Klart

... på torsdag. Det är helg och några kanske är bortresta. Därför är det ingen träning på torsdag. Vi återkommer den 9 juni med mer träning.


En del av Rudanområdet

Även om det inte är någon organiserad träning så gäller det ju att inte slarva med den egna träningen. Därför vill jag slå ett slag för en alldeles utmärkt möjlighet till träning, Naturpasset. För dig som inte vet vad Naturpasset är eller aldrig har provat på kan jag tala om att det är ett antal orienteirngkontroller som sitter ute i skogen under en ganska lång period. Du väljer själv vilka och hur många kontroller du tar. Det finns flera olika Naturpass i närheten att välja mellen och totalt finns det omkring 400 i hela landet att välja mellan. Naturpasset passar alltså bra även på semestern när du är på resa i landet. Passa på att upptäck nya spännande områden.

Vi själva har ju ett Naturpass vid Rudan, så det finns ju inget att skylla på. Inga långa resor och inte svårt att hitta dit. Lägg din egen bana mellan de olika kontrollerna. Variera mellan långa och korta sträckor. Utmana en kompis på en bana. Möjligheterna är många. Här http://www.obasen.nu/naturpasset/ hittar du information om alla Naturpass i landet, var du kan köpa dem, vem som är kontaktperson och så vidare. Det finns egentligen inga ursäkter.

Bilder från Sätraspelen 29 maj 2011. Allt från flickor 10 till landslagsaktiva.

Har varit friidrottsfunktionär i dag. I morgon är det dags igen.

Elever på Ågesta folkhögskola.

Får man inte röka när man cyklar? Eller får man inte röka cyklar? Eller får man inte vara på röken när man cyklar?

Egentligen går det inte att säga att två olika vägval är lika snabba eller att det ena är snabbare än det andra. Däremot kan man kanske påstå att två vägval är likvärdiga. Det tänker i alla fall jag göra nu. Det fanns en sträcka på medeldistanstävlingen den 8 maj som erbjöd tre olika vägval och där varje vägval innehåll viss variation.



Flera banor hade den här eller en liknanade sträcka. Det är den stora höjden mitt på sträckan som gör att det skapas olika möjligheter till vägval. Det finns alltid ett vägval rakt på, här grönt. I H 21 E är det många som har valt den vägen med lite olika variation. Ändå skiljer det en hel del i tid. Det beror sannolikt på olika löpkapacitet hos de tävlande men också på orienteringsstyrka. I H 21 E finns det också löpare som valt det röda vägvalet och det blå vägvalet. De har sämre tid på sträckan än de bästa längs den gröna vägen.

Riktigt intressant blir det i en annan klass med lite äldre löpare. Slutsegraren valde den röda vägen och totaltvåan valde den blå vägen. De har exakt samma sträcktid. Om man jämför deras sträcktider på övriga sträckor ser man att de sprungit ungefär lika fort hela banan. Det som slutligen skiljer dem åt är att totaltvåan gör ett misstag vid en av kontrollerna senare på banan. Här drar jag alltså slutsatsen att de två vägvalen är i princip likvärdiga. Möjligtvis går det att ta en lite effektivare väg längs det blå vägvalet.

Vilket vägval som är bäst är upp till dig som ska springa sträckan. Det gäller för dig att väga för- och nackdelar mot varandra. Vilken väg är säkrast? Minst kuperad? Kortast? Ja, det finns säkert andra frågor du måste svara på innan du väljer. Sen måste du också väga in dina egna styrkor och svagheter och den kunskap och karta och terräng som du så långt har skaffat dig. Ett sätt för dig att öka din kunskap är att välja ut en sträcka med flera vägval och sen springa dem för att se vilket resultat det ger. Då gäller det förstås att du springen lika snabbt varje gång och att du inte gör några misstag. Samtidigt är det ju det här som är en viktig del av orienteringsidrotten, att inte riktigt veta.

Backorientering är vad som väntar på torsdag. Backorientering betyder att det blir en del backar utefter banan. Kontrollerna ligger också i backar. Ibland ska du ta en kontroll som ligger i uppförsbacke och ibland en som ligger i nerförsbacke. En tredje variant är att du ska ta en kontroll på skrå, det vill säga springa längsmed sluttningen.



