Klart

Så här i slutet av året presenteras en massa listor med alla möjliga årets. Nu byter vi ju också decenium och det finns en massa listor som blickar tio år tillbaka i tiden. Det här med att göra listor är inte helt lätt. Det är ju mycket tycke och smak. I DN lista över 00-talets bästa idrottare hamnar exempelvis tennisspelaren Rafael Nadal på en 22:a plats. När GP presenterar sin lista över 00-talets bästa idrottare hamnar samme Nadal på 48:e plats en bit efter Frode Estil. DN har inte ens med någon längdåkare över huvudtaget.

Här kommer nu min egen lista som inte gör några andra anspråk än att var just min egen. Det är lite bilder och annat från 2009 som inte behöver vara det bästa som hänt men som vissar lite från året.



Början på året bjud på fina möjligheter till skridskoåkning. Här är en bild från en tur på Orlången i början av januari.



En av årets idrottare i familjen är mellersta tonåringen som efter mycket varierande hoppning till slut fick kliva upp på pallen på JSM inomhus. En fin tredjeplats blev det efter det här hoppet. Förutom det blev det DM-segrar både inomhus och utomhus. En fjärdeplats på JSM utomhus och andraplatser på de två viktigaste tävlingar utanför mästerskapen.



Årets roligaste orienteringstävling att springa var Nyköpings OK i april. Bra karta, lite ovanlig terräng för att vara Södermanland och en bra långdistansbana.



En annan av årets idrottare i familjen, yngsta tonåringen, kämpade i värmen på Ullevi men lyckades inte slå sitt pers, inte den gången. Vid tävlingar senare under året sänktes perset flera gånger.



Årets gitarist i familjen, äldsta tonåringen, spelade med sitt dåvarande band i en park i Huddinge i början av juni. Det var inte riktigt lika mycket publik som på ...



... Stockholms Stadion. Det regnade hela dagen men när Bruce Springsteen and the E-street band börja spela upphörde regnet. I alla fall så märkte vi inget av regnet under hela konserten. På bilden kan man dock se att det regnar.



Senare på sommaren var vi tillbaka på Stockholms Stadion. Den här gången som funktionärer på DN-galan och ungdomstävlingarna dagarna efer den stora galan. Varmt och skönt väder var det alla dagarna.



Mera funktionärsjobb blev det senare på hösten vid årets arrangemang, 25-manna. Bloggen slog rekord i besöksantal varje dag veckorna innan tävlingen. Dagen innan tävlingen var det 1093 unika besökare på bloggen. Det rekordet står sig än.



Seanre delen av hösten innebar en hel del resande i landet. Det var jobbresor men det fanns också möjlighet att se sig om. Här en strand på Gotland. Ett annat minne från resorna var tankningen i Husum. Där fick jag lungt vänta in att samtalet mellan den gamla damen som troligen var där varje dag skulle klara av sitt sa,mtal med expediten. Ett lungt och skönt tempo. Så var det inte på macken i Södertälje. Där var det bara att betala och sen dra vidare. Frågan är vad som är bäst.



Nu är det snart ett nytt år. En del av vad som kommer att hända då vet vi redan, men det finns också mycket okänt som väntar oss. Det är det som gör livet spännanade.

Carl-Einar Häckner, Liseberg 2006

Godis


Glögg

En ny dag i julhelgen. De två yngre tonåringarna har varit i Sätrahallen för att träna. Det börjar dra ihop sig till den första tävlingen så det gäller att börja vässa formen. Båda har varit sjuka och skadade en tid så det här var första träningen på ett tag. Därför var kanske magövningarna extra plågsamma.

Om träningen går lite tungt kan man ju alltid roa sig med att spexa lite framför kameran. Kompisen var inte sen att hänga på.

På förmidagen var jag och hustrun och åkte skidor vid Rudan. Det var nyspårat och fina spår, om än lite lösa. Det var mycket folk i spåret men det var inte trångt. När vi håll på att sätta på oss skidorna kom det en kvinna och en man med varsin hund gående mitt i skidspåret. Jag har alltid irriterat mig på människor som går i skidspår. Vi har vinter och snö så få dagar om året och då tycker i alla fall jag att de som inte åker skidor kan gå någon annanstans. "Kan ni vara snälla att inte gå i skidspåret", bad jag dem. Vad fick jag till svar? "JAG GÅR VART FAN JAG VILL!" sa kvinnan. Vad svarar man på det? Det är inte utan att man känner sig ganska maktlös när en människa totalt ignorerar en annan människas synpunkt. Det kanske är så det känns att leva i en diktatur. Eftersom jag är en vänligt sinnad människa önskade jag en god fortsättning och åkte därifrån.

