Lite bilder ...

... från dagens träning. Det var ganska många som kom på träningen även i dag. Totalt kunde vi räkna in 24 personer som sprang någon av banorna. Själv sprang jag den långa banan och för det mesta så var det helt underbar terräng att springa i. SIkten var flera hundra meter och det fanns nästan inget alls som hindrade framkomligheten. Det gör att det är ganska lätt att se och sen följa de naturliga ledstängerna. Man måste dock vara på sin vakt och vara noga med att hålla riktningen. Här är en del av den långa banan med mina vägval inritade.



Banan gick i kors så det kanske är lite svårt att följa alla linjerna. Det var inga stora bommar men lite osäkerhet här och där. Jag sprang utan kompass så ibland är det lite svårt att hålla en bra riktning.

Här kommer ett par bilder från träningen i dag. De är tagna innan träningen när deltagarna väljer vilken banan de ska springa och börjar läsa in sig mot första kontrollen.




Nu är dom här, del 2

Med tanke på bilderna i går kunde jag inte låta bli när jag såg den här på trädgårdsgången i morse.




Nu är dom här






Många små detaljer

Men de är viktiga! Nu så här veckan innan tävlingen är det många olika saker som ska falla på plats. I dag har banorna skickats iväg för utskrift. Kartan är nu helt klar. Vintern har fortsatt att skapa roliga situationer. Som jag redan nämnt är en del av området ett gammalt småhusområde. Det finns fortfarande en hel del spår. Några spår är exempelvis planteringar och häckar på de gamla tomterna. All snö har pressat buskar till marken. Nu när snön är borta har allt som legat på marken rest sig upp. Det innebär ett antal nya grönområden. Bli nu inte rädd för sämre framkomlighet. Det är fortfarande ganska små områden det handlar om. Det här har också påverkat kontrollbeskrivningarna. Fler karttecken har nu fått plats på kartan och i några fall fler karttecken inom kontrollringen.

Vintern påverkar alltså fortfarande arrangemanget men vi kommer snart att vara ikapp. Nästa steg för min del blir nu att organisera kontrollutsättning, provlöpning och bevakningen av kontrollerna under tävlingen. Totalt kommer elva personer att vara inblandade i det jobbet. Dessutom tillkommer ett par personer som kommer att bevaka en vägövergång. Anmälningarna har också kommit in. I går gick ordinarie anmälningstid ut och när jag kollade i morse var lite drygt 530 personer anmälda. det är lite färre än förra året men det finns fortfarande möjlighet att efteranmäla sig. Självklart finns det även ett antal öppna klasser som du kan anmäla dig till på tävlingsdagen. PM inför tävling är i princip klart och kommer att läggas ut på www.haningesok.se inom kort. Redan nu kan du se en skiss över tävlingscentrum där det framgår allt från parkering och pendeltåg till gångväg till start och tre av kontrollerna. Så här ser det ut.


Träning 29 april

Det fortsätter att vara många som är med på torsdagsträningarna. Det är kul och det finns plats för fler. I torsdags var det 26 personer som trotsade det blöta och kyliga vädret och gav sig ut på en av de fem banorna som fanns. Snöblandat regn och 2,5 grader hindrade inte träningsfliten och glädjen.

Den här veckan hoppas jag på bättre väder. Vi ska nu träna på att orientera med hjälp av naturliga ledstänger. Du kommer att få möjlighet att följa dem och du kommer att tvingas att springa mot dem. En ledstång är något du kan följa eller "hålla dig i". På lite enklare banor är ledstängerna ofta stigar, kraftledningar, diken, ängskanter och andra tydliga föremål. Naturliga ledstänger är inte alltid lika tydliga. Ofta utgörs de naturliga ledstängerna av en höjdsträckning, en stor sänka, en stor ås eller en sankmarkskant. I bland kan det vara en kombination av två eller flera av de här föremålen. På kartan här nedanför har jag markerat några av de naturliga ledstänger som finns på tränings på torsdag.



I det här området är du tvingad att försöka följa och springa mot de naturliga ledstängerna. Jag har förstärkt några av dem som jag skulle konna tänka mig att orientera efter. Jag ska försöka förklara hur jag tänker. Jag har precis stämplat vid kontroll 5 och ska nu till kontroll 6. Terrängen är till att bröja med ganska flack och det är öppet och god sikt. Jag försöker att hålla en riktning rakt mot kontrollen och kollar att jag passerar stigen. En liten bit efter stigen ska jag springa utför en liten backe. Det är bara en eller två kurvor så det ska inte vara så brant. Straxt efter det ska jag kunna se en stor och tydlig sänka till vänster. Jag kan nu välja att fortsätta rakt på och ska då komma fram till en uppförsbacke. Jag ska passera några sankmarker och också ha en höjd lite till höger. Straxt därefter ska jag komma fram till en ganska brant utförsbacke. Där kommer det att vara både branter och stenar. Här ska jag också kunna se den stora sankmarken. Jag väljer att korsa den på de smalaste stället och fortsätter en liten bit till sänkan på höger sida. Jag springer upp en bit i sänkan och när jag är vid punkthöjden viker jag av till vänster, upp över höjden och ner i sankmarken. Här är det säkert öppen och fin terräng så jag kan kanske se branten till höger och hödjerna där kontrollen ska sitta. Jag hoppas att det här kan vara en hjälp när det ska prova själv på torsdag. Det finns natrurligtvis andra lösningar. Man kan exempelvis hålla lite svagt åt höger och kanske få hjälp av den lilla stigen en bit och sen springa med sankmarken på höger sida och den branta höjden på vänster sida. Jag tror inte att det skulle vara så stor skillnad.

