Fina cykelvägar

Eftersom jag drabbades av en muskelbristning i förra veckan så är jag än så länge hänvisad till cykeln för att få lite träning. Här på Tjörn har kommunen anlagt fina cykelvägar av mycket varierande slag. På några ställen är man hänvisad att cykla på de vanliga vägarna, men det bästa cykelstråken är de som går ute i naturen. Eftersom Tjörn är en ö så är man nära vattnet på flera ställen. När terrängen är för oländig så finns det lättcyklade spänger. Vad sägs om den här utsikten?



Straxt efter den här utsikten kommer man ut på en grusad körväg ett tag för att ganska snart ta av på en stig över en åker. Efter åkern kommar man in i ett sommarstugområde med både asfalt och grus. Precis i hörnet av en kohage tar man av in på en grusad cykelstig som letar sig in i skogen. Då blir utsikten en annan.



Efter det här partiet blev det mest asfaltvägar på vägen hem. Totalt blev det drygt 28 kilometer. Efter det blev det ett avsvalkande dopp i havet.

På eftermiddagen åkte jag med den yngsta och mellersta tonåringen till Stenungsund för ett träningspass. Svenska Friidrottsförbundet arrangerar ett läger för nordiska ungdomar. Vi fick tillåtelse att gör ett gästspel för ett träningspass. Det var lite lyxigt att två aktiva hade två tränare som tittade och gav goda råd. Bra hoppning från båda med snudd på pers. Som avslutning blev det lite hopp- och spänstträning.



På idrottsplatsen känndes det som om det var ännu varmare än det varit de senaste dagarna. Som tur var fanns det två vattenkranar där man kunde fylla på vattenflaskorna.

Från Ullared till havet....

.... är det egentligen inte så långt. Det tar omkring 25 minuter att åka med bil. Precis den resan har vi gjort i dag. Förmiddagen ägnade vi åt att shoppa loss på Gekås i Ullared. Det fina värdet bidrog säkert till att det inte var så mycket folk. Inne i själva varuhuset var det en behaglig temperatur eftersom hela byggnaden säkert är luftkonditionerad. Vi köpte det vi brukar göra, det vill säga tvål, tandkräm, schampo, fryspåsar och en hel del andra hushållsprodukter. Det brukar inte bli så mycket kläder och det blev det inte den här gågnen heller. Efter att ha ätit lunch drog vi vidare till stranden.



Vi åkte till stranden vid Björkäng, mellan Varberg och Falkenberg. Det var inte speciellt mycket folk här heller. Därmed faller kanske teorin om folk var på stranden i stället för i Ullared, men var var de då? Nåja, oss gjoder det inte så mycket. Svågern och barnens kusiner var i alla fall där så det blev lite lek och bus. Kusinerna har många år kvar till tonåren så åldersskillnaden är ganska stor, men man kan väl busa ändå. Det var varmt i vattnet och långgrunt så promenaden i vattnet var inte så plågsam trots att man fick gå en bit för att det skulle bli tillräckligt djup för att doppa sig. I morgon är det en ny dag med nya äventyr.

Ännu en het dag på Ullevi

Den här dagen var uppdelad i två delar är det gäller tävlandet. Höjdhopp stod på programmet för båda tonåringarna. På förmiddagen var det pojkar 14 som gjorde upp om medaljerna. För den yngsta tonåringen blev det en lite revanch från gårdagens snöppliga persmiss. I dag blev det ett nytt pers i höjd med smak på mer. En gräns överskreds, 1,50 meter. Det är alltid lite speciellt att kunna lägga till en ny siffra någonstans i resultatet, ju längre fram desto bättre. Både första och andra försöket på 1,55 meter var riktigt nära så det dröjer kanske inte så länge förrän det blir ännu en ny siffra.


Nytt personligt rekord, 1,50 meter

Eftersom tävlingen för P 14 avgjordes redan på morgonen lämnade vi Ullevi för att åka tillbaka till övernattnings-lägenheten och slappa. Vi var några som passade på att åke till skivbutiken Bengans för att shoppa loss lite. Lite lunch och sen tillbaka till Ullevi för Flickor 17:s höjdtävling. Nu var det om möjligt ännu varmare. Trots det krävs en bra uppvärmning för att börja tagga upp för tävlingen. Mellersta tonåringen hittade lite skugga på utsidan av Ullevi bakom den stora läktaren.

Tävlingen började och de tre första höjderna till och med 1,60 meter klarades av i första försöket. Första försöket på nya utomhusperset 1,64 innebar dock en rivning, men i andra försöket låg ribban kvar. Trots tre bra försök på 1,67 meter blev det inte högre i dag.


