska springa mot. Till den här banans första kontroll ska du hålla rätt riktning och ta di fram till den högsta punkt. Kanske kan du också läsa av lite av kurvbilden på vägen dit. Det svåra är att försöka att inte bry sig om eventuella stigar, stenar, hyggen och annat som kan finnas men som inte syns på kartan. Till den andra kontrollen ska du hålla rätt riktning fram till höjden. Här är det svårt att veta exakt var man är när man kommer fram till höjden eftersom det inte finns några tydliga detaljer. Därför gäller det att vara extra noga med riktningen och också försöka läsa av de detaljer som du passera på vägen. Kontrollen ligger på en av tre toppar på höjden så det gäller att läsa kartan på vägen upp och när du kommer upp på höjden.
Utöver den här banan så finns det tre andra banor, slingor, som också går fram längs kurvbilden. Alla slingor har en banlängd på mellan två och tre kilometer. Kontrollerna på de tre andra slingorna är svårare men tekniken är i princip densamma. Du kommer att få välja mellan att antingen springa mot olika höjder eller utefter andra höjder. Det är viktigt att vara noga med riktningen och att försöka hålla reda på var du är. När du närmar dig kontrollen så måste du vara noga med kartläsningen. Tänk också på att vara noga med att ha en sista säker utgångspunkt innan du attackerar kontrollen. Du kommer att bli störd av terrängdetaljer som inte finns med på kartan. Den svåraste situationen du kan hamna i är tät skog i kombination med flack och detaljfattig terräng. Här gäller det verkligen att vara noga med riktningen. Lycka till!
Jag höll på att glömma att samling för träningen är vid Riddartorp. Från parkeringen får du gå en liten bit till starten som ligger på elljusspåret. Lite hjälp har du av kortorna här ovanför. Parkeringen är den avlånga bruna ytan längst upp på kartan. Tänk också på att mörkret kommer tidigare för varje vecka. Se därför till att du kommer ut i skogen i god tid så att du hinner springa lite innan det blir alldeles mörk. Återigen, lycka till!
Den här veckan fortsätter vi på samma tema, men vi höjer svårighetsgraden. Den här gången kommer det bara att finnas höjdkurvor på alla banor. Undantaget är den korta banan för de allra yngsta som springer på en "vanlig" karta.
Så här ser den kortaste banan ut med alla karttecken på plats. Alla kontrollerna ligger högts upp på några höjder. På den här banan gäller det alltså att ta sig fram till rätt höjd och därefter upp på toppen. Där ska kontrollen finnas. Så här ser samma banan ut på kartan med bara hödjkurvor.
För att klara av att ta sig fram till kontrollerna gäller det att fokusera på vad det är du ska springa mot. Till den här banans första kontroll ska du hålla rätt riktning och ta di fram till den högsta punkt. Kanske kan du också läsa av lite av kurvbilden på vägen dit. Det svåra är att försöka att inte bry sig om eventuella stigar, stenar, hyggen och annat som kan finnas men som inte syns på kartan. Till den andra kontrollen ska du hålla rätt riktning fram till höjden. Här är det svårt att veta exakt var man är när man kommer fram till höjden eftersom det inte finns några tydliga detaljer. Därför gäller det att vara extra noga med riktningen och också försöka läsa av de detaljer som du passera på vägen. Kontrollen ligger på en av tre toppar på höjden så det gäller att läsa kartan på vägen upp och när du kommer upp på höjden.
Utöver den här banan så finns det tre andra banor, slingor, som också går fram längs kurvbilden. Alla slingor har en banlängd på mellan två och tre kilometer. Kontrollerna på de tre andra slingorna är svårare men tekniken är i princip densamma. Du kommer att få välja mellan att antingen springa mot olika höjder eller utefter andra höjder. Det är viktigt att vara noga med riktningen och att försöka hålla reda på var du är. När du närmar dig kontrollen så måste du vara noga med kartläsningen. Tänk också på att vara noga med att ha en sista säker utgångspunkt innan du attackerar kontrollen. Du kommer att bli störd av terrängdetaljer som inte finns med på kartan. Den svåraste situationen du kan hamna i är tät skog i kombination med flack och detaljfattig terräng. Här gäller det verkligen att vara noga med riktningen. Lycka till!