Samlingen är vid Gladö Kvarn. Från Haninge åker du mot Huddinge. Från Huddingevägen följer du skylt mot Gladö Kvarn. Du kan också ta hjälp av kartan här nedanför.


Premiär i skärgården

Så var det då äntligen dags för orienteringspremiär efter en lång och hård vinter. Två tävlingar på Gålö i fin men ganska tuff terräng. I samband med tävlingarna genomfördes också ett ungdomsläger. Här http://www.cig.canon-europe.com/p?p=FA7rA8uFxHT kan du se en del bilder från Gålö, lägret och tävlingarna. Om du tycker någon bild är speciellt bra och skulle vilja beställa den så kontakta mig på lars.greilert@live.se.

Vid första tävlingarna för året är det ju alltid lite spännande att se om löpning och orienteringsförmågan har hängt i sen förra året och om de två delarna går att få ihop till en helhet. På lördagen var det medeldistans och det gick väl ganska bra även om det finns en hel del att jobba på när det gäller löpningen. Lite ringrost i själva kontrolltagningen kan jag också känna av.

I dag var det dags för långdistans. Jag kände redan på väg till start att det var lite slitna ben men det hade jag nästan räknat med. Det finns som sagt en del att jobba på. Idag kände jag dock att kontrolltagningen fungerade bättre. Jag tyckte att jag hade den där sköna känslan när jag närmade mig de flesta kontrollerna. Även om jag inte kan se skärmen så vet jag att den sitter där bakom stenen, höjden eller i sänkan. Känslan fanns inte vid alla kontroller men vid flera av dem. En stor bom blev det dock ändå.



Det finns naturligtvis flera saker att skylla på men felet är bara mitt eget. Så här gick det till. När jag hade stämplat vid kontroll två kom det en löpare precis bakom mig. Han var lite snabbare men eftersom det var utförsbacke så hängde jag med ganska bra. Vi skulle ju bara nedför höjden och upp på nästa. Jag hade naturligtvis ingen tanke på att jag kunde hamna på fel ställe. Uppförsbacken var tung men det kändes ändå som om det var något som inte stämde. Den var brant men ändå inte så brant som den borde vara. Jag fick ihop det och passerade mellan de två höjderna cirka hundra meter före kontrollen. Där jag trodde jag befann mig skulle det inte finnas någon sankmark. Den högsta toppen låg fel och det skulle ju inte finns någon brant på den. När jag tittade på kartan förstod jag direkt vad jag hade gjort. Det var bara att bita i det sura äpplet och kana ner för branten och upp på rätt höjd. Ännu en gång fick jag lära mig att inte bara följa efter och att alltid hålla lite koll på kompassen. Undrar hur många gånger jag har gjort det här felet under de 35 år jag har orienterat? Undrar hur många gånger jag kommer att göra det här felet under de kommande åren?

Idag gjorde också den äldsta tonåringen comeback efter nästan sex års frånvaro från tävingsbanorna. Varken han eller jag vet om det var tillfälligt eller om det blir fler tävlingar under året. Den yngsta tonåringen utmannade den äldre brodern på snabbaste tid på upploppet. Med tanke på att den yngre tonåringen regelbundet tränar både uthållighet och snabbhet medan den äldsta tonåringen inte ägnar sig åt mer fysisk träning än att gå till bussen då och då var det en ganska självsäker lillebror. Kampen blev dock jämn och slutade med dött lopp. De hade samma tid och det trots att den äldre brodern tveckade en aning innan han sprang om en annan löpare på upploppet. Där förlorade han kanske en viktig sekund. Så här såg de ut vid starten. De sprang faktiskt i takt.


Punkthöjden försvinner snart

I dag på förmiddagen har jag varit ute och märkt upp alla kontroller som ska användas vid Sprint-DM. När jag precis hade börjat jobbet och var på väg att märka upp den fjärde kontrollen kom jag fram till en punkthöjd.



När jag utförskade punkthöjden lite mer noga insåg jag att den här punkthöjden kommer ganska snart att vara försvunnen. Under allt grus kunde jag hitta snö. Även om gruset på utsidan isolerar en del så kommer den att förr eller senare att vara borta. Så här såg den i alla fall ut nu på förmiddagen.



I dag har jag också fått förklaringen till varför vintern har varit så bister i tävlingsområdet. Jag har sett orsaken tidigare men då har jag inte reflekterat över att det skulle kunna vara orsaken. I dag föll dock alla pusselbitarna på plats. Rakt genom tävlingsområdet skär nämligen ...



... och den kommer att beröra samtliga klasser. Förutom det här så bjöd terrängen inte på några stora överraskningar. Alla kontrolpunkter ser bra ut och kartan stämmer bra runt alla kontroller. Jag har märkt upp alla kontroller utom två. Den sista kontrollen är inte uppmärkt eftersom det inte finns något att knyta fast snitseln vid. En av publikkontrollerna är också utan snitsel men det är än så länge mest av bekvämlighetsskäl. Båda dessa kontrollpunkter är dock kontrollerade och kartan stämmer bra även här. Jag kan också bjuda på ytterligare en terrängbild som visar att det är öppen och snabblöpt terräng som väntar, i alla fall på sina håll. Så här ser det ut där flertalet av banorna kommer att gå fram.