Nytt personligt rekord utomhus, 1,64 meter

Endast en konkurrent klarade en högre höjd så det blev en andra plats. Det blev till att kliva upp på pallen för att ta emot medaljen.



Den här pallen har använts till både VM och EM så det är många världsstjärnor som har stått på den. Kanske var det några blivande stjärnor som provade på att stå på den under den här helgen.

Hett på Ullevi

Sommaren är som varmast just nu och då avgörs Världsungdomsspelen i friidrott på Ullevi. Den yngsta tonåringen har tävlat i dag på 800 meter och försökt att förbättra sitt personliga rekord.



På solsidan gappade läktarna tomma men på skuggsidan var desto fler platser upptagna. Om det var värmen eller inte ska jag låta vara osagt men det blev inget nytt personligt rekord. Han var en och en halv sekund för långsam. Kanske började han spurta för sent eller så gick det lite för långsamt mellan 200 och 600 meter. Det var hur som helst ett bra lopp med en fin avslutning som resulterade i en andraplats i sitt heat.


Slutspurten

I morgon blir det höjdhopp för både yngsta och mellersta tonåringen. Vi får väl se om det blir några personliga rekord då.

Sol och bad

Första semesterdagen, eller egentligen en första dag som kompledig. I natt kom vi fram till västkusten, Tjörn. Solen har legat på från en klarblå himmel och det är flera kroppar som är lite röda av solen. I vattnet var det drygt 20 grader. Här är några bilder.





Semester är inte alltid att ta det lungt och ligga still i solen. I morgon bär det av till Göteborg för nya äventyr. Nya bilder kommer på kvällen.

Varifrån kommer fisken?

Apropå rolig mat så har du väl inte missat varifrån ICA får sin frysta torsk. Det står tydligt angivet på förpackningen precis som det ska. Det finns dock ett problem i sammanhanget. Ett par bokstäver har bytt plats.



Man kan ju hoppas att det stakars kalla barnet får det lite varmare i vattnet nu när sommaren är här, eller är det kanske så att det finns bra våtdräkter i barnstorlek?

Efter en del uppmärksamhet i media har nu i alla fall ICA kompletterat sina förpackningar med en ny text.



De här paketen kan du hitta i de flesta ICA-butiker. Just det här paketet har även mellanlagrats hemma i frysen. Nu är innehållet uppätet.

Rolig mat

Inspirerad av bland annat Namn och Nytt sidan i DN visar jag ett par lite halvroliga etiketter på matförpackningar. Den första hittade jag i Taxfreeshopen på en Ålandsbåt tidigare i år.



Föremålet för den andra bilden föll i blickfånget, eller egentligen först och främst den tredje raden. Egentligen står det ju något annat men radbyten och särskrivning gör att raden blir lite lustig.



Etiketten satt på en rökt korv som låg i kyldisken på GeKås i Ullared. Jag ska snart dit igen. Vi får väl se om det finns något annat roligt.

Hemligheten bakom framgångarna

Det har skrivits många böcker och utbildningsmaterial om hur man ska träna för att bli bättre och få framgång. Jag har själv medverkat till en liten del. Många människor har gått på tränarutbildningar för att kunna bli bättre på att träna de som vill satsa på att bli bättre. Många är de som har lagt ned åtskilliga timmar på träning i snö, regn och rusk. Det har tränat styrka, snabbhet, smidighet, kondition, teknik och mental träning. Många har sökt nya träningsmarker inför viktiga tävlingar, ibland till och med i andra världsdelar.



Nu kan det dock avslöjas att alla har förbisett en viktig detalj. Redan i början av 1957 kunde man hitta följande annons i svensk orienterings årsbok Skärmen. Läs och njut!

Bygg bastu, bygg hälsa, bygg spänst
Ett härligt bastubad - en finsk bastu - efter träning eller tävling ger spänst åt trötta muskler, stimulerar till fortsatt träning och höjer prestationsförmågan. Det är en sak som både tränare och elitidrottsmän vittnat om. Den förening, som vill framåt, som vill att deras idrottsmän skall hänga med i den allt hårdare konkurensen måste ha tillgång till en egen bastu. Bahco elektriska bastuberedare med små yttre dimensioner och till lågt pris ger även idrottsföreningar med små lokaler och begränsade tillgångar möjlighet att skaffa en egen finnbastu. Medlemmarna kan själva bygga den. Skaffa även Er förening bastu med Bahco bastuberedare. Kontakta oss och vi talar om hur det går till.