Jag höll på att glömma att samling för träningen är vid Riddartorp. Från parkeringen får du gå en liten bit till starten som ligger på elljusspåret. Lite hjälp har du av kortorna här ovanför. Parkeringen är den avlånga bruna ytan längst upp på kartan. Tänk också på att mörkret kommer tidigare för varje vecka. Se därför till att du kommer ut i skogen i god tid så att du hinner springa lite innan det blir alldeles mörk. Återigen, lycka till!
Premiär på ny väg
Om två veckor, knappt, invigs den nya motorvägen, väg 73, mellan Västerhaninge och Nynäshamn. För en dryg månad sen cyklade jag på en del av sträckningen. I dag var det premiär för en biltur. Skogsluffarnas OK arrangerade en tävling i anslutning till den nya vägen. Parkeringen var på motorvägen. Terrängen där tävlingen gick är typisk södertörnsterräng, det vill säga tuff, kuperad, detaljrik och inte alltid så lätt att ta sig fram i. Området har använts för tävlingar flera gånger tidigare. Den första som jag var närvarande vid utan att springa var den andra etappen på O-Ringen 1975. Tjugo år senare var jag banläggare för SM klassisk distans i samma område.
Det här är en del av D 20-banan. Just den här delen av banan gick i samma område som slutet av dagens banor. Det som skiljer den här kartan från dagens är att en motorväg skär igenom området. År 2006 var jag banläggare i samma område igen. Den här gången var det en "vanlig" nationell tävling över lång distans. Även den här gången rundade en del av banorna Träsksjön, fast nu åt andra hållet.
Det här är en del av H 35-banan. Nu kan man ana att något är på gång i och med det avlånga hygget. I dag fick vi alltså parkera på den nästan färdiga vägen. Det är säkert lite finpustning kvar. Vägverket, eller Svevia som det heter numera, var på plats och bjöd på lite give aways. Om man var riktigt snäll kunde man få en bok om de arkeologiska utgrävningar som har gjorts i samband med vägbygget. Dagens karta då. Så här såg den ut med slutdelen på min bana.
Nu kan man se den nya vägen. De banorna som användes vid SM 95 kan inte springas längre. Den sjätte kontrollen på D 20-banan ligger precis där den nya vägen går fram. Alla banor från SM 95 skär den nya mototovägen.
Det här är en del av D 20-banan. Just den här delen av banan gick i samma område som slutet av dagens banor. Det som skiljer den här kartan från dagens är att en motorväg skär igenom området. År 2006 var jag banläggare i samma område igen. Den här gången var det en "vanlig" nationell tävling över lång distans. Även den här gången rundade en del av banorna Träsksjön, fast nu åt andra hållet.
Det här är en del av H 35-banan. Nu kan man ana att något är på gång i och med det avlånga hygget. I dag fick vi alltså parkera på den nästan färdiga vägen. Det är säkert lite finpustning kvar. Vägverket, eller Svevia som det heter numera, var på plats och bjöd på lite give aways. Om man var riktigt snäll kunde man få en bok om de arkeologiska utgrävningar som har gjorts i samband med vägbygget. Dagens karta då. Så här såg den ut med slutdelen på min bana.
Nu kan man se den nya vägen. De banorna som användes vid SM 95 kan inte springas längre. Den sjätte kontrollen på D 20-banan ligger precis där den nya vägen går fram. Alla banor från SM 95 skär den nya mototovägen.