Här ovanför ser du några exempel på kontroller sluttningar. De här kontrollerna bjuder på lite andra typer av problem än vad vi vanligtvis ställs inför. Ibland kan det vara bättre att ta kontrollen uppifrån och ibland nerifrån. Vilket som är bäst kan variera från kontroll till kontroll. Din uppgift är att avgöra från vilket håll kontrollen är enklast att ta. Vanligtvis har man bäst överblick uppifrån, men att klättra upp kanske kostar en massa kraft. Du måste själv avgöra vad som är bäst för dig. Som vanligt måste du också vara noga med att välja en lämplig attackpunkt från vilkan du attackerar kontrollen den sista biten. Välj en tydlig punkt så nära kontrollen som möjligt.

Samlingen är som vanligt 18,00 och samlingsplatsen är här http://www.hitta.se/LargeMap.aspx?z=2&mp=%3Cpts%3E%3Cpt%20x%3D%221633932%22%20y%3D%226559524%22%20i%3D%22http%3A//www.hitta.se/images/point.png%22%3E%3Ct%3ESamling%20tr%E4ningen%2026%20maj%3C/t%3E%3C/pt%3E%3C/pts%3E. Vill du ha en adress så är den Klapperstensvägens vändplan i södra Jordbro. Du som kan cykla dit gör klokt i att välja cykeln eftersom bilarna måste parkera på vändplanen eller gatan och det kan bli trångt.

Träning på kurvbildskarta i kväll. Då och då hade jag bra flyt. Egentligen är det inte så svårt som det ser ut. Hade det varit en vanlig karta hade jag orienterat på ungefär samma sätt. Skillnaden är att det inte finns lika många referenspunkter.

Hittade en gammal bild från den tiden då barnen inte behövde så mycket utrymme.

Vägval är alltid ett intressant diskussionsämne efter en tävling. Vilket vägval var snabbast? Vilket var bäst? Det är oftast inte helt enkelt att svara på det. Det är ju alltid någon som är snabbast längs någon väg. Det behöver ju inte betyda att det är det snabbaste. Som löpare gäller det att du funderar över vilka dina styrkor är och utifrån det bestämma vilken väg du tar. Det som är bäst för dig behöver inte vara detsamma som det snabbaste vägvalet enligt sträcktiderna.



Efter en tävling kan man bara fundera över de olika sträcktiderna eftersom man oftast inte vet så mycket om de olika löparnas styrkor och svagheter. Här ovanför kan du se sträckan till den första kontrollen på stafetten den 8 maj. Det fanns fyra olika första kontroller. Just den här kontrollen låg i mitten och alla ringarna gick i varandra. Det var alltså inte så stor skillnad mellan de olika kontrollerna. På RunOway har några av löparna ritat in sina vägval. Du kan se dem på kartan. Snabbast för både killarna och tjejerna var högervägvalet längs vägen. De som valde någon av de andra vägarna var en liten bit efter. Fördelen med högervägvalet är att det är lättframkomligt och det är inte så mycket kupering. Man får också en ganska enkel ingång mot kontrollen. Innan tävlingen hade jag kanske inte gissat att det skulle vara snabbast längs vägen. Så här i efterhand var det roligt att några löpare valde det vägvalet och att det lönade sig. Tidsskillnaderna var doch inte jättestora.



De flesta misstagen gjordes vid de här kontrollerna och på den andra gafflingen i samma område. I det här området är det svårt. Framkomligheten är bra men sikten är bitvis lite sämre. Det gäller att vara noga med riktningen och hela tiden hålla reda på var man är. Tappar man greppet finns det många detaljer som påminner om varandra. Här har en del riktigt stora misstag gjort. Minst en löpare har passerat kartkanten i väster. Flera löpare har också kommit till fel gaffling och haft svårt att läsa in sig.



Ett annat ställe där en del misstag har gjort är kontrollen efter varvningen. Här har terrängen bytt karaktär och den bjuder in till löpning i hög fart. Sträckan kan se ganska enkel ut men den höga farten och kanske lite underskattning gör att bommen kommer. De flesta löparna har passerat mellan de två större sankmarkerna. Här blir sikten lite sämre en kort stund och det är lätt att glida iväg lite åt sidan, vanligtviss till höger. Sen finns det inte så mycket att läsa in sig på. För några löpare har det tagit en stund innan man läst in sig och kommit tillbaka mot rätt kontroll. Vid en provlöpning någn vecka innan tävlingen gjorde jag själv samma misstag. Det känns skönt att jag inte är ensam om att göra misstaget.