Du som har följt med här på bloggen ett tag kanske kommer ihåg bilden här nedanför. Även du som är ny besökare och har tittat tillbaka kanske känner igen den.



Någon kanske trodde att det var en sten, men se det var det inte. Jag kan nu avslöja vad som fanns under all snö.



Snön förändrar mycket men nu är det inte mycket snö kvar. Jag såg bara några få och små fläckar med snö. De kommer säkert att vara borta till den 5 maj då tävlingen avgörs. Säker ska man dock inte vara. Det kan ju komma mer snö. Alldeles nyss snöade det utanför fönstret och fem minuter senare sken solen igen. Till sist en bild på en av dem som bor i tävlingsområdet.


Ett sista möte

Förberedelserna är i full gång inför Sprint-DM. Den hårda vintern har gjort att vi alla har varit lite sena i starten. Vi har varit osäkra på om kartan ska kunna bli klar i tid och om all snö ska hinna smälta. Nu vet vi att kartan är klar och att snön är nästan helt borta. Nu gäller det att få till alla detaljer. I går kväll hade vi det sista mötet i tävlingsledningen innan tävlingen. Nu är det bara att jobba i de olika grupper som ska lösa olika funktioner under tävlingsdagen.



Det var flera möten på gång samtidigt så vi fick hålla till godo med ett av omklädningsrummen i klubbstugan. Här diskuteras de sista detaljerna kring hur tävlingsarenana ska byggas upp. Det har torkat upp en hel del så skotvätten vid mållinjen är borta och markatältet kan stå där det var tänkt från början. Nytt i planeringen är att jag som banläggare har lyckats skapa en varvning på tävlingscentrum för några klasser. Den måste naturligtvis få plats på ett bra sätt. I samband med den blir det en publikkontroll. Lite tidigare på några av banorna kommer det att finnas en annan publikkontroll. Det kommer alltså att finnas två möjligheter att se löpare under tävlingen. Inte illa med tanke på att segrartiderna beräknas ligga mellan 12 och 15 minuter.

Några andra saker som är klart inför tävlingen är att du kommer att kunna äta middag på tävlingen eftersom markan laddar upp för att kunna servera någon form av enklare men rejäl mat. Det kommer att bli kravallstaket vid starten för att kunna stå emot trycket från alla löpare. En sista översyn av kartan görs i dagarna för att få med de sista detaljerna som tidigare låg gömda under snön. Kartorna kommer att skrivas ut hos BL idrottsservice och plockas måndag den 3 maj. I PM kommer du att kunna se de exakta banlängderna. PM publiceras på www.haningesok.se några dagar innan tävlingen. Det är ungefär 500 meter från parkeringen och 400 meter från pendeltåget till tävlingsarenan. Det är 700 meter till start. Sista kontrollen ligger på höjden, östra delen. I morgon ska alla kontroller märkas upp.

Vägen hem

Nu när våren är här har jag plockat fram cykeln och använt den för att ta mig till jobbet. Första gången i år var veckan efter påsk och i dag var det andra gången. Därför blir temat på bloggen i dag cykel. Det var fler som hade tema cykel i dag. Nu i kväll tittade jag på TV-programmet Kobra som hade just cykel som tema. Där var en intervjuv med David Byrne från Talking Heads som vid sidan om att vara artist också är cyklist. Man hade också ett inslag om en fanatisk fotograf som när han inte kunde bli proffscyklist i stället började fotografera cyklar. En arkitektbyrå i Köpenhamn har fått i uppdrag att göra världens mest cykelovänliga stad, Mexico City, lite mer cykelvänligt. I staden bor 22 miljoner människor och varje dag dör 26 personer i stadens trafik.

Jag cyklade alltså till och från jobbet i dag. Totalt blir det en sträcka på nästan 65 kilometer. I morse var det kallt med 3-4 minusgrader men solen sken och de flesta cykelbanorna var nu sopade och rena från grus. Jag hade min nya lilla kamera med mig och på hemvägen fotograferade jag delar av vägen hem. Här är några av bilderna.



En kilometer från jobbet cyklar jag bredvid järnvägen där jag vanligtvis åker. När jag cyklar som snabbast går det lika snabbt att cykla som att åka tåg om man räknar från dörr till dörr.



Det är alltid skönt att cykla, speciellt när man cyklar förbi bilköerna eller som här på bron över Karlbergskanalen när man slipper betala trängselavgift.



Det är många broar att cykla under utefter Klara sjö. Här är jag snart framme vid Stadshuset. Här är det ibland lite trångt med många fotgängare och cyklister.



Vid Slussen är det oftast ännu mera folk, speciellt när det är fint väder. Då väljer många troligen att promenera i stället för att åka buss eller tunnelbana. Men det är ingenting mot...



... krönet på Götgatan. Här trängs gående och cyklar med varandra och ibland även bilar och lastbilar. Här är det gågata utan cykelbana och då gäller inga trafikregler. Det finns cykelbana i båda ändarna men inte på krönet. Här är det tillbud nästan varje gång. I höstas var det en man som slängde en stor gipsskiva över en cyklist. Mannen med gipsskivan tyckte att han hade rätt att gå i cykelbanan med sin gipsskiva.



