Klart...
... väder, minus fyra grader, solsken och 60-70 centimeter snö. Det är snart april men under de här förutsättningarna är det svårt att säga nej till lite skidåkning. Det går ganska bra trots två års avsaknad av skidåkning. Förra vintern åkte jag inte något och fram till i dag har jag inte något den här vintern.
Jag är i Idre ett par dagar och passar på att åka lite skidor. Vid niotiden i morse såg det ut så här längs Burusjöspåret. Det var bara att njuta. Det här var i början så ännu hade inte musklerna gett sig till känna. Det var utförsbacke och det gick ganska lätt. Städjan såg inbjudande ut, men att ta sig upp på den med mina gamla längdskidor var inte att tänka på.
Det var bara att fortsätta. Burusjöspåret är femton kilometer långt. Den första delen är ganska lätt med en hel del fina utförsbackar. När man når Burusjöns södra strand vänder spåret tillbaka med en tuff uppförsbacke. Så här såg bäcken vid backens fot ut när jag passerade.
I bakgrunden kan man skymta Burusjön. När man kommer upp för den brantaste delen av backen börjar en slakmota som vara nästan hela vägen tillbaka. Det finns några kortare utförsbackar. Det är ganska skön skidåkning, speciellt i dag när vädret var helt perfekt.. Tyvärr var jag lite för tidig så jag fick spåra i några centimeters nysnö som kom i går kväll. Nu är spåren nyspårade så på eftermiddagen ska det säkert gå lite bättre. Det gäller bara att kroppen orkar.
Jag är i Idre ett par dagar och passar på att åka lite skidor. Vid niotiden i morse såg det ut så här längs Burusjöspåret. Det var bara att njuta. Det här var i början så ännu hade inte musklerna gett sig till känna. Det var utförsbacke och det gick ganska lätt. Städjan såg inbjudande ut, men att ta sig upp på den med mina gamla längdskidor var inte att tänka på.
Det var bara att fortsätta. Burusjöspåret är femton kilometer långt. Den första delen är ganska lätt med en hel del fina utförsbackar. När man når Burusjöns södra strand vänder spåret tillbaka med en tuff uppförsbacke. Så här såg bäcken vid backens fot ut när jag passerade.
I bakgrunden kan man skymta Burusjön. När man kommer upp för den brantaste delen av backen börjar en slakmota som vara nästan hela vägen tillbaka. Det finns några kortare utförsbackar. Det är ganska skön skidåkning, speciellt i dag när vädret var helt perfekt.. Tyvärr var jag lite för tidig så jag fick spåra i några centimeters nysnö som kom i går kväll. Nu är spåren nyspårade så på eftermiddagen ska det säkert gå lite bättre. Det gäller bara att kroppen orkar.
Teknikträning 2 april, kurvbild
VI har nu kört fyra omgångar av poängorientering som en inledning på teknikträningen och orienteringssäsongen. Nu har sommartiden kommit och kvällarna är ljusare och därför drar vi igång teknikträningarna. På torsdag är det kurvbildsorientering som står på programmet. Samlingen är vid Klubbstugan. Sen är det en liten bit till starten. Målet är vid klubbstugan.
Kurvbildsorientering handlar om att träna på att använda hödjkurvorna för att orientera. På kartan är alla andra karttecken borttagna. Det är bara höjdkurvorna kvar. Ja, inte riktigt. På kartan finns elljuspåret, några ängar och några branter som är höga och kan vara farliga.
Det är viktigt att du försöker att bara använda höjdkurvorna. Det är inte tillåtet att springa på elljusspåret och på ängen. De finns kvar som en trygghet i fall något skulle gå snett. Försök att hitta de naturliga stråken som höjderna utgör. Till den första kontrollen finns det stråk i form av höjdsträckningar och en stor sänka att följa. Den sista biten mot kontrollen ska du ner för backen och sen upp på högsta toppen.
Till den andra kontrollen har du en höjdsträckning på höger sida som du kan följa mot kontrollen. För att veta när du börjar närma dig så gäller det att hålla koll på de tre punkthöjderna innan kontrollen och lite senare den avlånga höjden som ligger i ringkanten.
Till den tredje kontrollen ska du fortsätta att följa höjden. När höjden viker av till höger sk du rakt fram upp på höjden högsta topp och så vidare.
De karttecken som är borttagna kan du inte se på kartan, men de finns ju kvar i terrängen. Det gäller alltså att försöka bortse ifrån stigar, sankmarker, stenar, branter och annat. Försök att bara fokusera på hödjerna.
Det finns fyra olika banor. En som är lite enklare och som passar dig som springer gul bana. Den banan är 2,8 kilometer lång. De övriga banorna är lite svårare och är 3,5, 4,8 och 7,0 kilometer långa.
Kurvbildsorientering handlar om att träna på att använda hödjkurvorna för att orientera. På kartan är alla andra karttecken borttagna. Det är bara höjdkurvorna kvar. Ja, inte riktigt. På kartan finns elljuspåret, några ängar och några branter som är höga och kan vara farliga.
Det är viktigt att du försöker att bara använda höjdkurvorna. Det är inte tillåtet att springa på elljusspåret och på ängen. De finns kvar som en trygghet i fall något skulle gå snett. Försök att hitta de naturliga stråken som höjderna utgör. Till den första kontrollen finns det stråk i form av höjdsträckningar och en stor sänka att följa. Den sista biten mot kontrollen ska du ner för backen och sen upp på högsta toppen.
Till den andra kontrollen har du en höjdsträckning på höger sida som du kan följa mot kontrollen. För att veta när du börjar närma dig så gäller det att hålla koll på de tre punkthöjderna innan kontrollen och lite senare den avlånga höjden som ligger i ringkanten.
Till den tredje kontrollen ska du fortsätta att följa höjden. När höjden viker av till höger sk du rakt fram upp på höjden högsta topp och så vidare.
De karttecken som är borttagna kan du inte se på kartan, men de finns ju kvar i terrängen. Det gäller alltså att försöka bortse ifrån stigar, sankmarker, stenar, branter och annat. Försök att bara fokusera på hödjerna.
Det finns fyra olika banor. En som är lite enklare och som passar dig som springer gul bana. Den banan är 2,8 kilometer lång. De övriga banorna är lite svårare och är 3,5, 4,8 och 7,0 kilometer långa.