Nu när man är ledig är det inte lätt att få tid till att blogga. Det är tur att jag ska jobba på måndag. Nej, jag bloggar aldrig på jobbet om du trodde det. De senaste dagarna har jag varit ute och tränat två gånger, handlat mat, tvättat bilen, varit på julottan, fikat på herrgård, mellandagsrea, byggt en liten bänk, skottat snö och en del annat. Några skumma bilder från julafton kan jag i alla fall bjuda på.

De sägs att det är första gången sen 2001 som det är snö i hela landet till jul. Så är det säkert även om jag inte har koll. Innan dess lär det ha varit 1995 och gången innan dess 1985. Det är inte så vanligt. Just nu är det mycket snö, och mer är på väg. Just nu faller det lite snö. För fyra år sen, 2005, var det inte en vit jul, i alla fall inte där jag bodde då. Så här såg det ut i närheten av mitt hus på juldagen 2005.



Samtidigt kan det gå fort. Det kan komma snö när som helst och om det ligger snö så kan det bli töväder när som helst. Nu i år verkar det dock som om snön kommer att ligga ett tag in på nästa år. Förhoppningsvis kan det bli en och annan skidtur de närmaste dagarna. Så här såg det förresten ut på samma ställe fyra dagar senare, då i december 2005.



Det här är två bilder från ett litet fotoprojekt jag hade en gång. Jag tog ett antal bilder på exakt samma plats vid olika tillfällen under ett år. Samma plats men inte en bild som liknar någon annan. Jag kanske visar fler vid något annat tillfälle.

Havregryn, vetemjöl, socker, smör, russin och bikarbonat.

Även i dag har det varit kallt och klart. Väderrapporterna har talat om köldrekord för den här säsongen. Idre lär ha haft minus 36 grader natten till i dag. Tack och lov var det inte så kallt uppe på Idre fjäll där vi är. Här var det betydligt varmare. På morgonen var det minus 17 grader. Det steg ytterligare någon grad senare på dagen. Temperaturen skiftar dock beroende på var man är. Det märks bland annat när man åker längs något spår. I dag var det nyspårat längs Burusjöspåret. Nere vid Burusjön, där spåret vänder tillbaka, var det betydligt kallare än uppe vid skidstadion. I dag har vi också tagit en tur med bilen. Vi gjorde det mest för att se om bilen går igång som den ska. Efter några sekunders tvekan gick den igång. Vi åkte upp till Nipstugan för att titta på utsikten. Naturligtvis var kameran med. Här är några av bilderna för i dag går det att ladda upp bilder igen.

Det är väl ingen större idé att jag skriver att jag har åkt skidor i dag också. Det är väl ingen idé att jag skriver att jag har åkt både utför och längd. Det är väl ganska givet att så är fallet. Det som kanske inte är lika givet är att jag gjorde en liten utflykt med bilen. Naturligtvis var kameran med.

I dag har det slutat snöa men vi har hört att snön har dragit vidare till andra platser i landet. Här har det varit i stort sätt uppehåll. Det har varit -8 grader och nordlig vind. När man kommer i vägen för vinden blir det lite kyligt.

För egen del har förmiddagen inneburit en tur i längdspåren. Det var fina spår och det enda som egentligen saknas är den egna förmågan. Det har inte blivit så många mil i skidspåren de senaste åren. De är väl bara att fortsätta att kämpa på. På eftermiddagen blev det ett par timmar i backen tillsammans med de tre tonåringarna. Jag hade kameran med och det blev några bilder.

I dag har det varit en heldag med skidor på fötterna. Jag hade lovat tonåringarna att vara med i backen samtidigt som jag ville åka längd också. Mellan 10 och 15 var jag i backen med undantag en kortare lunch. Det var mycket snö i luften. Dels har det snöat natursnö i stort sätt hela dagen och dels var flera snökanoner i gång. Snön från en snökanon ställde till det lite för mig vid ett tillfälle. Jag åkte ner för en backe där flera kanoner var i gång. Vid varje kanon bildades en lite snöhög. Eftersom det var kallt i luften frös högen till is och man fick bättre fart än i den lösa ny nysnön. Längs ner i backen låg den sista högen. Jag bestämde mig för att åka över den. Nu bar det sig inte bättre än att just den här snöhögen var rejält blöt. Istället för att få bra fart blev det tvärstopp. Skidorna stod still medan jag fortsatte framåt. Skidorna stod kvar medan jag stod på huvudet i den blöta snöhögen. Till råga på allt var det precis framför liftkön. Efter någon sekund, när jag fått koll på läget, kunde jag inte låta bli att skratta lite. Som tur var bestod liftkön endast av ett fåtal skidåkare.