Ibland måste man stanna för rött ljus som här vid korsningen Götgatan och Ringvägen. I morse hade jag flyt och hade bara ett stopp innan jag skulle korsa Folkungagatan. På hemvägen blev det betydligt fler stopp.



En liten stund senare är man nästan som på landet. Skenet bedrar dock. Alldeles till vänster bakom en bullervall går Nynäsvägen med masor av trafik och till höger ligger Tallkrogen.



Här är den jobbigaste sträckan på hemvägen. Det är Gamla Nynäsvägen från rondellen vid Skogås och mot Länna. Det är uppförsbacke hela vägen och den blir bara brantare ju mer man trampar. På morgonen kan man cykla fort åt andra hållet.



Nästan hemma. Nu är det bara 600 meter kvar. Du har nu fått se en del av vägen hem. Du har dock inte fått se det som påverkade mig mest på vägen hem. Likt det Isländska aksmolnet syns den nämligen inte, motvinden.

Träning 22 april

Nästan all snö är borta och än så länge ligger gräs och ormbunkar till marken efter tyngden av all snö. Lövsprikningen har inte startat ännu så just nu är skogen som bäst med bra sikt och lättframkomliga marker. Den här veckan är det tempoväxling som står på programmet. Tempoväxling innebär att banan innehåller omväxlande lättare sträckor där farten kan bli lite högre och svårare sträckor som kräver noggrann kartläsning och fokusering på uppgiften. Så här kan det se ut.



Sträckan till kontroll 1 är lite enklare, även om du här inte kan se hela sträckan. Sen kommer två kortare sträckor som kräver mer orienteringsnoggrannhet. Till den fjärde kontrollen är det lite enklare igen medan kontroll 5 och 6 är svårare. Det här mönstret går igen hela banan. Träningen går alltså ut på att kunna växla tempo från hög fart vid enklare orientering till lägre fart när det blir svårare. Det är ett ganska vanligt fel att man inte anpassar farten efter svårighetsgraden utan springer för fort även när det blir svårare. Många bommar beror på det. Om du är lite osäkrare på orienteringen så kan ett tips vara att försöka att springa lite fortare på de längre sträckorna och också försöka orientera efter de tydliga och stora terrängdetaljerna.

Samlingsplatsen för träningen är utefter Brinkvägen vid den lilla parkeringsplatsen cirka en kilometer efter att du svängt av från Huddingevägen.



För dig som är lite osäker på vägen följer här en liten vägbeskrivning. Från rondellen vid värmeverket i Jordbro åker du mot Huddinge. Efter 4-4,5 kilometer svänger du vänster mot Brink och Öran. (Det finns en skylt) Du är då på grusvägen som går söderut alldeles efter Eliseberg på kartan här ovanför. Följ den smala vägen cirka en kilometer till parkeringsplatsen.

Långpass på helgerna

Det har blivit en vana att köra ett långpass på helgerna. Om man nu kan säga att två gånger på raken är en vana. Förra helgen sprang jag österut mot området för Nordiska mästerskapen 2011. I går sprang jag åt andra hållet. Just där jag bor är själva samhället ganska smalt och det är relativt nära till skogen åt båda hållen. Jag började med att spring över Slätmossen. Det tog lite tid eftersom jag kryssade fram mellan torvgravarna i den västra delen av mossen.



Kartan ger inte riktigt alla detaljer rättvisa. Mossen består av massor av torvgravar. Det är djupa och vattenfyllda hål där man tidigare tagit torv. Mellan gravarna kan man ta sig fram torrskodd och ibland kan man ta sig över till nästa torra mellanrum. Alla gravarna är inte med på den här kartan. Till slut kom jag ut på stigen alldeles nedaför staketet. Efter det passerade jag Gamla Nynäsvägen och tog mig in i södra delen av tävlingsområdet för Sprint-DM.



Jag passerade nästan över åsen och sprang förbi det två stora stenarna och sen ned i sänkan norr om den avlånga höjden och sen stigen söderut och under vägen. Efter lite trixande tog jag mig in på Rudankartan. Bara för några veckor sen sprang vi poängorientering här i mer än knädjup snö. Nu var det i princip helt bart på marken. Jag fortsatte för att lite senare komma ut på ängarna där vi för en månad sen åkte skidor. Nu fanns ingen snö kvar utom längst ned på ängen där träden gör så att solen inte kommer åt att smälta snön. Här kunde man faktiskt fortfarande ana skidspåren. Jag fortsatte jämsides med vägen mot Huddinge och tog mig igenom viltstängslet via två grindar. På andra sidan Huddingevägen slog det mig plötsligt, här har jag inte varit på många år. Nostalgin sköljde över mig som en våg. Jag började springa och fundera över ett nytt blogginlägg med historiska inslag. Vartefter jag sprang blev inlägget allt längre. En hel del gamla bilder blev det också. Vi får väl se om jag får tid att skriva det någon gång. Kanske blir det uppdelat på ett antal olika kapitel.