Söndagkväll i centrum
Mellersta tonåringen har haft en uppgift i skolan som gått ut på att välja ett tema och sen illustrera temat med fotografier. Hon har inte haft så lätt för det och i morgon ska den vara klar. Det blev till att ge sig ut i skymningen för att se om det gick att hitta något tema som passar och en plats att fotografera på. Det var inte helt lätt och den första platsen var inte bra. Vi flyttade på oss och hamnade i centrum. Där händer inte mycket en söndagkväll i slutet av mars. Det blåser kallt och är inte så inbjudande att vara ute.
De som ändå var ute var på väg hem från pendeltåget, eller kom ut från centrumanläggningen från någon kvällsöppen butik eller något annat. En berusad man kom ut från kinakrogen för att röka. Kort sagt inte så spännande. Jag hoppas att den mellersta tonåringens bilder blev bra. Till uppgiften hörde att fotografera med en analog kamera. Då kan man inte kolla bilderna på skärmen och man har ett begränsat antal bilder till sitt förfogande. Jag hade digitalkameran så jag kunde testa och ta flera foton. Här ser du några av dem.
29 mars 2009 klockan 20.00
De som ändå var ute var på väg hem från pendeltåget, eller kom ut från centrumanläggningen från någon kvällsöppen butik eller något annat. En berusad man kom ut från kinakrogen för att röka. Kort sagt inte så spännande. Jag hoppas att den mellersta tonåringens bilder blev bra. Till uppgiften hörde att fotografera med en analog kamera. Då kan man inte kolla bilderna på skärmen och man har ett begränsat antal bilder till sitt förfogande. Jag hade digitalkameran så jag kunde testa och ta flera foton. Här ser du några av dem.
29 mars 2009 klockan 20.00
Tävlingspremiär i dag
Det blev tävlingspremiär i dag, trots all nysnö. Egentligen var det inte så farligt. Det var lite kallt om fötterna, men efter att ha bytt om så blir man varm igen efter en stund. Jag lyckades hitta årets första kontroller utan några större problem.
Det blev en del spår i skogen, men jag tyckte ändå att jag sprang och spårade själv flera gånger. Kanske var jag på fel ställe.
Så här såg det ut på tävlingsplatsen. Lite snö kan inte hindra orienterare som har väntat en hel vinter för att få ge sig ut i skogen igen.
En av klubbarna har gjort ett snöfort för att markera sitt område på tävlingsplatsen. Det fanns också en del snögubbar. Allt fungerar trots snön, men visst längtar man efter att få springa i skogen utan en massa snö och gärna ett antal grader varmare i luften.
Det blev en del spår i skogen, men jag tyckte ändå att jag sprang och spårade själv flera gånger. Kanske var jag på fel ställe.
Så här såg det ut på tävlingsplatsen. Lite snö kan inte hindra orienterare som har väntat en hel vinter för att få ge sig ut i skogen igen.
En av klubbarna har gjort ett snöfort för att markera sitt område på tävlingsplatsen. Det fanns också en del snögubbar. Allt fungerar trots snön, men visst längtar man efter att få springa i skogen utan en massa snö och gärna ett antal grader varmare i luften.
Tävlingspremiär i morgon, eller...?
Snön vräker ner utanför fönstret. Det ligger nog snart en decimeter nysnö. I morgon är det meningen att jag ska gör tävlingspremiär i orienteringsskogen. Det är tävling i Södertälje. Jag tycker i för sig om att springa i skogen när det är snö, men det är när man kan förvänta sig att det är vinter. Nu ska det vara vår och och fint väder. Fast när man tänker efter så är vädret precis som det brukar vara så här års. Jag minns förra året och IK Trennes tväling på långfredagen. Det var runt noll grader, ganska hård vind och snö på tvären. Men inte kunde det hindra ett ganska stort antal orienterare från att gå upp tidigt och ge sig ut i skogen. Dagen efter var det tre minusgrader, solsken och fortfarande en hård vind. Kallt, men fortfarande en massa orienterare i skogen. På annadagen hade det kommit ännu mera snö och det var nog minst två decimeter snö i skogen. Barnen gjorde snögubbar på tävlingsplatsen, och de större barnen hade snöbollskrig. Fortfarande många orienterare till start. Det blir nog likadant i morgon.
Men visst längtar man efter barmark, varmt väder och fin orienteringsterräng. Det är ju skönt att veta att det kommer dagar då det är precis så. Frågan är bara när.
Men visst längtar man efter barmark, varmt väder och fin orienteringsterräng. Det är ju skönt att veta att det kommer dagar då det är precis så. Frågan är bara när.
Omväxlande terräng
Som banläggare vill man kunna utnyttja terrängens växlingar. Det skapa omväxling för löparna och det går också att skapa svårigheter i och med att löparna tvingas använda olika tekniker. I 25-mannaterrängen för 2009 finns det inte så stora omväxlingar. Det är ganska traditionell Södertörnsterräng. Det betyder måttligt kuperad terräng med detaljrika höjder. Uppe på höjderna är det för det mesta öppen och fin terräng. Det är vanligt med berghällar med mer eller mindre gles tallskog. Området ligger nära bebyggelse vilket betyder att människor använder området vilket i sin tur betyder att det finns en hel del större och mindre stigar.
Det finns också några områden som skiljer sig en del från det traditionella. På bilden kan du se en del av ett i stort sett platt område. Det ser nästan ut som en park med gräs på marken. Även här är det gles tallskog och framkomligheten är mycket god. Här finns inte så många deltaljer att orientera efter. Istället gäller det att var noga med att hålla riktningen. Det finns också en del områden som består av tätare skog och även hyggen. Jag ska försöka att skapa variation genom att utnyttja så många olika terrängtyper som möjligt. Jag har ju sen tidigare lovat att visa några bilder från de lite sämre områdena. De kommer så småningom, men igår kom det mera snö och jag vill att snön ska vara borta när jag tar nya bilder.
På tal om stigar. Här ett exempel på en av de lite större stigarna. Det är elljusspåret som startar vid Hanvedens Idrottsplats och går via Riddartorp tillbaka till Hanveden. Här sprang jag på några av mina första träningar med klubben, men det platsar under rubriken nostalgi och för vänta till ett annat tillfälle. Det går i alla fall att ana den fina terrängen vid sidan om spåret.