Nyklippt men tomt
Än så länge märks det inte så mycket att världens största stafettävling snart ska genomföras. På tävlingsarenan är det enda som möjligtvis skvallrar om att något är på gång det nyklippta gräset. De stora ytor som kan disponeras för lagens vindskydd, målfållor, markan, sporttält, kartplank och allt annat som kommer att finnas. Även om ytorna är stora är det ett svårt pussel att lägga för att allt ska bli bra. Ängen som kommer att utgöra arenan är lite oregelbunden till formen och det finns en skogsdungen mitt på den. Ett brett dike delar ängen i två delar vilket innebär vissa begränsningar. En kraftledning går rakt över ängen vilket också gör att en viss hänsyn behöver tas.
Så här ser det ut i dag. Själva målet kommer att vara placerat mitt i bilden. Mer än så tänker jag inte avslöja just nu. Det kanske kommer några avslöjanden så småningom.
Senaste nytt när det gäller det nya hygget är att det mesta av allt timmer är borta från hygget. Det ligger nu en bit därifrån i väntan på vidare transport. När man ser det liggande i högar är det mer än man tror. Det är inte så lätt att få överblick när det är utspritt över en större yta.
Det här är ungefär hälften av allt virke som ligger i högar. Kanske är en del redan bortforslat. Hur som helst så gör det här att det nya hygget är mer lättlöpt nu än för någon vecka sen. Om nu markägaren håller det som lovats, det vill säga ta bort en del av riset, kommer det att bli ännu bättre. Vi får väl se hur det blir.
Samtidigt som jag skriver det här inlägget sitter jag och tittar på friidrott på TV. Inför 800-metersloppet spekulerar kommentatorerna kring utgången av loppet. De andra lång- och medeldistansloppen den här kvällen har gått långsamt. Därför finns finns den möjligheten även i det här loppet. I den händelse att loppet skulle gå långsamt kommenterar Anders Gärderud en av löparnas chanser med följande analys: "Han är oerhört snabb när det går långsamt."
Så här ser det ut i dag. Själva målet kommer att vara placerat mitt i bilden. Mer än så tänker jag inte avslöja just nu. Det kanske kommer några avslöjanden så småningom.
Senaste nytt när det gäller det nya hygget är att det mesta av allt timmer är borta från hygget. Det ligger nu en bit därifrån i väntan på vidare transport. När man ser det liggande i högar är det mer än man tror. Det är inte så lätt att få överblick när det är utspritt över en större yta.
Det här är ungefär hälften av allt virke som ligger i högar. Kanske är en del redan bortforslat. Hur som helst så gör det här att det nya hygget är mer lättlöpt nu än för någon vecka sen. Om nu markägaren håller det som lovats, det vill säga ta bort en del av riset, kommer det att bli ännu bättre. Vi får väl se hur det blir.
Samtidigt som jag skriver det här inlägget sitter jag och tittar på friidrott på TV. Inför 800-metersloppet spekulerar kommentatorerna kring utgången av loppet. De andra lång- och medeldistansloppen den här kvällen har gått långsamt. Därför finns finns den möjligheten även i det här loppet. I den händelse att loppet skulle gå långsamt kommenterar Anders Gärderud en av löparnas chanser med följande analys: "Han är oerhört snabb när det går långsamt."
Naturens former
I dag hade jag förmånen att kunna göra ett fotojobb i skogen. Det gav också en möjlighet att fotografera lite annat som jag hittade. Det slog mig att det finns många spännande former i skogen. I bland är det ett ensamt föremål och i bland flera föremål tillsammans. Här är några av de foton som jag fick med mig hem.
Den här är identifierad som en långfotad röksvamp. Den fanns också som lite mindre exemplar som påminnde mig om hattifnattarna i Mumindalen. Det kan också vara en vårtig röksvamp.
En liten bit därifrån stod ett exemplar av en fjällig bläcksvamp. Av svampexperten här hemma fick jag veta att just den här säkert hade smakat bra om jag plockat den och tillrätt den. Nu gjorde jag inte det, men jag fick med den på bild.
Ytterligare en liten bit bort stod en grupp med en annan variant av röksvamp. Identifierad som en trolig gyttrad röksvamp. Just den här växte på en gammal murken gren som låg på marken. Kan man kalla det överlevnadsinstinkt?