Flyttade kontroller och utsikt

Den nyreviderade kartan tvingade ju fram lite förändringar, framför allt av sträcka 24. Tre kontroller har fått ett nytt läge. En sänka blev en ny sänka, en annan sänka blev en brant och en brant blev en liten mosse. En av kontrollerna ligger nu högt med fin utsikt.



Det kanske inte är så många som kommer att hinna med och njuta av utsikten. Därför lägger jag ut en bild så att du kan titta på utsikten nu när du har tid.

Alla de kodsiffror som blev något annat om man såg dem upp och ned är utbytta mot nya som inte kan förväxlas. Jag passade också på att sätta upp nya kontrollmarkeringar där de gamla hade blivit nedrivna. Det var några som ligger utmed stigar men faktiskt en markering mitt i skogen också. Det kan vara fler som är nedrivna eftersom jag inte har kollat alla. Man undrar varför inte markeringarna får vara kvar?

Ute i skogen fanns det också spår som jag tror kommer från vildsvin. De brukar böka upp jorden för att leta efter något att äta. Så här såg det ut på en av de platser där någon hade bökat i jorden.


Ett av årets första dopp

I något svagt ögonblick hade jag lovat att yngsta tonåringen skulle få åka och bada i dag. Det man har lovat ska man ju hålla. Hans krav var dessutom att det skulle vara en sandstrand och inte den eller den sjön. Därför tog vi sikte på Årsta Havsbad som både har sandstrand och ligger på ett rimligt avstånd. Det var ju inte tal om att ligga på stranden och sola utan bara ett dopp. Temperaturen i vattnet vet jag inte så mycket om eftersom vi inte kunde mäta den. Vittnesmålen gav dock besked om att det var ganska kallt i vattnet. Det hindra dock inte den yngsta tonåringen från att kasta sig i vattnet, flera gånger. Det här var det andra badet utomhus i år. Förra helgen blev det bad i Källtorpssjön vid Hellasgården.


Från tre meters höjd


Mot det kalla vattnet


Blöt och kall

Korrigeringar, ändringar och öppningar

I dag har jag gjort en del förändringar av banorna till 25-manna senare i år. En nyreviderad karta kom i början på veckan. Det har tillkommit några nya stigar som påverkar banorna. Bland annat har jag lagt om en del av sträcka 24. Där hade jag en ganska bra sträcka mellan kontroll tre och fyra men en ny stig nästan under strecket förstörde sträckan. Nu har jag justerat den lite och det blir nog ganska bra. Förändringen innebär dock kontrollerna tre, fyra, fem och sex är flyttade. Banlängden blir också något kortare vilket kommer att ge omkring en minuts kortare löptid.

Jag har också ändrat de kodsiffror som kan läsas på ett annat sätt om man ser dem upp och ned. Det betyder att kontrollerna 66, 68, 69, 86, 89, 98 och 99 har fått nya nummer som inte går att missförstå. Eller vad sägs om 45, 50, 62, 63, 123, 124 och 125. I morgon är planen att ändra siffrorna i skogen också. Det siter ju en snitsel med kodsiffran vid varje kontroll. Dessa måst ju också förändras.


Kontroll 66 blir 45


Kontroll 86 blir 63

Jag har också gått igenom alla kontroller för att se att det är helt centrerade, det vill säga att stenen eller branten eller vad det nu är för kontrollpunkt ligger mitt i ringen. Jag har också öppnat alla kontrollringar som behöver öppnas. Med att öppna ringarna menas att man gör en liten lucka i kontrollringen där ringen täcker något viktigt föremål. Det kan vara en brant, sten eller en liten höjd.


Här ovanför kan du se ett exempel på en kontroll som är öppnad på några ställen. Kartan är från tävlingsområdet och kanske kommer du att ha den här kontrrollen, eller så är det en påhittad kontroll, eller så ligger den i ett område som inte kommer att utnyttjas. I oktober vet du.

Midsommar

Dagen är som längst och natten som kortast. Det är aldrig helt mörkt ute. Samtidigt är det nu det vänder och vi går mot mörkare tider. Vilken glädjedödare jag är. Den värsta trafikhelgen på hela året har det stått i tidningarna hela den här veckan. Det är fullt på parkeringen utanför stormarknaden. Det är midsommar.