Det finns också några områden som skiljer sig en del från det traditionella. På bilden kan du se en del av ett i stort sett platt område. Det ser nästan ut som en park med gräs på marken. Även här är det gles tallskog och framkomligheten är mycket god. Här finns inte så många deltaljer att orientera efter. Istället gäller det att var noga med att hålla riktningen. Det finns också en del områden som består av tätare skog och även hyggen. Jag ska försöka att skapa variation genom att utnyttja så många olika terrängtyper som möjligt. Jag har ju sen tidigare lovat att visa några bilder från de lite sämre områdena. De kommer så småningom, men igår kom det mera snö och jag vill att snön ska vara borta när jag tar nya bilder.
På tal om stigar. Här ett exempel på en av de lite större stigarna. Det är elljusspåret som startar vid Hanvedens Idrottsplats och går via Riddartorp tillbaka till Hanveden. Här sprang jag på några av mina första träningar med klubben, men det platsar under rubriken nostalgi och för vänta till ett annat tillfälle. Det går i alla fall att ana den fina terrängen vid sidan om spåret.
Nya områden på hemmaplan
Ibland försöker jag leta upp terrängområden som jag inte har varit i trots att jag sprungit i om rådet många gånger tidigare. Det finns nästan alltid någon liten höjd, dalgång eller passage som det inte är naturligt att passera. Av någon anledning ligger den lite vid sidan av de vanliga stråken. I dag var jag i ett sånt område.
Nere i kartans vänstra hörn finns ett område som är svårt att utnyttja vid banläggning. Jag har varit på höjden nordväst om kraftledningen tidigare någon enstaka gång, men i dag var jag ännu längre bort. Det var lite annorlunda terräng än på den övriga kartan. Här var det en hel del enbuskar vilket inte är så vanligt på den här kartan. Eftersom det ligger bebyggelse alldeles i närheten så syns det att det rör sig en hel del människor i området. Jag vände hemmåt och sprang mot nordost och klättrade upp bland alla branterna i kartans övre högra hörn.
Jag kunde också konstatera att man numera hinner med att jobba hela dagen, åka hem, och sen kunna springa en timma i dagsljus. Om en vecka är det ljust en timma till eftersom vi går över till sommartid natten mellan lördag och söndag.
Nere i kartans vänstra hörn finns ett område som är svårt att utnyttja vid banläggning. Jag har varit på höjden nordväst om kraftledningen tidigare någon enstaka gång, men i dag var jag ännu längre bort. Det var lite annorlunda terräng än på den övriga kartan. Här var det en hel del enbuskar vilket inte är så vanligt på den här kartan. Eftersom det ligger bebyggelse alldeles i närheten så syns det att det rör sig en hel del människor i området. Jag vände hemmåt och sprang mot nordost och klättrade upp bland alla branterna i kartans övre högra hörn.
Jag kunde också konstatera att man numera hinner med att jobba hela dagen, åka hem, och sen kunna springa en timma i dagsljus. Om en vecka är det ljust en timma till eftersom vi går över till sommartid natten mellan lördag och söndag.
Poängorientering 26 mars 2009
Det är nu dags för den sista av vårens fyra poängorienteringar. Den här gången är samlingsplatsen vid Åbyskolan, före detta Nytorpsskolan, i Västerhaninge. Terrängen du ska springa i är densamma som ska användas vid 25-manna 2009. Terrängen är stigrik och det finns både större och mindre stigar. Framkomligheten är för det mesta bra eller på vissa ställen till och med mycket bra. Det finns flera områden med öppna berghäller med gles tallskog. Det finns också några områden med sämre framkomlighet. Det är både hyggen och områden med yngre och tätare skog.
Liksom tidigare omgångar av poängorienteringen så är det totalt 18 kontroller. Det finns två klasser. I den en klassen är maxtiden 45 minuter och i den andra är maxtiden 70 minuter. Du väljer själv vilken klass du är med i. Oavsett vilken klass du är med i så ska du ta så många kontroller som möjligt inom din maxtid. Varje kontroll är värd fem poäng. För varje minut du överskrider maxtiden får du en poängs avdrag. Om du är med i 70-minutersklassen och lyckas ta alla kontroller innan maxtiden går ut får du en poängs tillägg per minut du underskrider maxtiden.
Försök att genomföra ett lopp utan bommar. Var noga med att ta ut korrekta ritkningar och var sen noga med att hålla riktningen. För de som är lite yngre tror jag att det är viktigt att passa på och träna på att gå rakt igenom terrängen. Som yngre orienterare så är det främst stigar och andra ledstänger man använder sig av för att ta sig fram. På sikt gäller det att försöka att inte vara beroende av att springa på stigar och ledstänger för att komma fram till kontrollerna. Därför är träningarna ett utmärkt tillfälle att träna på att gå rakt igenom terrängen.
Liksom tidigare omgångar av poängorienteringen så är det totalt 18 kontroller. Det finns två klasser. I den en klassen är maxtiden 45 minuter och i den andra är maxtiden 70 minuter. Du väljer själv vilken klass du är med i. Oavsett vilken klass du är med i så ska du ta så många kontroller som möjligt inom din maxtid. Varje kontroll är värd fem poäng. För varje minut du överskrider maxtiden får du en poängs avdrag. Om du är med i 70-minutersklassen och lyckas ta alla kontroller innan maxtiden går ut får du en poängs tillägg per minut du underskrider maxtiden.
Försök att genomföra ett lopp utan bommar. Var noga med att ta ut korrekta ritkningar och var sen noga med att hålla riktningen. För de som är lite yngre tror jag att det är viktigt att passa på och träna på att gå rakt igenom terrängen. Som yngre orienterare så är det främst stigar och andra ledstänger man använder sig av för att ta sig fram. På sikt gäller det att försöka att inte vara beroende av att springa på stigar och ledstänger för att komma fram till kontrollerna. Därför är träningarna ett utmärkt tillfälle att träna på att gå rakt igenom terrängen.