Kurvbildsträning står på programmet den här veckan. Ofta upplevs kurvbildsträning som svårt. Det beror till största delen på att alla karttecken utom just höjdkurvorna, det bruna på kartan, är borttaget. I terräng med ganska mycket kurvbild, så som vi oftast har här på hemmaplan, orienterar en van orienterare till stor del på kurvbilden. Man springer mot en höjd, längsmed en höjdsträckning, upp på en höjd, nerför en höjd och så vidare. Ofta använder vi de andra detaljerna, sankmarker, stenar, branter med mera för att kolla av att vi är rätt. På en kurvbildskartan finns inte den möjligheten och då måste vi istället använda andra detaljer i kurvbilden som en koll på att vi är rätt. Som om inte det vore nog så kommer vi också att hela tiden överraskas. Vi kommer att stöta på hyggen, stigar, täta områden och annat som stör oss.

Egentligen har vi tillräckligt med information på en kurvbildskarta för att klara av at lösa orienteirngsproblemet. Det gäller "bara" att vaa fokuserad på kruvbilden och inte låta sig störas av allt annat som inte är med. Att kunna orientera efter höjdkurvorna är en viktig kunskap i orienteringen eftersom kurvbilden utgör en viktig del i orienteringen. Därför är det viktigt att träna på att försöka bli ännu lite bättre på att kunna tolka höjdkurvorna. På torsdag har du chansen att öka på dina erferenheter ytterligare lite. Så här ser en del av den långa banan, 6,1 kilometer, ut.



Samlingen är vid Högstabanan som ligger utefter Åvavägen cirka två kilometer från Dalaörvägen. Här finns en vägbeskrivning http://www.hitta.se/LargeMap.aspx?z=2&mp=%3Cpts%3E%3Cpt%20x%3D%221637694%22%20y%3D%226560828%22%20i%3D%22http%3A//www.hitta.se/images/point.png%22%3E%3Ct%3ESamling%20tr%E4ning%2019%20maj%202011%3C/t%3E%3C/pt%3E%3C/pts%3E. Samlingen är klockan 18,00.

Det som skulle bli den första hela tiokampen blev bara en sexkamp. Yngsta tonåringen har tävlat i den första friidrottstävlingen utomhus den årliga vårmångkampen i Täby. Tiokamp innebär fem grenar om dagen i två dagar. Första dagen var det 110 meter häck, stavhopp, diskus, sput och 300 meter. Det var i slutet det sista loppet i går som det drog lite i baksidan på en låret. På lördagkvällen blev det ett varmt bad, lite massage och vila. Förhoppningarna var ganska stora på att kunna genomför de fem återstående grenarna i dag. Tyvärr gick det inte. Han fick jogga sig igenom 100 meter på drygt 16 sekunder. Det bästa var att han själv insåg att det inte skulle gå att tävla med. Flera av grenarna som återstod, längd, höjd, kula och 1000 meter, skulle frästa på baksidan. Eftersom jag inte var på plats i går och tävlandet avbröts i dag blev det inte så många bilder. Det här är vad som hanns med.

Det var några deltagare som påstod att en av kontrollerna i söndags eventuellt satt fel. Jag vet att jag var lite tveksam när jag skulle märka upp den. Det var snö i skogen och lite svårt att se alla detaljer. Jag gick dock från olika håll och läste av punkterna runt omkring kontrollen och kom fram till var den skulle sitta.

När snön var borta provsprang jag en av banorna som hade kontrollen. Jag sprang med GPS-klocka och tog mellantider vid varje kontroll. När jag kom hem ladda jag upp GPS-spåret i QuickRoute. Jag drog alla kontroller utefter spåret till rätt ställe utom den kontrollen där jag var tveksam. Den hamnade mitt i ringen på rätt ställe.

När deltagarna på tävlingsdagen kom fram till mig och påstod att en kontroll eventuell satt fel var jag inte överraskad över att det var just den här kontrollen. I kväll har jag varit ute i skogen och bland annat sprungit förbi den här kontrollen. Ett antal andra personer var också ute i skogen. Det känns skönt att kunna konstatera att den sitter rätt.



Jag kan dock fundera över varför jag är så envis. Om jag har valt ut en punkt så vill jag försöka få till det trots att jag först var lite tvecksam. Kanske hade det varit bättre att byta till någon annan punkt. Jag gjorde faktiskt vid ett par andra tillfällen där det inte var lämpligt att placera en kontroll. Den här kontrollen satt dock rätt.