Så här firade jag midsommar för några år sen. Förra året flyttade vi så då var det bara att bära kartonger och möbler. Den här bilden är från allmänningen alldeles bakom vårt gamla hus. Här brukade det vara lite misommarfirande. Först skulle midsommarstången pyntas med blommor och blad. Efter det sulle den sättas på plats och sen var det dags för dansen.



Efter en liten fikapaus är det dags för lekar. Här gäller det att flytta vatten från den ena hinken till den andra. Efter några vändor och lite utspillt vatten blir gräset halt. Några halkade och fick vattnet över sig i stället för i hinken. Det var tur att det var fint väder, i alla fall den här gången.



En annan gren gick ut på att försöka få en tennis boll genom ett hål. Ju fler träffar desto fler poäng. I år blir det en lugnare midsommar. Lite god mat får räcka. Det blir inte heller några bilresor så någon bilkö kommer jag inte att sitta i.

Kartan börjar bli klar

Årets 25-mannakarta börjar bli klar. Den var inte dålig tidigare, men som alla kartor med några år på nacken var den i behov av en revidering. Den har pågått under våren och är nu nästan klar. Det är bara några mindre områden kvar. Här nedanför kan du se några exempel på hur den kommer att se ut. Samtidigt får du också en liten känsla för hur terrängen ser ut och vad som väntar på tävlingsdagen.






Min uppgift är nu att skapa bra utmaningar för alla som ska springa 25-manna. Jag hoppas och tror att jag kommer att lyckas med det.

Banläggaren tog bort stigarna

Orientering kan vara ganska svårt i vanliga fall. Varför ska banläggaren krångla till det genom att ta bort alla stigarna från kartan? Det var situationen vid 13-14 träffen i dag. Alla klarade av det på ett bra sätt utifrån sin egna förutsättningar. Här är lite bilder från träffen.


Intensiv kartläsning mot nästa kontroll


Nu vet jag hur jag ska göra


Full fart mot nästa


Eftersnacket är en viktig del av träningen

Kontrollutsättning i regn

Det har regnat i mer än ett dygn nu. Det är blött i skogen. Är du en av dem som ska vara med på 13-14 träningen i morgon så får du räkna med blöta mossar. I dag på morgon hängde vi ut kontrollerna i skogen. Självklart regnade det hela tiden.

För dig som ska vara med och träna kan jag visa en liten del av träningsbanan. Banan består av tre olika slingor som har kombinerats till sex olika banor. Det gör att vi kommer att låta sex stycken starta samtidigt på varsin bana. Banlängden varierar från 4,1 till 4,5 kilometer. Eftersom det är slingor så kommar man att vid två tillfällen vara nära målet.



När vi satte ut kontrollerna i dag så använde vi samma karta som deltagarna ska ha i morgon, det vill säga alla stigarna är bortplockade. Ett tips är naturligtvis att försöka att inte bry sig om stigarna. Det är lättare sagt än gjort. Det gick bäst att orientera i de områden där det inte finns stigar men när man kommer in i områden med stigar är det svårare att bara fokusera på höjdkurvorna. Det gäller alltså att vara så fokuserad som möjligt och försöka att inte bry sig om alla stigar.

Mer sexsträngat

Jag har precis sett en dokumentär på TV som handlade om elgitarrens historia, från det att Les Paul byggde den första första elgitarren med solid kropp fram till dagens stora gitarister. Eller dagens, dokumentären sträckte sig fram till och med 1995. På 14 år har det väl kommit fram ytterligare några bra gitarister. I programmet medverkade bland andra Jimmy Page, Eric Clapton, Santana, Pete Townsend, Jimi Hendrix, Mark Knopfler och många fler. Tidigare i dag var jag en liten stund på en musikfestival i Huddinge. Festivalen, som gick under namnet Huset i parken, innehöll mest lokala band som har Huset, http://www.huset.huddinge.se/index.htm, som sin replokal. Senare under dagen spelade även några lite mer kända band. Något av dem spelade i går på Were the action is vid Universitetet.



Ett av banden som spelade var Puffing Tom, http://www.myspace.com/puffingtom. I ett tidigare inlägg nämnde jag Puffing Tom. Äldsta tonåringen spelar gitarr i bandet. Nu gjorde de sin tredje spelning på kortare tid. Den här gången gjorde de fem egna låtar och spelade i ungefär en halvtimma. Kakao och Artemis är död var två av låtarna. Det är säkert inte så lätt att spela ihop och få det att låta tight, speciellt inte om man bara har repat tillsammans i några månader. Det lät ändå ganska bra och stundtals riktigt tight. Får de repa ett tag till så blir det säkert ännu bättre. Alla har ju börjat någonstans, så även alla de numera världskända gitarister som medverkade i TV-dokumentären.