Vårfåglar och solsken
Nu har arbetet i skogen börjat på allvar inför 25-manna 2009. Jag har varit ute i skogen bådet lördag och söndag. Totalt lite drygt fyra timmar. Jag har nu märkt upp 74 av de 88 kontroller som just nu är planerade att användas vid tävlingen. Vi varje kontroll ska en snitsel sättas upp på det ställe där kontrollen ska vara. Varje snitsel ska märkas med kontrollens kodsiffra. Kontrollbeskrivningen ska också göras, det vill säga på vilken sida om stenen ska kontrollen sitta och hur stor är stenen. Vid 25-manna är det också viktigt att bestämma hur kontrollställningen ska byggas. Det gäller att försöka räkna ut från vilket håll löparna kommer och åt vilket håll de ska springa ut från kontrollen. Genom att bygga ställningen på rätt sätt kan man underlätta för löparna. Eftersom det är många löpare som ska passera kontrollerna gäller det att det flyter på bra så att det inte blir trängsel och köer. Därför fotograferas alla kontroller och sen ritas kontrollställningen in på fotot så att de som ska bygga ställningarna vet hur jag som banläggare har tänkt mig det hela.
Kontroll 118, Sänkan
I dag var jag ute i skogen redan före klockan åtta. Det var ett par minusgrader och det hade varit kallt hela natten. Den snö som fanns kvar i skogen hade frusit och var så hård att den nästan bar hela min vikt. Solen sken och vårfåglarna hade vaknat och kvittrade livligt.
Vårsolen skiner på kontroll 60, stenen
Det är inte så dumt att få vara ute i skogen en tidig vår morgon när solen skiner.
Kontroll 118, Sänkan
I dag var jag ute i skogen redan före klockan åtta. Det var ett par minusgrader och det hade varit kallt hela natten. Den snö som fanns kvar i skogen hade frusit och var så hård att den nästan bar hela min vikt. Solen sken och vårfåglarna hade vaknat och kvittrade livligt.
Vårsolen skiner på kontroll 60, stenen
Det är inte så dumt att få vara ute i skogen en tidig vår morgon när solen skiner.
Stenstränder
Jag gillar att gå på stränder. Det finns alltid en massa att titta på och det finns alltid en masa att hitta, och hittar man inget så kan man alltid lyssna till vågorna som slår mot stranden. Vissa dagar är vågorna försiktiga och smyger mot stranden. Andra dagar vräker de sig hänsynslöst för att försöka dra med sig så mycket som möjligt tillbaka. Samtidigt händer det inbland att vågorna lämnar ifrån sig något som det burit på. Mycket skräp förstås men ibland något spännande.
Ibland är det en stor stock och ibland är det bara en lite träbit, eller något annat. På en stenstrand kan jag gå länge och bara titta på variationen av stenar. Variationen är oändlig av former, färger, mönster och storlekar.
Min känsla är att stenar är tidlösa, de är svåra att åldersbestämma. De liksom bara är. Men ibland hittar man en sten som bär spår tider långt från nu.
Den här kunde jag inte låta bli att ta med mig hem.
Ibland är det en stor stock och ibland är det bara en lite träbit, eller något annat. På en stenstrand kan jag gå länge och bara titta på variationen av stenar. Variationen är oändlig av former, färger, mönster och storlekar.
Min känsla är att stenar är tidlösa, de är svåra att åldersbestämma. De liksom bara är. Men ibland hittar man en sten som bär spår tider långt från nu.
Den här kunde jag inte låta bli att ta med mig hem.
Tiomilalik terräng
Att Tiomila ska gå i SKåne i år ställer till problem. Hur ska vi ta oss dit? Hur ska vi övernatta+ Var kan vi träna i så lik terräng som möjligt? Det vi inte alltid tänker på är att många av de som springer Tiomila har samma problem nästan varje år. Det är ju lika lånt från Skåne till Stockholm som från Stockholm till Skåne. Det här med terrängen är en annan stor fråga. På nätet pågår diskussioner om var man kan hitta terräng i Stockholms närhet som liknar Skåneterrängen. Jag tror att det är svårt att hitta stora områden här i närheten som liknar terrängen där Tiomila ska avgöras. Däremot kan man hitta mindre områden där man i alla fall kan få en känsla för vad som väntar och prova på vilken teknik man ska använda. Jag har hittat några områden. Ett skrev jag om i ett tidigare inlägg. I dag var jag ute i ett annat område som jag tror bjuder på lite av den rätta känslan.
Vad det handlar om är att kunna forcera i tät skog och kämpa för att hålla ett högt tempo även när det tar emot. Det handlar också om att kunna hålla riktningen när sikten och framkomligheten är sämre. Även om det här ganska begränsade området kan man hitta lite av den rätta känslan. Det som inte går att träna här är ju vägvalsproblematiken som bjuds i Skåne. Det kan du å andra sidan torrträna genom att studera kartor över liknanade terräng. Lägg egna banor och fundera över hur du skulle göra för att skapa vägvalsproblem. Du kan ju också studera en ihopklippt karta över Tiomilaterrängen. Du hittar den här http://1.bp.blogspot.com/_8UtUd7zFpts/SXg11VtxgZI/AAAAAAAAADs/5m1A9wPiLtw/s1600-h/10mila09_2.jpg. Det som kanske betyder mest är ju tron på att du har förberett dig på rätt sätt.
Vad det handlar om är att kunna forcera i tät skog och kämpa för att hålla ett högt tempo även när det tar emot. Det handlar också om att kunna hålla riktningen när sikten och framkomligheten är sämre. Även om det här ganska begränsade området kan man hitta lite av den rätta känslan. Det som inte går att träna här är ju vägvalsproblematiken som bjuds i Skåne. Det kan du å andra sidan torrträna genom att studera kartor över liknanade terräng. Lägg egna banor och fundera över hur du skulle göra för att skapa vägvalsproblem. Du kan ju också studera en ihopklippt karta över Tiomilaterrängen. Du hittar den här http://1.bp.blogspot.com/_8UtUd7zFpts/SXg11VtxgZI/AAAAAAAAADs/5m1A9wPiLtw/s1600-h/10mila09_2.jpg. Det som kanske betyder mest är ju tron på att du har förberett dig på rätt sätt.