Medan jag sprang och funderade över det kommande blogginlägget kom jag också att tänka på att det var väldigt fin terräng vilket jag egentligen redan visste och att det var länge sen det gick någon tävling i området. Kanske borde det vara dags snart igen. Även en kommande tävling började ta form i huvudet. Med alla dessa tankar i huvudet var det kanske inte så konstigt att jag hamnade på platser jag inte hade tänkt mig. Plötsligt stod jag vid tomtgränsen norr om Djupdalen när jag trodde att jag var vid kraftledningsförgreningen. Nåja allt rättade till sig och jag tog mig så småningom ned till Riddartorp. Nu började jag mitt egentliga ärende. Jag ville springa igenom området där 25-manna gick i höstas för att bilda mig en uppfattning om spåren efter alla orienterare som drog fram här i början av oktober förra året.



Jag tog mig över några höjder söder om Riddartorp och kom ner till Lugnet och till den plats där alla sträckor utom sträcka 4 passerade. Här borde slitaget vara som störst. Jag sprang från radiokontrollen och söderut upp på Vargberget i samma stråk som alla löparna tog sig ned till radiokontrollen. Här finns en hel del spår kvar och all snö under vintern har säkert hjälpt till att bevara det mesta. Många spår är kvar precis som på bilden här ovanför som är från den plats jag sprang förbi. Det som slog mig var att i hela spåret från Lunget och upp på berget var det fullt av djurspillning från älg, rådjur och diverse småvilt. Utanför spåret fanns ingen spillning. Är det djuren som vill hjälpa till att gödsla så att såren ska läka så snabbt som möjligt? Eller finns det någon annan logisk förklaring?



På andra platser där det också har sprungit många löpare under tävlingen syns det knappast något alls. I maj ska jag ut i skogen igen för att se hur det ser ut då när det börjat växa ny gröda efter en lång vinter. Sakta men säkert började jag närma mig Åbyskolan och Hanvedens IP. Nostalgin slog till igen. Det var vid Hanvedens IP som alla klubbträningarna utgick från på 1970- och 80-talet. Många träningstimmar ligger längs elljuspåret och i sogen intill. Nu började dock tröttheten komma och plötsligt började jag längta efter blåbärssoppa. Jag passerade Gamla Nynsävägen och under järnvägen för att komma ut på Gravfältet. Tröttheten gjorde att jag inte kunde sträcka ut mina långa ben på tallheden som jag kanske önskade.



Plötsligt befann jag mig på en plats där jag aldrig varit förut. Söder om Jordbro med utsikt över motorvägen och Kalvsvik. Här var en sträcka på en knapp kilometer som jag aldrig har varit på. Här såg jag en lämplig tävlingsplats för en orienteringstävling. Kanske kan vi arrangera något här vid ett lämpligt tillfälle. Efter ett tag tog jag mig i alla fall fram till området där vi tränade i torsdags. Nu var det inte så långt kvar till målet hemmavid. På trötta ben staplade jag mig fram den sista biten. Efter 2 timmar och 15 minuter var jag hemma igen.

Alla banor klara

Nu i kväll har jag lagt de sista banorna till årets Sprint-DM. I princip skulle vi kunna genomföra tävlingen i morgon. Det mesta av snön är också borta. Det är endast några snöhögar och några mindre snöfläckar kvar i området. Nu är 18 banora lagda och 39 klasser är fördelade på de olika banorna. Totalt kommer det att finnas 52 kontroller i området under tävlingsdagen. På vissa håll sitter kontrollerna tätt så det gäller att se upp. I banläggningsprogrammet kan man få ut all möjlig statistik. Bland annat kan man se hur tätt kontrollerna ligger varandra. De kontroller som ligger närmast varandra har 19 meter mellan sig. Det förutsätter ju förstås att kartan är exakt. Hur som helst gäller det att du som ska tävla håller koll på var du är och vilken kontroll du ska ha och naturligtvis att du stämplar vid rätt kontroll.

Nu i kväll har jag också hunnit gå igenom alla kontroller för att se att de är helt centrerade över kontrollföremålet. Jag har också klippt de ringar som behöver klippas. Det gör man för att kartdetaljer som hamnar under ringen ska synas så att du inte står där i tävlingsområdet framför en sten som du inte ser på kartan. Jag har inte hunnit gå igenom alla banor ännu för att klippa linjerna mellan kontrollerna. Nu i helgen ska jag ut i området för att börja märka upp kontroller. Här nedan är ett exempel på klippta ringar och linjer. Exemplet är från tävlingskartan men utanför tävlingsområdet, eller...?


Blått och vitt, men inte så mycket

Det var ganska många som ville spring backorientering i dag. Hela 28 personer kom till start. Efteråt var de flesta mycket nöjda med banorna och träningen. Jag tror att det till största delen beror på att det nu är nästan snöfritt i skogen. Själv sprang jag hela långa banan, som inte var så lång, och jag tog sammanlagt 5 steg i snö. Det var bara lite vitt i skogen.



Det blå i skogen stod två ensamma blåsippor för. Blåsippan ute i backen stod alldels intill samlingsplatsen för träningen. Det fanns flera blåsippor på andra ställen ute i skogen. Vi såg också några små vitsippsknoppar. Men de hade inte slagit ut ännu.