Äldsta tonåringen i stilstudie.

Ändring av kodsiffror

Det var ett tag sen jag jobbade med banorna till årets 25-manna. Ibland är det bra att banor får ligga till sig lite. När man tittar på dem igen så ser man dem med lite andra ögon. Då kan man upptäcka nya saker som man var lite "blind" för tidigare. Nu har jag kommit på att jag har använt kodsiffror som man egentligen inte ska använda. Det är de siffror som blir något annat om man ser dem upp och ner. Några exemepel är 66, 86, 68, 99 och ytterligare några. Jag ska nu ändra dessa så att de får andra nummer. De kommer att få nummer från 123 och uppåt.


Kontroll 66 kommer att få ett nytt nummer


Liksom kontroll 86 och ytterligare några andra kontroller

Träning för 13-14 åringar

På måndag är det träff för distriktets 13-14 åriga orienteringsungdomar. De ska få träna, leka, umgås och äta. Om vädret tillåter kan kanske de modigaste ta ett dopp i sjön. Orienteringsövningen kommer att gå ut på att träna sig att använda naturliga ledstänger, det vill säga framför allt höjdsträckningar och sankmarker. All lite svårare orientering byger på att behärska den tekniken och att orientera med framförhållning via hållpunkter och förenkla så mycket som möjligt. Det låter som mycket på en gång men det gäller att träna ofta så sitter tekniken så småningom. I den här åldern kan man ibland upptäcka att någon har knäckt koden för hur man gör. Att knäcka koden är detsamma som att kunna utnyttja höjdkurvorna för att ta sig fram och lösa orienteringsproblemen. De som inte har gjort det ännu är ofta beroende av stigar och andra tydliga ledstänger för att ta sig fram. Ofta innebär det säker orientering men stora omvägar. På måndag får ungdomarna hjälp med att inte vara så beroende av stigarna.



På kartan som de ska använda är nämligen stigarna bortplockade. Därmed kommer ungdomarna att tvingas att använda de andra karttecknen för att lösa orienteringsproblemen. Som en jämförelse finns även samma kartutsnitt med alla stigarna.



Eftersom det är ganska mycket stigar i området så kommer det att krävs en hel del fokusering för att inte låta sig påverkas av stigarna.

Sommaren låter vänta på sig

Det var rejäl sommarvärme förra helgen, men sen kom den av sig. Den senaste veckan har temepraturen knappt orkat över tio grader och det har kommit en del regn. Snart är det semester och det är bara att hoppas på lite mer värme. Om knappt tre veckor kommer jag att vara på västkusten. Tanken är att jag ska bada här.



Jag har gjort ett försök att stuva om lite på bloggen. Jag har märkt att ja inte utnyttjar alla kategorier. Jag kommer att ta bort några. Det kommer också att komma lite fler länkar så småningom.

Vind, regn och dis

Ett antal höstar har jag varit på Gotland. Det är lite speciellt att vara på en sommar-ö på hösten. Det är ganska ödsligt ute på den gotländska landsbygden. De människor som är ute  finns på vägarna eller inne i Visby. Till skillnad från sommaren kan man vara helt ensam ute på stränderna. Vädret gör ibland sitt till för att förstärka den ödsliga stämningen. Hösten 2006 besökta jag Furillen. Det är en ö utanför Gotlands östra kust. Den har tidigare varit avstängd för allmänheten men har på senare år öppnats. Här finns nu bland annat ett hotell som byggts i det nedlagda kalkbrottets lokaler. På öns östra strand finns inga hus. Här kan man ströva fritt på stranden och klättra i klintbranterna. På ett ställe har det bildats grottor i branten. Vi det här tillfället passade det alldeles utmärkt att söka skydd i en av grottorna för att grilla lite korv på den medhavda hopfällbara grillen. Här är några bilder som beskriver stämningen på Furillen i slutet av oktober.


Branten med grottorna


Stranden sedd från branten


En annan del av stranden


Teknikträning 11 juni

Det är dags för vårens sista teknikträning. Temat den här gången är tempoväxling. Det innebär att banorna innehåller en blandning av svåra och lite lättare sträckor. På de lättare sträckorna har du möjlighet att springa lite fortare men när det blir svårt så måste du sänka tempot och vara nogrann. På de delar av banan som är svårare har banan också många riktningsändringar. Det gör det hela ytterligare lite svårare. Den första delen av banan är lite lättare. Sen kommer ett svårare avsnitt följt av ett lättare och så vidare. Ju längre banan du springer desto fler växlingar blir det.