Nu har jag skapat ett album med 88 bilder från söndagens stafett och medeldistans. Du hittar albumet genom att klicka på länken http://www.cig.canon-europe.com/p?p=HWtLfiwYG8Z. Vill du beställa någon bild eller har några frågor kring någon eller några av bilderna så skicka ett mail till [email protected].



Nu ligger alla banor från stafetten och medeldistansen på RunOway http://www.obasen.nu/runoway/default.php. Du får gärna gå in där och rita in dina vägval. Då kan du jämföra ditt lopp med de andra i din klass. Jag kan också göra analyser av tävlingen. Jag kommer att presentera några analyser här på bloggen. Redan nu finns det en del vägval inlagda och en del intressanta jämförelser.

Det blev en cykeltur i kväll efter jobbet. Inte så långt och inte så snabbt men drygt 25 kilometer hann vi med. Bland annat på härliga skogsstigar i Tyresta nationalpark. Det var inte lika härligt när vi kom ut på den dammiga Åvavägen. Det blev till att tugga grus en stund.

Nu är det tillbaks till lite mer vanliga rutiner för teknikträningen. Det har varit Tiomilaträningar, påskhelger och Sprint-DM som har "stört" det normala. Nu är det i alla fall dags för teknikträning igen. Den här veckan kommer vi att utnyttja flera av kontrollerna som användes vid medeldistanstävlingen i går. Det kommer att finnas sex olika slingor som tillsammans är 8,5 kilometer. Slingornas längd varierar från omkring 900 meter 2,1 kilometer. Du väljer själv vilka slingor du ska springa och i vilken ordning du springer dem. Om många är ute på samma slinga samtidigt kan det hända att det inte finns några kartor kvar. Då får du välja en annan slinga. Kontrollerna är märkta med en rödvit snitsel med kodsiffra på. I några fall stämmer inte kodsiffran. Det beror på att vi plockade ner några av snitslarna och sen har satt ut dem igen men då hamnade inte rätt siffra på rätt ställe.

Terrängen kommer att variera mellan de oliak slingorna. På några slingor är det detaljrik terräng och det gäller att vara noga med kartläsningen. Här kan det också vara lite svårare att ta sig fram. På andra slingor är det detaljfattig terräng och det gäller att hålla rätt ritkning. Kompassen blir då tillsammans med kartan dina viktigaste hjälpmedel. Det finns också slingor som mer eller mindre bjuder på båda delarna. Här är ett exempel på en del av en slinga.



Samlingen är utmed Åva vägen cirka 4 kilometer efter infarten från Dalarövägen. Du som var med ute på tävlingarna i helgen vet var vi var. Vi ska dock parkera på ett annat ställe. Åk därför förbi helgen tävlingsarena och ytterligare ca 500 meter. Där finns en parkingsfika på höger sida. Där samlas vi för att sen gå en liten bit in i skogen till startplatsen. Vi går gemensamt så det är viktigt att du kommer i tid, det vill säga 18,00. Här är en länk som visar var samlingsplatsen är samt en lite karta där parkeringen och starten är markerade. Starten är vi kommatecknet.



http://www.hitta.se/LargeMap.aspx?z=2&mp=%3Cpts%3E%3Cpt%20x%3D%221640232%22%20y%3D%226561978%22%20i%3D%22http%3A//www.hitta.se/images/point.png%22%3E%3Ct%3ETr%E4ning%2012%20maj%202011%3C/t%3E%3C/pt%3E%3C/pts%3E

En tom tävlingsarena när alla deltagare och funktionärer åkt hem. Bara morgondagens banläggare kvar. Alla kontroller är ute i skogen efter en del omplanering. I dag har jag gått drygt två mil i skogen. Vad gör det när solen skiner och fåglarna kvittrar.

I morgon är det dags för den första tävlingsdagen för helgen. Jag är inte iblandad i morgondagens tävling. Självklart kommer jag att vara där eller egentligen ute i skogen för att förbereda inför söndagens tävlingar. Här är några bilder från skogen som du kanske sett tidigare men som kan vara en liten aptitretare så här dagen innan.