Poängorientering 19 mars 2009
Det är dags för den tredje omgågnen av poängorientering. Du som varit med någon av de två tidigare gångerna vet vad som gäller. För dig som ännu inte har luftat kompassen och pannlampan är det dags att ge dig ut i skogen för lite träning med karta. Det är inte så många veckor till de första tävlingarna här i närheten. Om en månad är det dags för Tiomila, så har du tänkt dig att vara med där verkligen dags att börja slipa på orienteirngsformen. Tanken med de här första teknikträningarna för året är att du ska kunna hitta ett bra orienteirngsflyt. Börja i ett tempo som gör att du kan orientera utan misstag. Försök sen att höja tempot. Börjar du missa så gör en omstart och försök hitta tillbaka till ett lagom tempo. Öka sen tempot igen och förhoppningsvis kan du nu springa lite fortare. Kommer det ändp en miss så gör en ny omstart.
Den här omgången går på i stort sätt samma karta som förra veckan. Terrängen skiljer sig dock en del. I den södra delen finns ett antal stora höjder med ganska branta sluttningar. Det är ganska många detaljer att hålla reda på. Mitt i området finns ett elljusspår som du säkert kommer att komma i kontakt med. Den nordvästra delen av området är lite mindre kuperat. Har finns en stor kraftledning och några lite större mossar samt ett område med gallrad skog som är lite jobbigt att ta sig fram i. Mitt på kartan går Nynäsvägen i nord-sydlig riktning. Det finns två tunnlar där du kan passera. Det är inte tillåtet att klättra över staketet och springa över motorvägen.
Del av banan den 19 mars
Regleran för poängorienteringen är ganska enkla. Det finns två klasser att välja mellan. Du väljer själv vilken. I den en klassen är maxtiden 45 minuter och i den andra är den 70 minuter. För varje kontroll du tar får du fem poäng. Om du är ute längre tid än den maxtid du har valt får du en poängs avdrag per påbörjad minut över maxtiden. Om du väljer 70-minutersklassen och klarar av att ta alla kontroller innan maxtiden går ut får du en poängs tillägg per minut du underskrider maxtiden.
Den här omgången går på i stort sätt samma karta som förra veckan. Terrängen skiljer sig dock en del. I den södra delen finns ett antal stora höjder med ganska branta sluttningar. Det är ganska många detaljer att hålla reda på. Mitt i området finns ett elljusspår som du säkert kommer att komma i kontakt med. Den nordvästra delen av området är lite mindre kuperat. Har finns en stor kraftledning och några lite större mossar samt ett område med gallrad skog som är lite jobbigt att ta sig fram i. Mitt på kartan går Nynäsvägen i nord-sydlig riktning. Det finns två tunnlar där du kan passera. Det är inte tillåtet att klättra över staketet och springa över motorvägen.
Del av banan den 19 mars
Regleran för poängorienteringen är ganska enkla. Det finns två klasser att välja mellan. Du väljer själv vilken. I den en klassen är maxtiden 45 minuter och i den andra är den 70 minuter. För varje kontroll du tar får du fem poäng. Om du är ute längre tid än den maxtid du har valt får du en poängs avdrag per påbörjad minut över maxtiden. Om du väljer 70-minutersklassen och klarar av att ta alla kontroller innan maxtiden går ut får du en poängs tillägg per minut du underskrider maxtiden.
När fyra blir en
25-manna kan för den som inte sett eller varit med på tävlingen tidigare verka en aning rörigt och ostrukturerat. Det är massor med löpare ute samtidigt på samma sträcka. Sträckorna är korta och spridningen över sträckorna kan bli stor. Inom samma lag kan man faktiskt vara ute på både två och tre sträckor samtidigt. När man tittar lite närmare på tävlingen så finns det dock en logik och den är ganska raffinerad, Som lagledare för ett lag gäller det att matcha sitt lag på ett smart sätt. Det gäller att ha laget så samlat som möjligt när de fyra löparna på sträcka sju kommer in till växling. Efter sträcka sju byter tävlingen karaktär och är en traditionell stafett över de tre sista sträckorna.
Början och slutet av sträcka sju 1987
Sträcka sju alvslutar de sträckor som löpts med fyra löpare på respektive sträcka. Banläggningsteknisk skiljer sig inte sträcka sju från de övriga sträckorna. Sträckan är öppen för alla vilket innebär att en del lag kommer att ha fyra herrseniorer. Det komer att vara snabba löptider. Det ska vara en ganska svår banan med vägval och kluriga kontrollpunkter. De fyra banorna på sträckan ska vara så likvärdiga som möjligt så att det är så lite slumpmoment som möjligt när det gäller vilken bana respektive löpare får vid växlingen. Banlängden ligger omkring fyra och en halv kilometer.
Sträcka sju 25-manna 1999
När det gäller banläggningsarbetet inför 25-manna 2009 så har det varit ganska lungt de senaste veckorna. Det har legat en hel del snö i skogen så det har inte varit mycket idé att vara ute för att kolla olika kontrollpunkter. Nu börjar snön smälta så snart är det dags att börja märka upp alla kontroller i skogen. Innan dess ska en del mindre justeringar av några banor göras.
Klart...
... att man misströstar lite. Det har snöat från och till i två dagar, ja i går var det mest till. Det är väl minst ett par decimeter nysnö. Det är lite synd att snön inte kan komma lite tidigare på vintern. Nu ska den ju snart bort. I måndags såg jag snödroppar utanför grannhuset. De är definitivt översnöade nu.
Men om man tittar i almanackan så är det inte många veckor kvar tillssåren är här. Solen kommer att skina från en blå himmel. I solen visar termometern på många plusgrader. I dikeskanten börjar de första blommorna titta fram.
Någonstans under snön ligger de och väntar på lite varmare väder. Det räcker med att solen ligger på några dagar så kommer de att dyka upp i dikeskanterna. Lite senare kommer det fler blommor.
Som sagt, det är bara några veckor kvar så kan vi gå ut och njuta av vårens första blommor. Sen kommer det säkert flera dagar med snöväder och kyla, man sakta och säkert går vi mot varmare årstider.
Atomloppet, en gammal klassiker
En gång i tiden fanns det en tävling som hette Atomloppet. Det var Farsta OK, senare OK Södertörnn, som var arrangör. Tävlingsformen var långdistans eller ultralång som det skulle heta i dag. Det var gemensam start och först i mål vann. Själva orienteringsmomentet var enklare än normalt, lite av skidorienteringskaraktär. Den avgjordes oftast sent på hösten i månadsskiftet oktober november. Numera är tävlingen insomnad sen ett antal år tillbaka. Vid två tillfällen har jag sprungit tävlingen i samma område som årets 25-manna ska avgöras. Den första gången var 1976. Jag var 14 år och det var väl lite spännande att springa en så lång bana. Jag tror att den var drygt åtta kilometer. Kartan var i skala 1:20 000 och var en revidering av den som användes vid Tiomila 1972.
