Långpass i naturreservatet
Två timmar i den finaste av terränger, ja inte helt skulle det visa sig. Kartan var från 1980 men håller fortfarande hög klass.Vädret var helt OK med delvis solsken och fem plusgrader. Fåglarna kvittrade och det var nästan ingen snö kvar i skogen.
Innan start var det lite genomgång av lite olika banlängder. Det gäller ju också att planera så att man når fram till de allra finaste områdena. Alla delar upp sig i olika grupper beroende på hur långt, länge och snabbt man vill springa. Väl ute i skogen är det minst lika bra och fint som man kunde förvänta sig.
Här är vi vid en kontroll och sträckan som väntar är en och en halv kilometer i terräng som ser ut som på bilden. Bara att springa på och läsa av det vi passerar på vägen. Tänk om all terräng såg ut så här hela tiden, men så är det inte. Lite senare på banan kom vi fram till ...
... ett ställe som förändrats en hel del sen kartan ritades. Fågelvägen till nästa kontroll gick rakt över brandområdet. Vi bestämde oss för att runda lite. Tyvärr var det ganska stökigt även i kanten men vi kämpde på och kom så smånigom tillbaka till bilarna.
Innan start var det lite genomgång av lite olika banlängder. Det gäller ju också att planera så att man når fram till de allra finaste områdena. Alla delar upp sig i olika grupper beroende på hur långt, länge och snabbt man vill springa. Väl ute i skogen är det minst lika bra och fint som man kunde förvänta sig.
Här är vi vid en kontroll och sträckan som väntar är en och en halv kilometer i terräng som ser ut som på bilden. Bara att springa på och läsa av det vi passerar på vägen. Tänk om all terräng såg ut så här hela tiden, men så är det inte. Lite senare på banan kom vi fram till ...
... ett ställe som förändrats en hel del sen kartan ritades. Fågelvägen till nästa kontroll gick rakt över brandområdet. Vi bestämde oss för att runda lite. Tyvärr var det ganska stökigt även i kanten men vi kämpde på och kom så smånigom tillbaka till bilarna.
Kommentarer
Trackback