Det var en del av deltagarna som hade lite problem här och där med själva kontrolltagningen. Bland annat var det några som bommade kontroll 7. Det var den som jag använde som exempel i måndags. Felet som man gjorde, och som ofta är en orsak till bommar, var att man inte hade någon riktig startegi för när man skulle gå upp mot kontrollen. I måndags visade jag på två sätt att lösa kontrollen. Båda bygger på att man är noga med var man går upp på höjden och att man har klart för sig vad man ska passera. Om man går upp på ett ställe där man inte exakt vet sin position så är risken stor att man missar kontrollen. En annan kontroll som vållade problem för några var den 13:e kontrollen. Läser man kartan noga så ser man att kontrollen ligger längst upp i sluttningen. Man ska alltså springa tills det planar ut. Höjdkurvan bakom kontrollen luras lite och man kan lätt tro att den är en del av sluttningen, men den är faktiskt baksidan på den ås som kontrollen sitter vid. Man måste också vara extra noga när man ska gå på skrå uppför en sluttning. Är man inte noga så är risken stor att man går för rakt upp och hamnar norr om kontrollen eller att man följer höjdkurvorna för långt och hamnar söder om kontrollen. Avslutningsvis två bilder från eftersnacket.




Near and far away

Right now I have two current course planning projects. Now in the nearest it is the region championship in sprint for Stockholm an in a year it is the Nordic Championship. Saturday I ran from home to the sprint area. I managed to run through almost the entire area and I also took down six controls from the clubtraning last Thursday. All in all, it took less than an hour.

Sunday I ran from home to the competition area for the Nordic Championship. All in all it took two hours and five minutes and I was able to just run a little while in the area that is closed until the races has been decided. Below you can see a small map. I ran trough this small area on the way home. This particular area is outside the area that is closed but it is still typical of much of the competition area.


Nattbilder

Jag är ute och reser igen. Den här gången har jag åkt norrut. Ärendet är detsamma som på tidigare resor, det vill säga att träffa och inspirera svenska orienteringsklubbar. Den här gången har jag träffat klubbarna i Västerbotten. Att resa till Västerbotten är som att färdas bakåt i tiden. Här håller vintern fortfarande greppet även om det varit varmt och skönt väder på dagarna. I går när jag var i Skellefteå så åkte tre skidåkare förbi fönstret på den lokalen där jag träffade klubbarna. Lite senare kom pistmaskinen och gjorde nya skidspår till nästa dag.

I dag har jag tagit bussen från Skellefteå och åkt de 13 milen söderut till Umeå där jag har träffat ny klubbar nu i kväll. I Umeå var det kanske lite mindre med snö men det är fortfarande ett heltäckande snötäcke. Nu sitter jag på en öde järnvägsstation i Vännäs och väntar på att nattåget mot Stockholm ska komma. Det är en knapp timme kvar tills det rullar in på stationen. Eftersom jag har jobbat på kvällarna så har jag passat på att ta några bilder på kvällstid. Så här har det sett ut.



Det här är torget i Skellefteå i går kväll sett från mitt hotellfönster. Lite längre bort kan man se busstationen.



Så här ser det ut där jag är just nu. Perrongerna på stationen i Vännäs är tomma så när som på ett antal godståg som håller på att byta vagnar med varandra. Tänk om man skulle hoppa på en godsvagn och se vart man hamnar?

Träning 15 april

Efter fyra  poängorienteringar är det nu dags för den första teknikträningen. Poängorienteringarna har naturligtvis också bjudit på bra möjligheter att träna orienteringsteknik men nu ska vi specialträna olika moment. Nu på torsdag är det backorientering som står på programmet. Backorientering innebär att de flesta av banans kontroller ligger i en backe eller i en sluttning. I bland kommer kontrolltagningen att ske nerifrån, ibland uppifrån och ibland på skrå, det vill säga längs med sluttningen. Kontroller som ligger i en sluttning är ofta lite svårare än kontroller som ligger på plan mark. Det beror på att det kan vara svårt att avgöra hur långt upp eller ner i sluttningen du befinner dig. Ibland kan man välja att ta kontrollen nerifrån eller uppifrån. Det finns fördeler och nackdelar med båda sätten att ta kontrollen.



Här är en av sträckorna som kommer att användas på torsdag. Som du ser kan man välja att ta kontrollen på två sätt. Väljer du att ta kontrollen nerifrån har du en säker utgångspunkt i och med kröken på körvägen. Du kan gå rakt upp för sluttningen mot kontrollen. Nackdelarna med den här lösningen kan vara att det är svårt att få överblick över terrängen när man kommer nerifrån. Det är dessutom jobbigt och det finns risk att du drar på dig mjölksyra vilket kan göra att det blir jobbigt att hålla i tankarna och fokusera på orienteringen.

Väljer du att ta kontrollen uppifrån har du bättre överblick och kommer att kunna läsa av alla detaljer runt omkring kontrollen. Du tar också den jobbiga uppförsbacken tidigare på sträckan och kan bli av med en del av mjölksyran och på så sätt kunna hålla fokus på ett bättre sätt. Nckadelen här är att du springer upp för fler höjdkurvor än du gör i det första alternativet. Valet är inte alltid enkelt, men valet är ditt.

Samlingen är i det sydöstra hörnet av Jordbro. Jag hoppas att kartan med starten inritad kan hjälpa dig att hitta fram. Det är inte helt enkelt att parkera en massa bilar här. Har du möjlighet att ta cykeln är det kanske det bästa. Dessutom blir det lite extra träning.