Den här är identifierad som en långfotad röksvamp. Den fanns också som lite mindre exemplar som påminnde mig om hattifnattarna i Mumindalen. Det kan också vara en vårtig röksvamp.
En liten bit därifrån stod ett exemplar av en fjällig bläcksvamp. Av svampexperten här hemma fick jag veta att just den här säkert hade smakat bra om jag plockat den och tillrätt den. Nu gjorde jag inte det, men jag fick med den på bild.
Ytterligare en liten bit bort stod en grupp med en annan variant av röksvamp. Identifierad som en trolig gyttrad röksvamp. Just den här växte på en gammal murken gren som låg på marken. Kan man kalla det överlevnadsinstinkt?
Om en månad...
... är det klart vilket lag som har vunnit årets 25-manna. Just nu är det 338 lag anmälda, 8450 personer, och jag vågar inte sia om vilket av dem som kommer först över mållinjen efter 25 sträckor. Naturligtvis finns det ett antal lag som man kan peka ut som favoriter. Jag tänker inte göra det utan lämnar över till dig att stå för tipsen. Min uppgift är att så långt som möjligt se till att det blir en rättvis tävling med banor som passar alla tävlande. Det är inte en helt lätt uppgift att med 8450 deltagare och 28 olika banor få till det så att det passar alla. Det som gör det lite lättare är ju att alla vet vilka förutsättningar som gäller. Banlängder och svårighetsgrader är ju redan bestämt och alla vet vad som gäller när man anmäler sig.
Starten 25-manna 2004
På måndag kommer kartorna från tryckeriet. Det blir lite spännanade att öppna lådorna och se hur det ser ut. Just det ögonblicket när man ser kartan med banan på pirrar det lite i magen. Då är det allvar på något sätt. Då är det inte så långt kvar. Vi får väl se hur mycket det pirrar på måndag.
Starten 25-manna 2004
På måndag kommer kartorna från tryckeriet. Det blir lite spännanade att öppna lådorna och se hur det ser ut. Just det ögonblicket när man ser kartan med banan på pirrar det lite i magen. Då är det allvar på något sätt. Då är det inte så långt kvar. Vi får väl se hur mycket det pirrar på måndag.
Att göra en tavla
Nu var det i och för sig länge sen men ibland tar jag ett fotografi och leker lite med det i ett bildbehandlingsprogram. Då och då blir resultatet ganska bra. Jag har till och med lyckats sälja några bilder. Här är några exempel på "tavlor" jag gjort.
Det här är en stenstrand på Gotland någonstans. Bilden är tagen i oktober för några år sen. Jag har lekt med ett par olika filter som läggs på bilden för att skapa olika effekter.
Här är en blomma som som jag har lagt ganska mycket zoomeffekt på. Kanske lite för mycket men det är ganska fina färger som påminner lite om batiktröjorna som var populära för ett antal år sen.
Det här är ett exempel på en restaurering av ett gammalt kort på min farmor. Jag vet inget exakt årtal men bilden är troligtvis tagen i slutet av 1920-talet eller början av 1930-talet och originalet var ganska repigt och hade några små skador. Jag har scannat originalbilden och sen jobbat med att klona bort alla repor och skador. Det tog ett antal timmar men resultatet blev ganska bra.
Det här är en stenstrand på Gotland någonstans. Bilden är tagen i oktober för några år sen. Jag har lekt med ett par olika filter som läggs på bilden för att skapa olika effekter.
Här är en blomma som som jag har lagt ganska mycket zoomeffekt på. Kanske lite för mycket men det är ganska fina färger som påminner lite om batiktröjorna som var populära för ett antal år sen.
Det här är ett exempel på en restaurering av ett gammalt kort på min farmor. Jag vet inget exakt årtal men bilden är troligtvis tagen i slutet av 1920-talet eller början av 1930-talet och originalet var ganska repigt och hade några små skador. Jag har scannat originalbilden och sen jobbat med att klona bort alla repor och skador. Det tog ett antal timmar men resultatet blev ganska bra.