Samlingsplatsen för träningen är längs Brinkvägen. Du hittar dit genom att åka från Haninge till Lissma. Där tar du av mot Brink och Öran. Efter ungefär en kilometer kommer du fram till en parkering på höger sida. Du är framme.



Om du vill vara riktigt säker så är det den lilla grusytan med tre stora stenar straxt österut. Terrängen är för det mesta öppen och fin med lättlöpta berghällar. För det mesta är det tallskog. I de norra delarna blir terrängen mer detaljrik. Här är det svårare och det gäller att vara noga. Du kan nog ganska enkelt räkna ut var de lite enklare sträckorna går fram och var de svåra sträckorna finns. Lycka till!

Långpass på Muskö

Mitt i förberedelserna för 25-manna har jag hunnit med ett annat banläggaruppdrag. Järla har haft KM-helg på Muskö. På lördagen var det medeldistans och söndagen bjöd på långdistans. lördagkvällen och natten tillbringade de på Ludvigsbergs Herrgård. När jag tidigare under våren sa ja till att lägga banorna så tänkte jag att det blir ett ganska enkelt uppdrag. Sammtidigt vill jag lägga banor med kvalitet. Det ska finnas om växling och det ska vara en skillnad mellan medel och lång. Det gäller att utnyttja området på ett bra sätt. Jag ville inte heller överarbeta det hela. Nu slutade det med 47 kontroller varav en del utnyttjades båda dagarna.



Medeldistansen avgjordes dels söder om Muskö hembygdsgård och del på den avlånga höjden som kallas Kyrkberget. Det är bitvis ganska besvärlig terräng då framförallt den södra sluttningen på Kyrkberget är sönderskuren och lite besvärlig att ta sig fram på. Uppe på berget är det fin och bra sikt även om framkomligheten har försämrats lite efter en gallring av skogen under förra året. Här ovanför kan du se en del av H 21-banan.



Långdistansen avgjordes i delvis samma område men de längre banorna gick i ett område som skiljer sig en hel del. Det här området är ett av de svåraste jag har sprungit i. Det ser kanske inte så svårt ut men skogen består till stora delar av ganska ung tallskog med lite inslag lövskog. Det gör att sikten är begränsad vilket i sin tur innebär att det är svårt att få överblick. Det är svårt att få tillräckligt med referenspunkter för att kunna orientera säkert. Här ovanför kan du se tre av sträckorna på de två längsta banorna. Mellan trean och fyran är det en vägvalssträcka där löparna kan välja mellan att gå nerför och ta ett vänstervägval eller gå til höger. Nästa sträcka innehåller kanske inte så många vägval men eftersom det är tät skog på vägen gäller det att ha full kartkontakt hela tiden. Till den sjätte kontrollen blir det lite öppnare terräng och ligger man rätt så ska det inte bli några problem. Det som kan ställa till lite problem är att det kan vara lite svårt runt själva kontrollen.

Just det här området innehåller flera olika terrängtyper. Den sjunde och åttonde kontrollen, som inte syns på bilden, ligger i ett område med öppen och fin skog med berghällar och gles tallskog. Hela området håller hög klass och det skulle vara intressant med någon typ av värdetävling här.

Långpasset då? Jo, alla kontrollerna skulle ju ut i skogen med SI-enheter och allt. Dessutom glömde jag att sätta ut några enheter så det blev en extra vända. Totalt blev det tre timmar i skogen.

Bra eller dåligt?

Vem har rätt till att tycka om något eller inte tycka om något? Egentligen har väl alla det eller ingen. Jag har funderat på frågan efter att ha varit på Stadion i går kväll och sett och lyssnat på Bruce Springsteen. Så här dagen efter har man kunnat läsa i en av tidnigarna att gårdagens konsert bara var en i raden av många och ingen har kunnat överträffa Ullevi 1985. I en annan tidning har man kunnat läsa att trots vädret lyckads Bruce Springsteen leverera en av de bästa konserterna någonsin. Vad är sanningen? Det handlar naturligtvis om tycke och smak. Så är det med många saker. Vi tycker olika om mat. Någon tycker om fisk medan en annan aldrig skulle kunna tänka sig att äta fisk frivilligt. Jag har flera gånger läst recencioner av hyllade böcker som jag sen köpt och läst för att bara bli besviken. Däremot har jag köpt böcker efter att ha sett omslaget och läst på baksidan, böcker som har varit riktigt bra. Detsamma gäller musik, film, teater med mera. Jag ser exempelvis en Lasse Åberg-film med behållning även om de inte alltid har fallit recencenterna i smaken.



