Klart

De flesta av oss har som små blivit tillsagda att äta upp allt på talriken. Oavsett om vi gillade maten eller inte skulle den ätas upp. I skolan var det likadant. Man fick inte bestämma själv hur mycket mat man vill ha utan någon annan la upp maten på talriken. Sen skulle allt ätas upp.

Men det finns de som gladeligen äter upp allt och lite till. Jag minns en midsommarafton för så där tolv eller tretton år sen. Alla hade ätit sig mätta och det fanns inte mycket mat kvar. Mätta hade vi lämnat bordet, alla utom en. Kvar vid bordet satt han som inte kunde få nog. Till slut fanns bara gräddfil och gräslök kvar, eller... Nej, inte ens det fick vara kvar. Det kändes nästan onödigt att diska efteråt.







Yngsta tonåringen städar upp på bordet en midsommar för länge sen, långt innan han blev tonåring.