På eftermiddagen fortsatte det att snöa. Det låg säkert en decimeter snö i backen. På sina ställen var det snövallar som åkarna hade skapat. Det fortsatte att snöa och det var svårt se konturerna i backen. Ibland blev man lite överraskad när man försökte svänga i en snöhög. Självklart lyckades jag med det också samtidigt som jag lyckades få ena staven under skidan. Det kunde bara sluta på ett sätt. En ny vurpa var ett faktum liksom en krökt stav. Den liknade ett U men efter lite bearbetning blev den mer som ett S.

Efter åkningen i backen blev det en tur i spåret. Det var lika mycket snö där, så det gick lite trögt. Jag började bli lite trött så jag funderade på om jag skulle ta mig tillbaka till stugen eller åka ett varv till. När jag kom tillbaka till Skidstadion hade spårmaskinen varit ute och det var helt nya och fina spår. Det blev ett varv till.

Nu på kvällen är jag ganska trött. Efter middagen satt jag i fåtöljen och sov en stund. För att bli lite piggare tog jag med mig kameran och gick en liten promenad tillsammans med hustrun. Det blev några bilder.

Jag och familjen har åkt till snön. Vi är nu i Idre för att åka skidor i en vecka. Den yngsta tonåringen och jag har redan provat våra nya skidor. Det blev en kort tur på elljusspåret nu i kväll. Det gick ganska bra. Den yngsta tonåringen är inte så skidvan så det krävs säkert några turer innan det går riktigt bra. Det var lite bakhalt som vi får nog lägga på lite mer valla till nästa tur.

Du tillhör säkert dem som i alla tider har gått omkring och varit övertygad om att ett år består av 12 månader. Det är ju det vi lär oss i skolan. Vi får lära oss att ett år har 365 dagar, att en vecka har sju dagar, att det är 52 veckor på ett år och ett år har tolv månader. Det finns egentligen bara ett undantag och det är vart fjärde år som består av 366 dagar. Det kallas skottår. Jag tillhör också den skaran som trott på att det skolan lärt ut stämmer.

I dag läste jag i tidningen att det finns en trettonde månad. Det var DN som hade nyheten. Inte på första sidan, inte på någon framträdande plats i tidningen. Nej, man har gömt undan nyheten på ett mycket raffinerat sätt. Det finns ingen fakta om varför man infört en trettonde månad eller vem som har ansvaret för införandet. Kanske är det en kupp från en främmande makt långt utanför vårt solsystem. Jag har letat i andra media men inte hittat några uppgifter alls. DN är ensamma om nyheten. Ändå väljer man att placera det här scoopet på en så undanskymd plats som sidan 5 i TV-bilagan. Den kom egentligen redan i går men eftersom den börjar gälla först i dag har jag inte läst TV-bilagan. Den delen i DN är ju ingen nyhetstidning så det verkar inte bättre än att man vill mörka den här nyheten så länge som möjligt. Jag kan i alla fall avslöja nyheten här och nu.



Fast å andra sidan kanske det är någon stor nyhet. Det kanske bara är någon på redaktionen som drabbats av tillfällig nästäppa, svininfluensa eller någon annan åkomma. Fast lite underligt är det.

Man kan också undra över varför SVT sänder Go´kväll klockan nio på morgonen. Kanske är det för att alla kvällströtta också ska ha en chans att se programmet.

... för lite kyla och vinter. Just nu är längtan efter skridskoisar och skidspår stor. Det brukar alltid komma en hel del snö i november som en påminnelse om att vintern är på väg. Visserligen brukar den vara borta på två dagar men ändå. I år har det inte kommit någon snö alls. Tre eller möjligen fyra frostnätter har det varit. I söndags snöade det i sju minuter, i alla fall vid Hellasgården. Så här vill jag att det ska se ut så snart som möjligt.