Jag brukar inte besvara kommentarer som besökare gör här på bloggen men den här gången kan jag inte låta bli. Samtidigt är det ganska skönt att jag inte är ansvarig för just de här delarna av arrangemanget. För någon månad sen var det en tjej som tyckte att banorna för de tjejer som passerat seniorklassen var för korta på långdistans tävlingen. Jag kan inte annat än hålla med. Det finns tydliga anvisningar för hur långa banorna ska vara för de olika klasserna och de olika distanserna. Som banläggare är det mitt uppdrag att se till att alla tävlande får det de ska ha. Det ska vara rätt banlängd och rätt svårighetsgrad. Att det nu är nästan lika lång bana på lördagens långdistans som på söndagens medeldistans för några klasser är ju då inte rätt. Den här tävlingen är inte unik. Det här förekommer då och då på flera tävlingar. 

De senaste dagarna har två tjejer lagt varsin kommentar om ordningen på sträckorna i stafetten. De tycker att det är fel att tjejerna får de två lite mer ointressanta sträckorna i mitten av tävlingen. Sannolikt är det inte på de sträckorna som man kommer att uppmärksamma löparna som mest. För visst är det de som gör upp om slutsegern som kommer att få mest fokus. Som så många gånger tidigare är det killarna. Även här är jag utan skuld. Jag har lagt banorna efter de anvisningar jag har fått. Visst hade jag kunnat försöka påverka med det har jag inte gjort.

Orientering är i mångt och mycket en jämställd idrott. I klasserna för barn, ungdomar och juniorer är det ungefär lika många tjejer som killar som håller på. Tjejer och killar tävlar samtidigt i samma terräng. Inom landslaget så har alla samma förutsättningar. Men det finns också skillander. Ofta är det män som bestämmer och fattar beslut och man gör det utifrån manliga värderingar. Ska vi bli helt jämställda måste tjejerna ta plats. Det finns massor av duktiga tjejer som kan minst lika mycket som killarna. Av någon anledning kliver inte tjejerna fram, eller är det kanske så att de inte alltid tillåts kliva fram. Jag tror inte att vi män gör som vi gör av illvilja men vi har inte förmågan att se till att ge utrymme för tjejerna. Jag tror att ni tjejer måste bli bättre på att ta plats. Inte på bekostnad av killarna utan för att komplettera och berika verksamheten ur ett kvinnligt perspektiv. De ska finnas plats för alla.

Min förhoppning ar att alla deltagare oavsett ålder och kön kommer att uppleva just sin bana som rolig och utmanande. Kan jag uppnå det har jag lyckats med mitt uppdrag.

I dag har jag varit ute i skogen och bommat. Jag har sprungit en av banorna som killarna ska springa i stafetten på söndag. Egentligen skulle jag inte behöva bomma, så mycket som jag varit i skogen men det är säkert så att det är just därför det blir som det blir. Jag är inte riktigt skärp och springer på i tron att det löser sig. På något ställe så är det också så att omväxlingen i terrängen och banan ställer till det lite. Det växlar mellan det finaste av fina skogar till ungskog med sämre sikt. De här växlingarna innebär svårigheter. På några ställen är terrängen så fin och lättframkomlig att det inte kan bli bättre. Jag har sprungit i lika fin terräng på andra ställen, men aldrig finare.

På arenan börjar det hända lite saker. Fast än så länge är det i ganska blygsam skala. Några toaletter och ett ensamt tält är det enda som skvallrar om att något är på gång. Det ser lite komiskt ut med med tältet som står mitt ute på ängen.



Jag har räknat på lite passertider för stafettlöparna, eller i alla fall för täten. På den första sträckan passeras en radiokontroll efter 3 kilometer. Jag räknar med en löptid på 19 minuter dit, ja det kommer att gå fort. Efter 3,7 kilometer och 23 minuter är det dags för en passering på arenan. Nästa passering är förvarningen efter 5,6 kilometer. Hit räknar jag med att det tar 34 minuter. Sen återstår bar två minuters löpning in till mål. För den sista sträckan gäller samma tider.

Sträcka två och tre är lite kortare. Radion passeras efter 1,8 kilometer och 14 minuter. Fem minuter senare är det dags för passering på arenan. Då har löparna sprungit 2,5 kilometer av sträckan. Förvarningen ligger efter 4,4 kilometer och dit har jag räknat med att det tar 33 minuter och efter ytterligare tre minuter är det växling. Målgång blir det alltså 12,09. I PM står det 12,05 men jag har reviderat den tiden med fyra minuter. På söndag för vi se om det stämmer. Jag känner att jag har lite att leva upp till. På 25-manna 2009 räknade jag fel på den totala tiden för segrande lag med 23 sekunder.