Åtta år senare var det dags för Atomloppet i samma område. Det var tur att jag hade haft åtta år på mig att träna. Banlängden hade ökat till drygt 18 kilometer. Banan gick i kors och vände vid den motsatta kartkanten. Kartan var nu i skala 1:15 000. Du kan själv jämföra vad åtta år gör i skillnad mellan kartorna.
Springer du 25-manna i höst så kan du se jämföra vad ytterligare ett antal år gjort för kartans utseende. Kan man förresten säga att kartan har åldrats, eller är det utveckling eller ....
Åtta år senare var det dags för Atomloppet i samma område. Det var tur att jag hade haft åtta år på mig att träna. Banlängden hade ökat till drygt 18 kilometer. Banan gick i kors och vände vid den motsatta kartkanten. Kartan var nu i skala 1:15 000. Du kan själv jämföra vad åtta år gör i skillnad mellan kartorna.
Springer du 25-manna i höst så kan du se jämföra vad ytterligare ett antal år gjort för kartans utseende. Kan man förresten säga att kartan har åldrats, eller är det utveckling eller ....
Poängorientering 12 mars 2009
Nu är det dags för den andra av fyra poängorienteringar. Den här gången är samlingsplatsen vid Torvalla spårcentral. Den ligger på andra sidan motorvägen jämfört med Torvala IP. Du kan se startpunkten på kartan här nedanför. Det kommer att gå till på sama sätt som förra gången. Du väljer själv om du ska vara ute i 70 minuter eller 45 minuter. På den tid du har valt ska du ta så många kontroller som möjligt. Varje kontroll ger 5 poäng. Om du lyckas ta alla kontroller innan din tid är ute får du en bonuspoäng per minut du har kvar till din tid. Om du är ute längre än den tid du valt får du ett poängs avdrag för varje påbörjad minut.
Terrängen den här gången är lite annorlunda än förra veckan. Det finns några områden som är lite flackare och lite tätare. Här gäller det att vara noga med riktningarna för att inte komma fel. Det finns också områden mer detaljrika. Det är allså mer varierat den här gången. Jag tror att det även den här gången är viktigt att du försöker hitta flytet i orienteringen. Försök att undvike missar. Börja i ett lungnare tempo för att sen öka. Börjar du missa så sakta ner och försök hitta tillbaka till ett bra flyt igen.
Som du ser på kartan här ovanför så genomkorsas området av en motorväg och en annan mycket trafikerad väg. Det är absolut förbjudet att klättra över staketet och korsa vägen. Det finns undergångar som du ska använda. På den östra delen av Dalarövägen finns inget staket så där kan du pasera. Var mycket noga med att se dig för. Kommer det en bil så chansa inte, vänta tills det är klart.
Lycka till!
Terrängen den här gången är lite annorlunda än förra veckan. Det finns några områden som är lite flackare och lite tätare. Här gäller det att vara noga med riktningarna för att inte komma fel. Det finns också områden mer detaljrika. Det är allså mer varierat den här gången. Jag tror att det även den här gången är viktigt att du försöker hitta flytet i orienteringen. Försök att undvike missar. Börja i ett lungnare tempo för att sen öka. Börjar du missa så sakta ner och försök hitta tillbaka till ett bra flyt igen.
Som du ser på kartan här ovanför så genomkorsas området av en motorväg och en annan mycket trafikerad väg. Det är absolut förbjudet att klättra över staketet och korsa vägen. Det finns undergångar som du ska använda. På den östra delen av Dalarövägen finns inget staket så där kan du pasera. Var mycket noga med att se dig för. Kommer det en bil så chansa inte, vänta tills det är klart.
Lycka till!
På SM-pallen
Den mellersta tonåringen har tävlat i Göteborg. Där avgörs i helgen junior-SM i Friidrott. Naturligtvis är det höjdhopp som gäller. Det började bra med ett fint hopp på ingångshöjden 1,51. Redan här var det fyra tjejer som inte klara i något av sina tre försök. På nästa höjd, 1,55, blev det problem och det krävdes tre hopp innan hon kunde glida över och då med god marginal. Ytterligare en tjej rev ut sig. Det första försöket på 1,59 innebar återigen en rivning men i andra försöket blev det ett bra hopp igen med mycket luft mellan kroppen och ribban. Här försvann tre tjejer till. Ribban höjs till 1,62. Två tjejer klarar i första försöket medan de övriga tre kvarvarande river två gånger var. Ännu en gång slår hon till i det sista försöket och glider enkelt över. De två andra tjejerna som är kvar river ut sig och medaljen är säkrad.
Sista försöket på 1,62
Tävlingen gick vidare men nu blev inga fler klarade höjder. Medaljen var säkrad. De två andra tjejerna gjorde en mycket bra tävling med personliga rekord och årsbästanoteringar. De rev ett par gånger var och turades om att vara i ledningen. Det blev en spännande tävling. Til slut fickde tre kliva upp på pallen för att ta emot sina medaljer.
Efter prisutdelningen blir de tre medaljörena fotograferad på prispallen. Första SM-medaljen är bärgad. Nu är det bara att satsa vidare så kommer det säkert flera.
Sista försöket på 1,62
Tävlingen gick vidare men nu blev inga fler klarade höjder. Medaljen var säkrad. De två andra tjejerna gjorde en mycket bra tävling med personliga rekord och årsbästanoteringar. De rev ett par gånger var och turades om att vara i ledningen. Det blev en spännande tävling. Til slut fickde tre kliva upp på pallen för att ta emot sina medaljer.
Efter prisutdelningen blir de tre medaljörena fotograferad på prispallen. Första SM-medaljen är bärgad. Nu är det bara att satsa vidare så kommer det säkert flera.