Förberedelserna fortsätter
I går morse gjordes det kompletterande trycket av det nya hygget. Förutom själva hygget kompletterar vi också med några beståndsgränser och en körväg som blivit tillkommit skogsmaskinerna gjort sitt jobb. Allt timmer är nu bortkört men det finns fortfarande en del ris kvar. Vi har blivit lovade att det mesta av riset ska vara borta i slutet av september. Hur det ser ut på hygget då och om det har blivit nya körvägar är ingen som vet i dag. Då får vi ta ställning till om de stigar som finns på kartan också är OK i verkligheten eller om vi måste förstärka stigarna på något sätt, exempelvis genom snitsling. Vi ska dock försöka att göra vad som behövs för att göra stigarna så tydliga som möjligt. Vi har också möjlighet att ställa några funktionärer på plats som kan vara ett stöd för de som springer den fjärde sträckan.
Det kompletterande trycket har också fått en annan effekt. Eftersom kartan egentligen redan var tryckt och klar så hamnar det nya hygget ovanpå alla andra karttecken. När det gäller stigar, kraftledningar, stenar och andra liknande karttecken är det inget problem. Däremot har det uppstått en lite lustig effekt vid ett grönområde. Halva grönorådet är nämligen avverkat medan andra halvan är orörd. Genom grönområdet går nu en beståndsgräns. Som tur är handlar det om ett litet område och beståndsgränsen är i verkligheten 30-40 meter. Det ligger också så till att ganska få löpare kommer att beröras av det. Det kanske till och med är så att den som har närkontakt med det inte är helt rätt. Så här ser kartan ut i det aktuella området.
I söndags var jag och hustrun ut för att komplettera några kontrollmarkeringar som inte fått vara i fred. Ungefär tio markeringar är nedrivna. Att de som sitter längs stigar inte alltid får vara i fred kan jag förstå, men markeringarna som sitter mitt i skogen... Hur som helst så passade vi på att rensa skogen från de kantareller vi såg. Allt för att du inte ska bli distraherad av kantarellerna medan du tävlar.
Det kompletterande trycket har också fått en annan effekt. Eftersom kartan egentligen redan var tryckt och klar så hamnar det nya hygget ovanpå alla andra karttecken. När det gäller stigar, kraftledningar, stenar och andra liknande karttecken är det inget problem. Däremot har det uppstått en lite lustig effekt vid ett grönområde. Halva grönorådet är nämligen avverkat medan andra halvan är orörd. Genom grönområdet går nu en beståndsgräns. Som tur är handlar det om ett litet område och beståndsgränsen är i verkligheten 30-40 meter. Det ligger också så till att ganska få löpare kommer att beröras av det. Det kanske till och med är så att den som har närkontakt med det inte är helt rätt. Så här ser kartan ut i det aktuella området.
I söndags var jag och hustrun ut för att komplettera några kontrollmarkeringar som inte fått vara i fred. Ungefär tio markeringar är nedrivna. Att de som sitter längs stigar inte alltid får vara i fred kan jag förstå, men markeringarna som sitter mitt i skogen... Hur som helst så passade vi på att rensa skogen från de kantareller vi såg. Allt för att du inte ska bli distraherad av kantarellerna medan du tävlar.
Träning 10 september 2009
Nu är det dags att du skärper dig för på torsdag är det dags för en svår men rolig träning. På programmet står nämligen kurvbildsorientering. Kurvbildsorientering innebär att nästan alla karttecken utom höjdkurvorna är borttagna från kartan. Din uppgift är att springa banan som vanligt men du kommer att passera ett antal saker som inte är med på kartan. Det kan vara stigar, kraftledningar, stenar, branter, sankmarker och mycket annat. Att kunna orientera efter kurvbilden, höjdkurvorna, är basen för all svårare orientering. Här i Stockholmstrakten, och på många andra håll i landet, är hödjerna ofta tydliga. Att kunna använda dem för att ta sig fram är ofta nyckeln till framgång. I huvudsak finns det två sätt att använda höjderna. Dels kan man följa dem, springa med dem, eller så kan man springa mot dem. När man springer en hel bana så måste man ofta använda båda sätten. På svårare banor så kan höjderna vara ganska små och det blir svårare att använda dem. Det kräver mer nogrannhet och erfarenhet. Tekniken är dock densamma.