Simultankapacitet

Just nu har jag två banläggarprojekt på gång. Nu närmast är det Sprint-DM och om ett år är det Nordiska mästerskapen. I går sprang jag hemmifrån till Sprint-DM-området. Jag hann springa igenom i stort sätt hela området och dessutom plocka ner sex kontroller från träningen i torsdags. Allt som allt tog det en knapp timme.

I dag har jag sprungit hemifrån och till tävlingsområdet för Nordiska mästerskapen. Allt som allt tog det två timmar och fem minuter och då hann jag bara springa en liten stund i det område som är avlyst för tävlingarna. Här nedanför kan du se ett litet kartklipp. Jag sprang igenom det här lilla området på väg hem. Just det här området ligger utanför det som är avlyst för tävlingarna men är ändå typiskt för stora delar av tävlingsområdet.


Intensivt arbete

Att lägga orienteringsbanor på beställning är inte helt enkelt. Därför känns det som en stor utmaning att få till bra banor på den korta tid som är kvar till Sprint-DM. Det krävs ett intensivt arbeta för att få alla banor klara och dessutom bra. Allt måste också kontrolleras så att det inte blir några slarvfel i all hast. Jag upplever ofta att jag kör fast när jag håller på med banlägning. I dag har jag lagt ett antal banor och det har gått ganska bra men jag förväntar mig också att inspirationen tillfälligt tar slut. Då är det bara att lägga kartorna ifrån sig och tänka på något annat.

I dag har jag också hunnit med att springa en sväng i tävlingsområdet. Nu när ett antal banor börjar ta form är det lite spännande att se om de goda tankarna blir lika bra i praktiken. Ibland ser det inte riktigt ut som kartan ger en bild av. I dag såg det dock bra ut. Jag tog några bilder så att du som ska vara med och tävla kan få en liten bild av vad som väntar.



I delar av tävlingsområdet har det tidigare funnits ett antal småhus. De är sen länge rivna och och en del höghus har vuxit upp i stället. Men på sina håll kan man fortfarande se spår av småhusperioden. Här ett gammalt fruktträd som nu är omgiviet av granar.



Här är en rest av en gammal jordkällare ...



... och här en gammal trappa med ledstång, mitt ute i skogen.



Precis efter den tänkta mållinjen är det just nu en stor vattensamling. Gratis skotvätt direkt efter målgång. Förhoppningsvi kommer det att torka upp en del till tävlingsdagen.

Flera banor lagda

Nu är det ju lite bråttom med banläggningen inför Sprint-DM. Jag hade några skisser sen tidigare men jag har bestämt mig för att börja om från början trots att det är mindre än fyra veckor kvar. När jag fick kartan i går fick jag också lite nya idéer kring bansträckningar. Jag har lagt några banor nu i kväll och kommer att fortsätta i morgon. Det blir några intensiva dagar för att få ihop alla banor. Självklart kommer jag inte att visa några banor eller delar av banor. Det närmaste du kommer att komma innan tävlingen är det här.


Nytt utseende

Jag har länge funderat på att byta utseende på bloggen men jag har hindrats av två saker. Det ena har varit tid och det andra har varit kunskap. Nu under påskhelgen hade jag lite tid att skaffa mig lite kunskap. Därför har bloggen nu fått ett nytt utseende med nya färger och en bild längst upp. Bilden kanske inte är den bästa men någonstans ska man ju börja. Jag har fått ett halvt godkännande från den yngsta tonåringen vilket jag ser som ett stort framsteg. Om du vill får du gärna tycka du också. Det nya utseendet gör att jag får minska bredden på bilder ett steg så att de får plats inom de ramar som finns eller om jag lyckas öka bredden på ramen något. Det sista får bli nästa gång jag har tid. Jag lägger in en bild med lite mindre bredd som en test.


27 dagar kvar och kartan är klar

I dag fick jag den första versionen av kartan som ska användas vid Sprint-DM. Det är 27 dagar kvar till tävlingen så det är på tiden kan man säga. Jag liksom många andra räknade nog inte med en så lång och snörik vinter som vi har haft. Jag hamnade väl i lite dvala efter 25-manna i höstas och tog tag i kartfrågan i november. Jag tänkte att det går säkert att färdigställa kartan i december och januari. Som alla vet så har snön legat djup sen mitten på december och fram till påskhelgen. Nu är dock det mesta av kartan klart. Jag fick den från kartritaren i dag och har faktiskt hunnit med att springa igenom det mesta. Det ser bra ut men det finns några mindra saker som återstår eller kanske är det så att det har döljts av snö. Vissa delar av området är mycket flackt och det finns en del terrängföremål som legat under snön. Det är exempelsvis stigar, brunnar och ruiner. På ett ställe var det ett mindre område med tät buskvegetation som tvingats till marken av all snö. Nu när snön är borta kommer buskarna att resa sig och det ska kanske vara ett litet område med tät skog på kartan. Det finns ytterligare ett mindra antal detlajer som behöver kompletteras. På min tur på kartan hittade jag en alldeles utmärkt publikkontroll. Det gäller bara att hitta ett bra sätt att bra banorna dit och därifrån. Det är alltså 27 dagar kvar och nu gäller det att lägga alla banor. Jag har en del skissartade banor lagda på en gamal karta men det är ganska stora skillnader mellan en gamla och den nya. Inte minst så är den nya kartan ritad efter sprintnormen. Här är några små klipp ur kartan.