Gafflade banor i 25-mannaskogen
Numera är det mer regel än undantag att banorna vid stora stafettävlingar är gafflade. Så var det inte alltid förr. Tiomila 1971 är känt för kaos vid kontrollerna och kaos vid växlingen. Tävlingen avgjordes utan gaffling och det var över 100 lag till växling inom en minut efter första sträckan. Det var inte mycket större skillnad mellan lagen efter tio sträckor. 40 lag inom fyra minuter vid målgång. Till året efter tog man nya tag och införde gafflade banor. Tävlingen avgordes på samma äng som 25-manna 2009 ska avgöras. Förutom gafflade banor valde man också ett tuffare område, Hanvedenskogarna. Banlängden ökades till totalt tolv mil. Tävlingen inleddes med två sträckor över 16 kilometer. Dessutom avgjores tävlingen för första gången på en karta i skala 1:20 000. Kanske hade man kunnat uppnå ännu bättre spridning om man inte hade "vinklat gafflarna så brett". Dessutom hade man tryckt de gemensamma sträckorna på kartan men handritat del gafflade sträckorna. De gjorde att de flesta löparna kunde räkna ut vilka avsnitt på banorna som var gafflade.
Här ovanför är en del av sträcka två med både handritade och tryckta kontroller. Kartan håller en bra kvalitet och går bra att orientera efter. Det har förstås hänt en del i området sen 1972. För arrangörsklubbarna för 25-manna 2009 gick det bpde bra och lite sämre. OK ravinen ställde upp med ett ungt lag. Efter tre sträckor var man i ledningen och efter fem sträckor växlade man som tredje lag. Då hade man bara använt juniorer. Resten av laget bestod av seniorer och då halkade laget ned till en slutlig 73:e plats. För Haninge SOK blev det en 24:e plats i mål. Det är föreningens hittils bästa placering. Segrade gjorde Järfälla OK före Norrköpings AIS och finska Liedon Parma. Det här var första gången som damer fick vara med och fem år innan damerna fick en egen tävling. Tre lag hade varsin dam i laget. Norska B U L blev femma i tävlingen med Ingrid Hadler på den sjätte sträckan.
Här är en del av den nionde sträckan. Jag kan konstatera att inga kontrollpunkter från Tiomila 1972 kommer att återanvändas på 25-manna 2009, men det kommer att vara gafflade banor.
Här ovanför är en del av sträcka två med både handritade och tryckta kontroller. Kartan håller en bra kvalitet och går bra att orientera efter. Det har förstås hänt en del i området sen 1972. För arrangörsklubbarna för 25-manna 2009 gick det bpde bra och lite sämre. OK ravinen ställde upp med ett ungt lag. Efter tre sträckor var man i ledningen och efter fem sträckor växlade man som tredje lag. Då hade man bara använt juniorer. Resten av laget bestod av seniorer och då halkade laget ned till en slutlig 73:e plats. För Haninge SOK blev det en 24:e plats i mål. Det är föreningens hittils bästa placering. Segrade gjorde Järfälla OK före Norrköpings AIS och finska Liedon Parma. Det här var första gången som damer fick vara med och fem år innan damerna fick en egen tävling. Tre lag hade varsin dam i laget. Norska B U L blev femma i tävlingen med Ingrid Hadler på den sjätte sträckan.
Här är en del av den nionde sträckan. Jag kan konstatera att inga kontrollpunkter från Tiomila 1972 kommer att återanvändas på 25-manna 2009, men det kommer att vara gafflade banor.
Klart väder ...
... en höst dag kan man uppleva härliga färger. Mina favoritfärger på hösten är inte alla gula och röda lövträd. Visst är de vackra och visst tillhör de hösten, men det finns vackrare färger. Det tycker i alla fall jag.
Min favorit är den gulbruna färgen som vassen har. Tillsammans med det blåa havet och den blå himlen blir det en fantastisk kombination. Den här bilden är tagen på Grytholmen, Muskö, och i bakgrunden skymtar Fårfjärden. Det är i slutet av oktober 2006. Just den här dagen var det lungt och stilla och solen värmde fortfarande trots att det var sent på hösten.
Det är eftermiddag och solen står lågt. Det kanske inte dröjer så länge innan den första snön kommer. Det gäller att njuta av stunden här och nu.
Min favorit är den gulbruna färgen som vassen har. Tillsammans med det blåa havet och den blå himlen blir det en fantastisk kombination. Den här bilden är tagen på Grytholmen, Muskö, och i bakgrunden skymtar Fårfjärden. Det är i slutet av oktober 2006. Just den här dagen var det lungt och stilla och solen värmde fortfarande trots att det var sent på hösten.
Det är eftermiddag och solen står lågt. Det kanske inte dröjer så länge innan den första snön kommer. Det gäller att njuta av stunden här och nu.
Avgörandets stund
24 löpare har sprungit före och gjort sitt bästa för att ge den 25:e löparen ett så bra utgångsläge som möjligt. Det är dags för den sista sträckan. Vid årets 25-manna är det tjejerna som ska stå för avgörandet. Min förhoppning är att banan ska ge dem utmaningar. Det ska finnas möjligheter att gå loss om det är flera lag tillsammans. Det ska också finnas möjlighet att gå ikapp och om för de lag som eventuellt ligger några minuter efter. Självklart ska det också gå att hålla undan i täten. Vad som sen händer är upp till tjejerna själva att avgöra. Jag hoppas på en spännande kamp. Publiken kommer att ha möjlighet att följa löparna dels via rapporter från skogen och dels genom en varvning på tävlingscentrum.
Här ovanför kan du se den sista sträckan vid 25-manna 1999. Det blev en spännande avslutning med flera lag inblandade. Vid första kontrollen var flera lag tillsammans. Det var Stora Tuna, IKHP, Turun Suunnistajat, Pargas. Halden, Södertälje och Lidingö var också i närheten. Långsträckan till fjärde kontrollen splittrar klungan, men vid kontrolen var de tillsammans igen. Vid kontroll sex är Halden först och får en lite större lucka till kontroll sju. Klungan gör en liten miss och vid kontroll nio ledar Halden med drygt 30 sekunder. Hldenlöparen får en gren i ögat och tappar en lins. Om det är det som gör att han missar kontroll tio eller inte är inte klart men han läser in sig vid kontroll elva och möter klungan på väg till kontroll tio. Halden är borta från tätstriden. Vid varvningen bryter Stora Tuna efter skada och därmed är ytterligare ett lag borta. Efter varvningen splittras klungan igen och vid kontroll 15 leder Lidingö knapp före de andra lagen. Lidingö missar dock nästa kontroll och stämplar 15-20 sekunder efter klungan. Mot 18:e kontrollen väljer löparna lite olika vägar. Tävlinge avgörs i mossen cirka 100 meter norr om kontrollen. Lidingö och Södertälje hittar den bästa vägen och får en lucka. Södertälje ligger något för men mot sista kontroller lägger Lidingölöparen högsta växeln. Södertäljelöparen chansar på att ta en lite annan väg mot sista men det hjälper inte. Lidingö tar hem segern följd av Södertälje och IKHP.
