Fler gamla tävlingar
Den som spar han har. Jag har sparat alla banor som jag lagt till tävlingar. Allt är i ordning i en mapp för respektive tävling. Det har blivit en del genom åren. Jag plockade fram den andra tävlingen jag la i tävlingsområdet för 25-manna 2009. Det var en lite annorlunda tävling. Arrangör var en förening som inte fanns längre vid tiden för arrangemanget mer än som ett kamratgäng. Jag var inte med i föreningen men blev anlitad som banläggare. Föreningen hette OK Skogsrännarna och var på sin aktiva tid hemmahörande i Trångsund, om jag minns rätt. När föreningen upplöstes hamnade flera av medelmmarna i min förening. Därav kopplingen till mig. Tävlingen var ett Skol-DM och året var 1982. Skol-DM finns inte längre som tävling, men på den tiden var det en ganska stor tävling. Klasserna var inte de vanliga utan det var Pojckar A, Flickor C och så vidare. Kartan här nedanför visar en del av banan för Pojkar C. Det var 91 anmälda i klassen vilket tyder på att tävlingen var ganska stor sett till antalet deltagare.
Som du ser så är kartan lite tidstypisk. Det som var lite annorlunda med den här kartan var att det fanns en hel del gamla namn på platser på kartan. Jag minns att vi vid några klubbträningar hade rebusorientering där man genom att lösa en rebus fick reda på vart man skulle bege sig. På kartan kan du också se Vargstenarna som jag berättat om i ett tidigare inlägg. När jag tittar på kartan ser jag att banpåtrycket var gjort med hjälp av Mulle. Det var en tryckerianordning för banpåtryck. På en stor självhäftande tejp monterade man gummiringar och gummilinjer, förbjudna områden och allt annat som skulle tryckas på kartan. När allt var monterat och klart använde man en stor stämpeldyna för att få färg på gummiringarna. Sen la man allt på kartan och hade man lyckats så blev det en bana tryckt på kartan med inte allt för stor förskjutning. Färgen man använde hade en speciell lukt och var svår för att inte säga omöjlig att få bort från händerna, kläderna eller var den nu hade hamnat. Jag nästan känna lukten än i dag.
Som du ser så är kartan lite tidstypisk. Det som var lite annorlunda med den här kartan var att det fanns en hel del gamla namn på platser på kartan. Jag minns att vi vid några klubbträningar hade rebusorientering där man genom att lösa en rebus fick reda på vart man skulle bege sig. På kartan kan du också se Vargstenarna som jag berättat om i ett tidigare inlägg. När jag tittar på kartan ser jag att banpåtrycket var gjort med hjälp av Mulle. Det var en tryckerianordning för banpåtryck. På en stor självhäftande tejp monterade man gummiringar och gummilinjer, förbjudna områden och allt annat som skulle tryckas på kartan. När allt var monterat och klart använde man en stor stämpeldyna för att få färg på gummiringarna. Sen la man allt på kartan och hade man lyckats så blev det en bana tryckt på kartan med inte allt för stor förskjutning. Färgen man använde hade en speciell lukt och var svår för att inte säga omöjlig att få bort från händerna, kläderna eller var den nu hade hamnat. Jag nästan känna lukten än i dag.
Kommentarer
Trackback