Så här ser en del av den längsta banan ut. Även den näst längsta banan går i det här området. Om vi exemplelvis tittar lite närmare på sträckan mellan den nionde och tionde kontrollen så är första halvan av sträcken ett bra exempel på när du springer mot en höjd. Det svåra här är att veta exakt var man är i sidled. Därför gäller det att vara noga med riktningen och kanske försöka att få kontakt med den stora sänkan till vänster om strecket. Uppe på höjden gäller det att växla teknik. Här är det många ganska små detaljer som är lätta att förväxla. Det gäller att läsa kartan noga och hela tiden hålla reda på var man är. Alldeles före kontrollen finns en stor sänka med en avlång höjd bakom. Jag tror att det är viktigt att ta sig fram till de här detaljerna. Själva kontrollen ligger på en sluttning och det gäller att vara noga så man inte går för långt ner i sluttningen. Ett tips är att söka kontakt med den högsta toppen som ligger i stort sätt rakt ovanför kontrollen.
På den kortaste och lättaste banan har jag lämnat en del av stigarna kvar, dock inte alla. Kontrollerna ligger alla i kurvbilden men det finns en del större stigar att ta hjälp av. Lycka till!
Så här ser en del av den längsta banan ut. Även den näst längsta banan går i det här området. Om vi exemplelvis tittar lite närmare på sträckan mellan den nionde och tionde kontrollen så är första halvan av sträcken ett bra exempel på när du springer mot en höjd. Det svåra här är att veta exakt var man är i sidled. Därför gäller det att vara noga med riktningen och kanske försöka att få kontakt med den stora sänkan till vänster om strecket. Uppe på höjden gäller det att växla teknik. Här är det många ganska små detaljer som är lätta att förväxla. Det gäller att läsa kartan noga och hela tiden hålla reda på var man är. Alldeles före kontrollen finns en stor sänka med en avlång höjd bakom. Jag tror att det är viktigt att ta sig fram till de här detaljerna. Själva kontrollen ligger på en sluttning och det gäller att vara noga så man inte går för långt ner i sluttningen. Ett tips är att söka kontakt med den högsta toppen som ligger i stort sätt rakt ovanför kontrollen.
På den kortaste och lättaste banan har jag lämnat en del av stigarna kvar, dock inte alla. Kontrollerna ligger alla i kurvbilden men det finns en del större stigar att ta hjälp av. Lycka till!
I dag...
... har det varit DM-stefett. Det var en ganska jobbig historia, och visst fick man kämpa. Jag kämpade kanske inte riktigt på det sätt som jag skrev om i går. Jag fick kämpa för att orka ta mig tillbaka. Åtminstone kändes det så när jag var ute i skogen. Terrängen var mycket kuperad och det var upp och ned mest hela tiden. Mot slutet blev det också några mindre bommar på nionde, tionde, elfte och trettonde kontrollen. Sammanlagt kanske drygt fyra minuter.
Det hände en liten annan episod på tävlingen. Jag vet inte hur många som lade märke till det men det liknar på sitt sätt olyckan i samband med VM-safetten i Ungern nyligen. Jag höll på att förbereda mig för min sträcka och skulle precis ge mig ut och jogga för att få upp värmen. Då ser jag en yngre orienterare som kommer gående mot målet men från lite annat håll än alla andra. Han håller upp sitt ena byxben och man ser tydligt att han har slagit i knät och det är blodigt. Jag tänker att jag kanske skulle gå och möta honom för att fråga om han behöver hjälp, men det gör jag inte. Han haltar knappt och han verkar ha koll på läget. Han närmar sig och jag går ifrån min ryggsäck och mot uppvärmningen. När jag kommit en bit väntar jag ändå in honom. När han närmar sig ser jag att han gråter och jag ser också att det är ett ganska stort jack under knät. Han ser ut att springa i H 14 och jag lägger handen på hans axel och frågar om han behöver hjälp. Han snyftar fram ett ja och jag förvånas över hur skärrad han låter. Jag försöker lugna honom med att vi går till hans klubb så att någon där kan hjälpa honom vidare. Vi går kanske inte mer än 20-30 meter tillsammans och vi säger inget mer till varandra.