I går åt jag i alla fall årets första julbord och i morgon är det dags för nästa. Vi får väl se om det hjälper. Om inte får jag väl hitta på något annat. Jag har en plan utifall att.

I dag har vi ägnat oss åt en av jultraditionerna, pepparkaksbaket. Det blev som vanligt en hel del pepparkakor som vi naturligtvis provsmakat. I går gjorde jag degen som har fått stå till sig över natten.



Visst ser de goda ut. Eftersom vi gjorde lika mycket deg som vi brukar så blev det nog ungefär lika många kakor som vanligt. Vi har som sagt provsmakat några men de har egentligen inte fått all sin smak förrän i morgon då de legat till sig någon dag. Vill du prova att baka själv så kommer receptet här.

425 gram smör
425 gram sirap
425 gram socker
Smälts ihop under omrörning. Låt svalna.
3 ägg blandas i smeten. Därefter tillsätts
1 msk malda pomeransskal
1 msk malda nejlikor
1 msk kanel
1/3 msk ingefära
1 msk bikarbonat
2 msk vatten
20 dl vetemjöl
Ta inte allt vetemjöl. Det brukar räcka med 15-17 dl.
Låt degen stå i kylskåpet eller på altanen under natten. Sen är det bara att börja baka och grädda kakorna i 175 graders värme.

På förmiddagen var vi ute och tränade. Distansträning stod på programmet och samlingen var vid Hellasgården. Banan gick runt Källtorpssjön i en vid båge. Vi sprang i mindre grupper beroende på hur snabbt och långt vi ville springa. Till att börja med föll lite snö som sen övergick i duggregn som sen upphörde. Det var halt på marken och norr om Källtorpssjön vid Nackamasterna var olyckan framme. Jag föll på en berghäll och ramlade handlöst. Jag han inte reagera innan jag låg på marken. När man ramlar på det sättet tar det några sekunder innan man fattar vad som hänt. Jag slog huvudet i berget liksom armbågen och knät. Turligt nog hann jag nog bromsa upp huvudets fart en del för jag fick bara ett litet skrubbsår på kinden och ett på hakan. Det kunde ha varit mycket värre, det trodde i alla fall de som såg fallet. Nu i kväll är det lite ömt. Armbågen ömmar också och knät är uppskrapat. Träningsturen var i alla fall fin.

Ibland är det svårt att bestämma sig. Jag har gått länge och funderat på en sak men inte kunnat komma till skott. Jag vet inte riktigt hur länge men det rör sig om flera år, kanske sju åtta åt så där. I dag har jag äntligen gjort slag i saken. Jag har köpt nya skidor. Kanske tycker du att det det var någon särskilt stor sak att fundera på så länge. Visst är det så, men det finns orsaker. Snötillgången är en orsak. Jag tycker om att åka skidor men jag är inte den som åker på kosntsnö eller åker runt och letar efter snö. Några gånger har jag rest till snön för att åka skidor. Därför har det inte varit så viktigt. De skidor jag har åkt på hittills är från tidigt 80-tal och har fungerat mycket bra. Då när jag köpte den var dem ett par värstingskidor. Flera ur världseliten tävlade på samma typ av skidor. De har fungerat bra och så sent som i början av april i år åkte jag på dem senast.

Nu har jag alltså köpt ett par nya skidor. Jag har också köpte ett par nya skidskor till dem. Det skidskor jag har sen tidigare finns det inga bindningar till längre. Så är det när man håller fast vid gamla grejer länge. Snart hoppas jag att jag kommer att få tillfälle att prova dem på snö. Den yngsta tonåringen har också fått skidor. Det har jag lovat honom sen ett par år tillbaka.

I kväll har vi som arrangerat årets 25-manna lämnat över ansvaret och våra erfarenheter till nästa års arrangörer. Det finns naturligtvis massor av stora och små erfarenheter att lämna vidare från ett så stort och komplext arrangemang. I och med överlämningen är 2009 års 25-manna avslutat för min del. Ja, i alla fall nästan. Jag ska ju följa upp hur spåren i skogen ser ut vid några tillfällen under nästa år. Jag kommer också att bära med mig en massa positiva minnen från 25-manna. Mycket av det som jag såg framför mig under arbetet med tävlingen blev verklighet. Många deltagare har berömt banorna vilket gör att det känns bra att ta mig an nästa banläggarutmaning. Hänger du med här på bloggen så kommer det snart att komma inlägg som berör den tävlingen.