Här ovanför kan du se den sista sträckan vid 25-manna 1999. Det blev en spännande avslutning med flera lag inblandade. Vid första kontrollen var flera lag tillsammans. Det var Stora Tuna, IKHP, Turun Suunnistajat, Pargas. Halden, Södertälje och Lidingö var också i närheten. Långsträckan till fjärde kontrollen splittrar klungan, men vid kontrolen var de tillsammans igen. Vid kontroll sex är Halden först och får en lite större lucka till kontroll sju. Klungan gör en liten miss och vid kontroll nio ledar Halden med drygt 30 sekunder. Hldenlöparen får en gren i ögat och tappar en lins. Om det är det som gör att han missar kontroll tio eller inte är inte klart men han läser in sig vid kontroll elva och möter klungan på väg till kontroll tio. Halden är borta från tätstriden. Vid varvningen bryter Stora Tuna efter skada och därmed är ytterligare ett lag borta. Efter varvningen splittras klungan igen och vid kontroll 15 leder Lidingö knapp före de andra lagen. Lidingö missar dock nästa kontroll och stämplar 15-20 sekunder efter klungan. Mot 18:e kontrollen väljer löparna lite olika vägar. Tävlinge avgörs i mossen cirka 100 meter norr om kontrollen. Lidingö och Södertälje hittar den bästa vägen och får en lucka. Södertälje ligger något för men mot sista kontroller lägger Lidingölöparen högsta växeln. Södertäljelöparen chansar på att ta en lite annan väg mot sista men det hjälper inte. Lidingö tar hem segern följd av Södertälje och IKHP.
Farliga djur
Det finns inte så många farliga djur i Sverige och de som finns är inte speciellt farliga. Ändå är det lite spännande att möta djur som har ett rykte om sig att kunna vara farliga. Det är med viss respekt man närmar sig djuret.
Den här låg och solade på ett berg en varm sommardag. Den var en av de större jag har sett. Nu har jag inte sett så väldigt många, men några har det blivit. Jag såg den på samma ställe ytterligare några gånger så den trivdes tydligen på det solvarma berget.
Det här är ett annat djur som det kan vara smärtsamt att möta. Jag har sett många men fatktiskt aldrig varit i närkontakt med någon. Om man som i det här fallet befinner sig på land är det inga problem. De syns tydligt och är på behörigt avstånd. När man badar eller simmar är de dock svårare att upptäcka.
Den här låg och solade på ett berg en varm sommardag. Den var en av de större jag har sett. Nu har jag inte sett så väldigt många, men några har det blivit. Jag såg den på samma ställe ytterligare några gånger så den trivdes tydligen på det solvarma berget.
Det här är ett annat djur som det kan vara smärtsamt att möta. Jag har sett många men fatktiskt aldrig varit i närkontakt med någon. Om man som i det här fallet befinner sig på land är det inga problem. De syns tydligt och är på behörigt avstånd. När man badar eller simmar är de dock svårare att upptäcka.
Poängorientering 5 mars 2009
Efter en lång vinter är det äntligen dags för årets första teknikträning. Får några är det kanske första gången man håller i en karta sen i höstas medan andra har tränat med karta under hela vintern. Eftersom orientering består av både löpning och kartläsning är kartträningen mycket viktig. Oavsett om det var länge sen du höll i en karta eller om du har tränat med karta regelbundet under vintern så är det nu dags för årets första teknikträning. Torsdag den 5 mars klockan 18,00 från klubbstugan vid Rudan är det dags för den första av fyra poängorienteringar. Så här går det till.
Banan består av 18 kontroller som du får ta i vilken ordning du vill. Alla startar samtidigt. Innan start får du välja om du ska vara ute i 45 minuter eller i 70 minuter. När starten har gått gäller det att ta så många kontroller som möjligt på den tid du har valt. Varje kontroll är värd fem poäng. Om du tar alla kontroller får du alltså 90 poäng. Om du är ute längre än den tid du har valt, 45 respektive 70 minuter, så får du en poängs avdrag för varje påbörjad minut. Är du till exempel ute i 71,24 så får du två poängs avdrag. Här finns det utrymme för en del taktik. Är du till exempel på hemväg och känner på dig att du kommer att vara ute lite för länge så kan du kanske ändå tjäna på att ta en kontroll till. Den ger ju fem poäng och har du 71,24 som tid i mål så "tjänar" du ju tre poäng. Det är tillåtet att ha klocka med sig. Tänk också på solen börjar gå ned 17,54 på torsdag och 18,33 är det mörkt. Du behöver alltså pannlampa för att kunna delta. Efter de fyra deltävlingarna räknas dina tre bästa omgångar samman. Flesta ihopsamlade poäng vinner. Här nedanför kan du se ett litet prov på hur karta och bana ser ut.
Så här i början av tävlingssäsongen är det viktigt att komma igång med kartläsningen och få en bra känsla för kartläsningen. Börja därför inte med att rusa i väg mot första kontrollen. Ta det lugnt och läs kartan i den takt du hinner med. Du kan sen successivt höja tempot. Om du börja bomma så sänker du tempot något för att hitta flytet igen för att sen höja tempot och så vidare. Tänk också på att försöka göra ditt eget lopp. Eftersom det är gemensam start så är det lätt att dras med när andra sticker iväg. Försök att orientera själv. Tanken med träning är ju att du ska lära dig och utveckla dig inte att du ska följa efter andra.
Terrängen vid Rudan är som du vet detaljerad och bitvis svår. Kontrollerna har lite varierad svårighetsgrad från gul nivå och uppåt. Eftersom du får ta kontrollerna i valfri ordning så gäller det också att planera för en smart väg så du hinner med så många kontroller som möjligt.