1979 gick jag i gymnasiet. En dag kom en klasskompis med en ny skiva till skolan. Det var Pink Floyds konceptalbum The Wall. Skivan diskuterades mycket de närmaste veckorna och självklart skaffade jag mitt eget exemplar. Albumet håller än och i kväll har jag varit i Globen och sett Roger Waters uppsättning av The Wall. Allt finns där. Från störtande flygplan, helikoptrar, en flygande gris och massor av projektioner på muren som byggs upp vartefter. Efter halva koncerten är muren uppbygd och bandet syns inte för publiken. Efter en stund dyker de dock upp. Instrumenten glider upp genom scengolvet framför muren och bandet tar plats, en stund. De försvinner bort igen inför finalen. Självklart faller muren och bandet kliver fram för den avslutande låten.

I dag har jag hämtat alla kartor med banor. Jag har tittat igenom alla kartor och det ser bra ut. Jag har fixat baksidor till kartorna för stafetten. På baksidorna finns lagets nummer och sträcka. Allt för att hålla ordning på lag kartor och gafflingar. Som om inte det vore nog är alla lösa kontrollbeskrivningar kopierade och skurna. I morgon plockas allt i plastfickor. Bitarna börjar falla på plats.

Så var det dags för en träningsfri torsdag igen men den här gången hoppas jag att du inte ligger på latsidan. I stället för träning är det dags för Sprint-DM. Förra året var vi i klubben arrangör av Sprint-DM vid Rudan. I år är det Järfälla OK som arragerar vid Tallbohovsskolan i Jakobsberg. I mitten av 1980-talet jobbade jag en period på den skolan och en annan skola alldeles i närheten. Jag har inte varit där sen dess så jag har bara svaga minnen av hur det ser ut. Jag har dock sett ungdomsbanorna och de ser bra ut. Det kommer att bjudas på en del klurigheter. När jag såg kartan och banorna påmindes jag om en av de roligaste sprintbanor jag har sprungit. Det var en publiktävling i anslutning till junior-VM i Göteborg 2008. Det var en bra blandning av bebyggelse och skog. På delar av banan sprang man bland höghusen för att straxt därpå dyka ner i en skogssluttning för en svår kontrolltagning. Det kan bli något likanande på torsdag i Jakobsberg. Här är ett litet klipp från junior-VM banan.



Kuriosa! Kontroll 11 på banan här ovanför ligger alldeles utanför porten där min hustru hade sin lägenhet när vi träffades. Där hade vi en av de första dejterna, inte den allra första men kanske nummer två eller tre.

Nu är sista handen lagd vid kartan. Nu kommer det inte att göras några förändringar innan tävlingen. Alla banor, kartan och beställningen av antalet kartor är skickade för att skrivas ut. Om en vecka är allt över. Här är några klipp ur kartan. Terrängen i ett av klippen kommer att användas båda dagarna och det andra kommer bara att användas för söndagens tävling.





Som du kan se är meridianerna blå vilket kan vara lite ovant för några. Det blir alltid diskussion kring blåa eller svarta meridianer och åsikterna går ofta isär. Blå meridianer används framför allt i terräng med mycket svarta detaljer, exempelvis stenar och branter. Man slipper klippa så mycket i meridianen då. Nackdelen är att det ibland kan vara lätt att blanda ihop meridianen med ett dike. På den nedre kartan finns ett uppehåll på den högra meridianen.

På kartan finns det också en massa annan information. Det är exempelvis kartskalan, ekvidistans fakta om kartan och annat. Här kan du se ett exempel på det på kartan som inte är karta.



I dag har jag varit ute och provsprungit en del av stafettbanan. Jag sprang den första delen av sträcka 1 och 4 fram till varvningen. Den delen av banan kommer att bjuda på varierande terräng som kommer att testa löparnas förmåga att använda rätt teknik vid rätt tillfälle. På sista strckan finns det tillfällen för den som jagar att passera lpare som växlat ut lite tidigare. Kanske kan stafetten avgöras på den här delen av banan. Sjävlklart finns det tillfällen till ett avgörande även på delen efter varvningen. Och så finns ju alltid upploppet och ett spurtavgörande.