Efter mitt lopp så kommer en man i min ålder fram till mig och frågar hur det gick för killen som hade slagit i knät. Jag vet ju inte mer än att jag såg honom i sjukvården för att bli omplåstrad. Mannen sa att han hade tänkt att göra samma sak som jag gjorde men han valde att inte göra det. Sen ångrade han sig. Kanske var det fler som såg honom men inte tyckte att det behövdes någon hjälp. Han gick ju nästan utan att halta. Men när jag frågade vill han ha hjälp. Jag gjorde inte så mycket, men jag kanske gjorde rätt.
Det hände en liten annan episod på tävlingen. Jag vet inte hur många som lade märke till det men det liknar på sitt sätt olyckan i samband med VM-safetten i Ungern nyligen. Jag höll på att förbereda mig för min sträcka och skulle precis ge mig ut och jogga för att få upp värmen. Då ser jag en yngre orienterare som kommer gående mot målet men från lite annat håll än alla andra. Han håller upp sitt ena byxben och man ser tydligt att han har slagit i knät och det är blodigt. Jag tänker att jag kanske skulle gå och möta honom för att fråga om han behöver hjälp, men det gör jag inte. Han haltar knappt och han verkar ha koll på läget. Han närmar sig och jag går ifrån min ryggsäck och mot uppvärmningen. När jag kommit en bit väntar jag ändå in honom. När han närmar sig ser jag att han gråter och jag ser också att det är ett ganska stort jack under knät. Han ser ut att springa i H 14 och jag lägger handen på hans axel och frågar om han behöver hjälp. Han snyftar fram ett ja och jag förvånas över hur skärrad han låter. Jag försöker lugna honom med att vi går till hans klubb så att någon där kan hjälpa honom vidare. Vi går kanske inte mer än 20-30 meter tillsammans och vi säger inget mer till varandra.
Efter mitt lopp så kommer en man i min ålder fram till mig och frågar hur det gick för killen som hade slagit i knät. Jag vet ju inte mer än att jag såg honom i sjukvården för att bli omplåstrad. Mannen sa att han hade tänkt att göra samma sak som jag gjorde men han valde att inte göra det. Sen ångrade han sig. Kanske var det fler som såg honom men inte tyckte att det behövdes någon hjälp. Han gick ju nästan utan att halta. Men när jag frågade vill han ha hjälp. Jag gjorde inte så mycket, men jag kanske gjorde rätt.
I morgon...
... är det DM-stafett. Då gäller det att kämpa.
Höst
100-åring lever vidare
Nu är det tydligen bestämt att Stockholms stadion kommer att fortsätta vara en arena för friidrott. Det har ju varit en del diskussioner kring att Stockholms stadion skulle byggas om för bara fotboll. Självklart hör friidrotten hemma här. I kväll har det varit friidrottstävlingar på Stockholms stadion, Tjejernas kväll. Det är en tävling för bara tjejer. Stämningen var inte densamma som vid DN-galan för en månad sen, men det är en vacker byggnad och en härlig miljö. Eller vad sägs om det här.
Mera gul färg på kartan, del 2
Nu är det klart att det går att komplettera med mera gul färg på kartan. Tryckeriet löser det, kartritaren hinner ut i skogen och vi tror att vi vet det nya hyggets kanter. Vi tror oss också veta att det inte är några nya avverkningar planerade innan tävlingen. Allt timmer ska vara bortforslat och stigarna i området ska vara röjda till i slutet av september.
