Klart

I dag var jag med och sprang Luffarligan. Det är ett nätverk av lite äldre orienterare som varje vecka, året runt, turas om att arrangera orientering. Den här gången genomfördes arrangemanget nära mig så det passade bra att vara med. När jag hade tagit ut cykeln ur garaget sprang två stycken förbi på väg mot en kontroll. Samtidigt kom ytterligare två andra och passerade på min andra sida. När jag hade cyklat en bit så körde jag om ytterligare några och en stund senare passerade jag starten. Jag var mitt i tävlingsområdet och fick en tanke på den diskussion som pågår på Alternativet och terrängkännedom.



Terrängkännedom eller inte, mellan kontroll två och tre sprang jag genom ett område med helt nygallrad skog som jag inte sett förut. Ibland händer det saker i närheten som man inte har en aning om. Kontroll sju ligger däremot längs den väg jag ibland tar till och från pendeln. Jag passerade där så sent som i förrgår och på väg till kontroll åtta sprang jag förbi huset där jag bor. Mer hemmaplan än så kan det knappast bli. Dessutom hade jag faktiskt kontroll tio i går när klubben hade Tiomilatest. Nu är det väl så att jag springer lite för sakta, speciellt med nio kilometer i benen sen i går. Det var säkert ett antal deltagare i dag som hade bättre tid än vad jag hade, men det är skönt att bara komma ut i skogen nu på våren. Snön är borta men fortfaran finns det is som bär på en del mossar medan det i en del andra är en massa vatten. Problemetär att det är svårt att räkna ut ver det är is och var det är vatten. Man får räkna med att bli lite blöt och kall.