Nu förstår jag...

... hur det kunde bli fel för en del löpare på sträcka 4. Varje gång jag är banläggare vid en tävling, stor eller liten, vill jag försöka förstå varför det blir som det blir för deltagarna. En del deltagare lyckas klara av mina banläggarutmaningar på ett bra sätt, men för en del innebär utmaningarna större eller mindre problem. Jag vill försöka förstå vad det är som skapar problemen. Har jag lagt banor på en felaktig nivå? Finns det saker i terrängen som jag inte uppmärksammat och som gör det svårare? Som en del i utvärderingen brukar jag försöka att ta mig ut i skogen under pågående tävling för att se deltagarna i aktion. En annan del i utvärderingen är att lägga ut banorna på Runoway för att se olika vägval och bommar. En tredje sak som jag brukar använda mig av är Winsplit. Om någon sträcka på en bana får ovanligt många rödmarkerade tider, bomtider, kan det vara en anledning att titta lite närmare på sträckan.

Vid årets 25-manna finns det en hel del bomtider på sträckan till den sjunde kontrollen på sträcka 4. Jag har berört ämnet i tidigare inlägg. Redan under tävlingen började jag få signaler på att man bommat. Efter tävlingen har signalerna bekräftats av sträcktider på Winsplit och löpare som ritat i sina vägval på Runoway. Det har bommats en del på den aktuella sträckan. I går var jag ute i skogen igen för att dokumentera en del av markslitaget. Då passade jag också på att ta en närmare titt på sträckan mellan kontroll sex och sju. Det här var vad jag såg.



Lite drygt 100 meter efter kontroll 6 delar sig stigen. På kartan finns det ingen stigförgrening men det gör det i terrängen. Eftersom platsen för den nya stigen sammanfaller med att det ligger två gamla träd över stigen är det säkert naturligt för många att välja den vänstra stigen i stället för den högra, den rätta. Precis i början ser den nya stigen "gamal" ut men efter ett par meter är det ganska tydligt att den är nygjord. Det krävs kanske en del erfarenhet för att avgöra det, en erfarenhet som flera löpare på sträcka 4 inte har. Den nya stigen har uppkommit i samband med att flera av löparna på sträcka 1 och 2 tagit den här vägen. Jag har vittnesuppgifter från några av kontrollvakterna som sett dem springa precis här. Som banläggare är det naturligtvis inte lätt att förutse att den nya stigen skulle uppstå precis här och att det skulle få så stora konsekvenser lite senare i tävlingen.



På kartan här ovanför har jag ritat in en del av den nya stigen. Den fortsätter sen förbi dubbelstenarna och ut på den stora stigen ungefär vid siffran sju. En del löpare har stannat upp vid dubbelstenarna. Där satt en kontroll men det var inte lätt att läsa in sig på den eftersom det inte finns några dubbelstenar utmed den stig där löparna trodde att de befann sig. Det flesta har sen fortsatt och kommit ut på den stora stigen och har då också kunnat läsa in sig och ta sig tillbaka till rätt väg igen. Minst en löpare har dock fortsatt över stigen och upp på höjden norr om siffran sju. Där fick han faktiskt hjälp av en av kontrollvakterna som just då befann sig där.

Näst gång jag lägger banorn till en tävling kommer jag nog att fundera över på vilket sätt eventuella spår kommer att uppstå och hur de i så fall kan påverka andra banor. Det som hände vid 25-manna har hänt och är historia. Tänmka att vi har så mycket att lära och så lite tid här på jorden.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0