Jag tycker att gårdagens konsert var bra, riktigt bra. Det som är viktigt för mig är att artisterna utstrålar glädje och på så sätt visar att de har roligt. Från första till sista tonen fanns också ett samspel mellan artisterna och publiken. Det är också viktigt. Sen kan en eller annan låt kanske vara lite sämre men i går var höjdpunkterna desto fler. Här är en av resencenterna och jag inte överens. Resencenten tyckte att Seeds var trist och platt. Själv tyckte jag att den var tung och doftade blues. För att inte tala om Johnny 99 som även den levererades tung och bluesig. Här hade Nils Lofgren ett vilt solo på sin lapsteel. The Wrestler från senaste CD:n är ganska intetsägande men i går var de en av de lite lugnare pärlorna.



En annan av favoriterna var Because the night som han en gång skrev tillsammans med Patti Smith. En annan höjdare var Hard times, en gammal låt från mitten av 1800-talet som innehåll stämningsfull sång och sköna rytmer. Självklart fick vi också höra låtar som Born to run, Caddillac Ranch, Bobby Jean, Dancing in the dark, Raise your hand, Glory days med flera. Den största överraskningen var kanske Idas sommarvisa på dragspel som inledde hela konserten. I spotligtens sken kunde man se regnet som föll, men där jag stod kändes det inte. Om det var regnkläderna eller upplevelsen som hindrade regnet vet jag inte. Kanske var det både och.


Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder

Med ett slitet ordspråk försöker man ofta förklara något som kanske inte innerst inne tror på. Ovanstående ordspråk är det säkert en och annan som använder sig av i dag. Ute är det sju grader, plusgrader är kanske bäst att tillägga. Det blåser en ganska hård nordlig vind. Just nu är det inget regn men det har regnat och det ska regna. Ute på altangolvet är det blött.



Oftast brukar jag inte bry mig eller låte mig påverkas av vädret, det blir var det blir. Men i bland ska man göra något speciellt och då blir vädret viktigare. I kväll ska jag till Stockholms stadion för att se och lyssna på Bruce Springsteens första av tre konserter. Det kommer att bli ett antal timmar utomhus. Vädret kommer att vara som det är, men vad ska man ta på sig? Regnkläder så klart, men också något som hjälper till att hålla värmen. Å andra sidan brukar det kunna bli ganska varmt när en massa människor står ganska tätt intill varandra.



Vädret får inte ta överhanden och ta fokus från det man ska göra. Full koncentration gäller. Jag kan ändå inte låta bli att tänka några dagar tillbaka då jag stod ute i solen på en idrottsplats med 27 grader i skuggan. Då behövdes kläder för att man inte skulle bränna sig. Ikväll får kläderna en annan uppgift. Förhoppningsvis kan musiken hjälpa till att hålla värmen.

Snabba beslut och dåliga vägval

Sista etappen av Stockholm City Cup är avgjord. Det är också dagens kamp med yngsta tonåringen. Återigen hade vi samma bana. Han startade drygt fem minuter för mig. När jag startade slängde jag en blick mot varvningen men innan jag försvann in i skogen hann han inte ut på Gärdet. Tävlingen avgjordes på Gärdet mitt emot Tekniska museet. Starten var ute på Gärdet och efter en sväng i skogen intill Kaknästornet gick banan ut på Gärdet igen för ett par kontroller. Tillbaka in i skogen för några kontroller för att avsluta med fem kontroller ut på Gärdet. Banan var inte så svår men alla detaljer och lite för små kontrollringar gjorde att det var lite svårt att hitta rätt.



Nu ska jag inte skylla mina misstag på det. Jag har bara mig själv att skylla. Fram till kontroll nio gick det ganska bra. Några sekunders miss på den femte kontrollen. Jag hade några löpare framför mig så jag funderade inte så mycket på vägvalet till den tionde kontrollen. Det hade inte varit så många vägvalsproblem innan dess. När jag hade kommit ut på vändplanen efter kontroll nio upptäckte jag att jag hade tagit fel vägval. Det bästa hade nog varit att ta ett högervägval. Det hade blivit kortare och troligen snabbare. Av bara farten gjorde jag ett misstag till den elfte kontrollen. Jag sökte en väg genom görnområdena. Jag fick inte ihop det riktig och tog fel väg igenom. När jag kommer ner på Gärdet så stämmer det inte riktigt och det tar några sekunder innan jag inser vad jag har gjort. Resten av banan var enkel och det var bara att försöka ta sig i mål så snabbt som möjligt.

