Jag går vart fan jag vill!
En ny dag i julhelgen. De två yngre tonåringarna har varit i Sätrahallen för att träna. Det börjar dra ihop sig till den första tävlingen så det gäller att börja vässa formen. Båda har varit sjuka och skadade en tid så det här var första träningen på ett tag. Därför var kanske magövningarna extra plågsamma.
Om träningen går lite tungt kan man ju alltid roa sig med att spexa lite framför kameran. Kompisen var inte sen att hänga på.
På förmidagen var jag och hustrun och åkte skidor vid Rudan. Det var nyspårat och fina spår, om än lite lösa. Det var mycket folk i spåret men det var inte trångt. När vi håll på att sätta på oss skidorna kom det en kvinna och en man med varsin hund gående mitt i skidspåret. Jag har alltid irriterat mig på människor som går i skidspår. Vi har vinter och snö så få dagar om året och då tycker i alla fall jag att de som inte åker skidor kan gå någon annanstans. "Kan ni vara snälla att inte gå i skidspåret", bad jag dem. Vad fick jag till svar? "JAG GÅR VART FAN JAG VILL!" sa kvinnan. Vad svarar man på det? Det är inte utan att man känner sig ganska maktlös när en människa totalt ignorerar en annan människas synpunkt. Det kanske är så det känns att leva i en diktatur. Eftersom jag är en vänligt sinnad människa önskade jag en god fortsättning och åkte därifrån.