Hur mycket man än städar upp kommer det inte att se ut som förr. De flesta av träden på bilden ovanför är bort nu. Den här bilden tog jag i vintras och jag tror att den finns med i ett tidigare inlägg. Syftet var då att visa hur fin terräng det är. Just här är det inte så fint längre, men det finns som sagt mycket fin skog kvar.
I kväll är det ett nytt möte med tävlingsblocket i 25-mannaorganisationen. Den sista perioden är det möten minst var 14:e dag. Att vara banläggare är inte bara att vara ute i skogen. Det är en massa annat jobb också. Avslutningsvis frestar jag med en bild från ett tidigare 25-manna. Snart är det dags för årets tävling.
Hur mycket man än städar upp kommer det inte att se ut som förr. De flesta av träden på bilden ovanför är bort nu. Den här bilden tog jag i vintras och jag tror att den finns med i ett tidigare inlägg. Syftet var då att visa hur fin terräng det är. Just här är det inte så fint längre, men det finns som sagt mycket fin skog kvar.
I kväll är det ett nytt möte med tävlingsblocket i 25-mannaorganisationen. Den sista perioden är det möten minst var 14:e dag. Att vara banläggare är inte bara att vara ute i skogen. Det är en massa annat jobb också. Avslutningsvis frestar jag med en bild från ett tidigare 25-manna. Snart är det dags för årets tävling.
Mera gul färg på kartan
Det är inte alltid det blir som planerat. Det är inte alltid man har kontroll även om man tyckar att man är noggrann. Kartan som ska användas vid 25-manna 2009 kommer förhoppningsvis att få lite mer färg än det var tänkt. Ett nytt hygge är nu verklighet mitt i tävlingsområdet. Jag har varit gladare än i går kväll när jag gick längs hyggets kanter.
Ungefär så här ser det nya hygget ut till formen. Vi försöker nu att göra ett kompletterande tryck på kartorna. Vi försöker också få reda på om det är fler avverkningar planerade och var de i så fall kommer att äga rum, eller ännu bättre skjutas på framtiden. Just nu vet jag inte hur det slutligen kommer att bli. Om jag tolkar de markeringar som finns i området så är avverkningen i stort sett klar. Man håller på att köra ut allt timmer. Förhoppningsvis kommer det att vara ganska bra framkomlighet den 10 okotber. Just nu är det inte så bra. Så här såg det ut i går kväll.
I stort sett alla sträckor kommer att beröras av det nya hygget på något sätt. Just här kommer sträcka fyra att gå fram. Uppskattningsvis kommmer löparna på den sträckan att springa 300 meter på hygget. Inte så farligt egentligen, men det kan kanske skapa lite problem för några.
Nu tycker jag inte att du ska låta dig avskräckas. Det finns massor av fin terräng kvar att springa i. Ju längre bana du kommer att springa desto mindre del av banan berörs. Har inte din förening anmält något lag ännu så börjar det bli dags. Den 7 september går anmälningstiden ut.
Ungefär så här ser det nya hygget ut till formen. Vi försöker nu att göra ett kompletterande tryck på kartorna. Vi försöker också få reda på om det är fler avverkningar planerade och var de i så fall kommer att äga rum, eller ännu bättre skjutas på framtiden. Just nu vet jag inte hur det slutligen kommer att bli. Om jag tolkar de markeringar som finns i området så är avverkningen i stort sett klar. Man håller på att köra ut allt timmer. Förhoppningsvis kommer det att vara ganska bra framkomlighet den 10 okotber. Just nu är det inte så bra. Så här såg det ut i går kväll.
I stort sett alla sträckor kommer att beröras av det nya hygget på något sätt. Just här kommer sträcka fyra att gå fram. Uppskattningsvis kommmer löparna på den sträckan att springa 300 meter på hygget. Inte så farligt egentligen, men det kan kanske skapa lite problem för några.
Nu tycker jag inte att du ska låta dig avskräckas. Det finns massor av fin terräng kvar att springa i. Ju längre bana du kommer att springa desto mindre del av banan berörs. Har inte din förening anmält något lag ännu så börjar det bli dags. Den 7 september går anmälningstiden ut.