Som tur var för mig gjorde den yngsta tonåringen samma misstag som jag, till och med lite mer. Det innebär att jag fortfarande håller undan. Den här gången med en dryg minuts marginal. Nu är det ett tag till nästa gång vi springer samma bana. Nu kan vi lugn och ro ägna oss åt våra ordinarie klasser. Nästa gång vi möts på samma bana har han förhoppningsvis utvecklats ytterligare och jag har i bästa fall kunnit behålla min nuvarande förmåga.

Övningskörning på ny väg

Nyligen invigdes den första delen av motorvägen till Nynäshamn, väg 73. Det är sträckan mellan Fors och Gryt som är klar. Jag har åkt den ett par gånger. Det är egentligen inget speciellt med den. Det ser ut som vilken motoväg som helst. Just den här sträckningen går på samma ställe som den gamla vägen vilket gör att man känner igen sig hela tiden. Ändå är det en ny känsla att åka där. Självklart känns det säkrare när man slipper mötande trafik.

Den stora förändringen kommer under hösten då sträckan Gryt till Överfors blir klar. Hela den sträckan går längs nybruten väg, dessutom genom klassiska orienteringsmarker. Om man kör norrifrån kommer man att passera alldeles intil målplatsen för SM klassisk distans 1995. Precis intill den gamla målplatsen kör man upp på en ny bro som tar trafikanterna upp på ett höjdparti där slutdelen av banorna drog fram. Lite senare kommer bilarna att susa förbi i utkanten av ett de mest krävande orienteringsterränger man kan tänka sig. Då befinner man sig i närheten av Segersäng. Det är med lite blandade känslor jag ser fram emot att åka den nya vägen. Dels är det lite nyfikenhet kring hur det ser ut och dels är det med insikten att jag aldrig kommer att kunna orientera just här.

I dag åkte jag den nya motorvägen. Det var den äldsta tonåringen som var ut och övningskörde. Vi passade på eftersom bilen ändå skulle gå sträckan för att hämta den mellersta tonåringen efter ridningen. Den kändes tryggt att bara åka med även om det finns en hel del kvar att slipa på. Kameran var med och det blev några bilder på den nya motorvägen.



Här är den första delen av nya motorvägen. Bron leder till Berga Lantbruksskola.



Här är backen ner mot trafikplatsen vid Gryt. Här kan du ta av mot Tungelsta och Söderby brygga. Alldeles efter bron slutar den nya vägen och den gamla tar vid, i alla fall ett tag till.



I höst kommer du att kunna åka vidare mot Nynäshamn på ny väg. På höjden till vänster gick slutdelen av banorna vid SM klassisk distans 1995.

Teknikträning den 4 juni

Ny vecka innebär oftast en ny teknikträning, så även den här veckan. Den här torsdagen är samlingsplatsen Riddartorp. Temat för den här veckans träning är kurvbild. Det innebär att alla andra karttecken än höjdkurvorna är borttagna. Din uppgift blir att använda höjdformationerna i terrängen för att ta dig fram till kontrollerna. I huvudsak finns det två sätt att göra det. Antingen har du möjlighet att följa en höjdsträckning. Det är det säkraste och snabbaste sättet att ta sig fram. Det andra sättet är att ta sig fram från en höjdformation till en annan. Det här är lite svårare och det finns alltid en risk att du inte kommer till höjdformationen eller tappar riktningen så att du hamnar vid fel höjdformation. För att öka säkerheten ska du naturligtvis ta hjälp an kompassen.




Träningen innehåller fyra olika banor med banlängder från omkring 7,9 kilometer till omkring 3 kilometer. Alla banorna är ganska svåra och kräver en hel del tankemöda för att klara av. Alla banor kommer att innehålla de två olika sätten att lösa orienteringsproblemet. På några sträckor kommer det att vara ganska små höjdformationer som du ska använda dig av.


På kartan finns det också ett antal förbjudna områden. Det är allt från tomtmark till hästhagar och andra typer av förbjudna områden. Det är viktigt du respekterar dem och inte springer in i dem. På några ställen finns också alla andra karttecken kvar för att du ska kunna ta hjälp av dem när du orienterare. Det kan också vara karttecken som visar att det inte går att ta sig fram, exempelvis en sjö eller en oframkomlig sankmark.


Lycka till!!


RSS 2.0