  

13 months remaining

Last Sunday I was out in the terrain where the NOC 2011 will be implemented. First, I needed to practice a bit first, and it was a good opportunity to familiarize myself with the terrain. I have been in the ground earlier but it was a while ago. In addition, I have almost only been there when I competed. Now I could take it easy and see the terrain in a different way.



There is still a lot of snow left. At this location is a bit dense woods and the sun will not proceed to melt the snow as effective as in the more open forest. Here is the 20-30 cm of snow left. Elsewhere, the Sun has been melting nearly all snow.



It is now 13 months away from NOC 2011. Much work remains. Discussions are underway how to make the area the best use. There are two or three different races to be decided by the contest site. Therefore it is important to think through how the courses should reach the competition arena.

13 månader kvar

I söndags var jag ute i terrängen där NOC 2011 ska genomföras. Dels behövde jag träna lite och dels var det ett bra tillfälle att bekanta sig med terrängen. Jag har varit i terrängen tidigare men det var ett tag sen. Dessutom har jag nästan bara varit där när jag själv tävlat. Nu kunde jag ta det lite lugnare och se terrängen på ett annat sätt.



Det är fortfarande en hel del snö kvar. På den här platsen är skogen lite tätare och solen kommer inte åt att smälta snön lika effektivt som i mer öppen skog. Här är det 20-30 centimeter snö kvar. På andra ställen har solen kommit åt att smälta nästan alla snö.



Det är nu 13 månader kvar till NOC 2011. Mycket arbete återstår. Just nu pågår diskussioner hur området ska utnyttjas på bästa sätt. Det är flera olika tävlingar som ska avgöras från samma tävlingsplats. Därför gäller det att tänka igenom hur banorna ska komma in till målet.

Poängorientering 8 april

Efter en veckas uppehåll på grund av skärtorsdag är nu poängorienteringen tillbaka. I och för sig är det påsklov för en del och några kanske är bortresta. Är du hemma har du möjlighet att samla ytterligare ett antal poäng. Det är ju nu det ska avgöras, det är nu på torsdag som vi vet vem eller vilka som har samlat flest poäng. Förutsättningarna är desamma som de tidigare gångerna med en vesäntlig skillnad. Nu är det betydligt mer barmark i skogen. Därför kommer mer av poängorienteringen den här gången att avgöras i skogen. Kanske kommer det att finnas några kontroller i det här området.



Det finns faktiskt en viktig skillnad till och det är ljuset. Vi har nu gått över till sommartid vilket gör att du inte behöver pannlampa. Därför är det inte reflexer vid kontrollerna utan skärmar.



I området här nedanför ska du springa. Den kartan tjänar som en översiktskarta och den hjälper dig att hitta fram till de områden där kontrollerna finns. För att veta i vilka områden det finns kontroller kommer du också att ha med ig en karta med ett antal kartklipp. På några av kartklippen finns det kontroller markerade. Totalt finns det 12 kontroller.



Det finns också några regler som du måste hålla dig till, mest för din egen säkerhets skull.

1. Totalt finns det 12 kontroller och varje kontroll är värd 10 poäng. Tar du alla kontroller får du alltså 120 poäng.
2. Maxtiden är 75 minuter för alla. Det är den tid du har på dig för att ta så många kontroller som möjligt. Vi kommer sen att göra en uppdelning i några olika klasser. Hur det blir bestämmer vi när vi ser vilka som är med.
3. Den som har samlat mest poäng vinner. Om två löpare har samma poäng vinner den som har kortast tid. Den som är ute i mer än 75 minuter kommer att få en poängs avdrag för varje påbörjad minut han eller hon överskrider maxtiden.
4. Du måste ha reflexer på dig! Eftersom det är mörkt och du kommer att vara ute i trafiken måste du har reflexer på dig så att du syns.
5. Du kommer att behöva pannlampa för att kunna läsa karta och ta dig fram till kontrollerna. Vid kontrollerna sitter det en reflexastav som syns bra när du lyser på den.
6. Du får aldrig korsa järnvägen på andra ställen än där det finns en bro eller en tunnel. Det kan innebära livsfara att korsa järnvägen.
7. Du får aldrig springa på vägar som är markerade med ett kryss på kartan. Det är nästan lika farligt som att korsa järnvägen.

Jag hoppas att du kommer att tycka att det är en rolig träning. Om du inte var med de tre första veckorna är det här kanske första gången sen i höstas som du håller i en karta. Det kanske kommer att kännas lite ovant men snart är snön helt borta så det gäller att börja förbereda sig inför orienteringssäsongen. Det är en del snö och det kommer att vara jobbigt men du kommer att bli stark. På den södra  och sydvästra sidan av höjderna är det ofta nästan helt snöfritt.


En plats i solen

I dag har solen värmt upp allt och alla efter en lång och kall vinter. Mitt på dagen satt vi på altanen och åt lunch det var helt OK. Till och med katten hittade en plats i solen.





Solens strålar letade sig in i huset, genom fönstret och träffade en spegel. När solens strålar hade passerat spegeln bildades ett ljusfenomen på väggen. Här är det i närbild.



Vi har också hunnit med att vara ute i skogen för att springa en sväng. Mer om den träningsturen en annan dag. På väg till skogen såg vi ytterligare ett vårtecken. När vi var ute i skogen och sprang hörde vi dem också. På väg hem tog jag en bild av dem, tranorna.


Vårtecken






RSS 2.0