Klart

Till att börja med vill jag be om ursäkt för att banorna vid träningen i torsdags hade fel banlängd och att skalorna var fel. Felen berodde på att skalan i kartbasen inte var vad den skulle vara. Felet innebar att banorna var kortare än vad det stod på kontrollbeskrivningen. Om du fortfarande räknar med banlängden på kartan hade du säkert en bra tid på din bana. Jag ska vara mer noggrann till kommande träningar.

Vägval är en viktig del av orientering. Vilken väg du väljer kommer att påverka ditt resultat. När du precis stämplat vid en kontroll och tittar på sträckan mot nästa. Använder du några sekunder till att avgöra hur du ska ta dig dit. På de sekunderna ska du väga in ett antal faktorer. Hur kuperat är det? Hur verkar framkomligheten vara? Finns det några stråk att följa? Verkar orienteringen via hållpunkter svår? Kan jag utnyttja stigar och vägar på delar av sträckan? Hur trött är jag? Ska jag spara kraft till senare på banan? Kan jag utnyttja någon av mina styrkor? Vilka är mina arfarenheter av karta, terräng och banläggning så här långt på banan? Ja, frågorna är många.

Ofta diskuteras vilket vägval som var snabbast och ändå kan det skilja ganska mycket i tid mellan två löpare som tagit i stort sett samma väg. Det viktigaste är inte att slåss om segern på en enskild sträcka utan hur DU tar dig snabbast från en kontroll till en annan. Det kan innebära att du medvetet tar ett vägval där du tappar tid jämfört med andra deltagare men det är den snabbaste och säkraste väg du kan ta.

På träningen på torsdag kommer vi att träna på vägval. Du kommer att ställas inför en bana där det på vissa sträckor finns flera tänkbara vägval och där du kommmer att behöva väga in allt eller en del av frågor här ovanför. Du kommer också att ställas inför sträckor där det kanske bara finns ett givet vägvalsalternativ. Även då är det viktigt att försöka besvara frågorna här ovanför. Just för att träningen ska bli så tävlingslik som möjligt kommer jag den här veckan inte att visa delar av banan i förväg. Däremot visar jag några delar av kartan så att du kan bilda dig en uppfattning om vilka vägvalsproblem som kan bli aktuella. Det kommer också att finnas andra vägvalsproblem som du inte kommer att kunna räkna ut i förväg.







Samling för träningen är ute på Gålö. Vi kommer att springa i ett område som vi inte har tränat i tidigare. Samlingplatsen är därför också ny. Var därför noga med att titta på kartan i den här länken http://www.hitta.se/LargeMap.aspx?z=2&mp=%3Cpts%3E%3Cpt%20x%3D%221640674%22%20y%3D%226554604%22%20i%3D%22http%3A//www.hitta.se/images/point.png%22%3E%3Ct%3ESamling%20f%F6r%20tr%E4ningen%2025%20augusti%3C/t%3E%3C/pt%3E%3C/pts%3E. En liten hjälp på vägen är att det står en ganska hög mast vi samlingsplatsen. Den syns på lite håll.

Tänk också på att vi går mot mörkare tider, hur gärna vi än vill hålla kvar i sommaren. På torsdag går solen ner 20,12. Är det en mulen dag kommer det att vara mörkt i skogen en stund tidigare. Var därför ute i tid och dröj inte kvar vid samlingsplatsen innan du startar. Däremot för du stanna kvar efter träningen och snacka vägval med kompisarna.

Vi tog det ganska lungt på förmiddagen innan vi lämnade Knappelskär och Lövhagen. Den flrsta etappen gick till Ösmo där vi provianterade lite. Därefter cyklade vi en kort bit till Muskans norra spets där vi åt upp delar av provianten. Därefter trampade vi vidare norrut via Grödby, Västerby, Kungstorp och så vidare. Vi hamnade på grusvägar som blev allt mindre och tvingades öppna grindar i fårstängsel som sett långt bättre dagar. Vi kom i alla fall fram till Sadelmakartorp som planerat. Av någon anledning hade jag fått för mig att vi skulle cykla via Paradiset till Trehörningen för att övernatta i ett vindskydd där. Till Paradiset tog vi oss utan större problem. Därifrån är det bara en lite bit längs Sörmlandsleden till Trehörningen. Med lite god vilja kan man cykla på Sörmlandsleden, men inte med cykelkärra. Svettiga och lite slitna efter att har släpat, lyft och burit cyklar och kärra över stock och sten var det skönt att komma fram till Trehörningen för att bada och tvätta sig. Vindskyddet var upptaget men vi övernattade i Ugglekojan. Det finns säkert många vackra platser men det kan inte finns många som är vackrare än Trehörningen i skymningen. Eller vad tror du...?









Dagen efter fortsatte vi längs Sörmlandsleden, en skogsväg till Tunatortp, Skogs Ekeby, Västerhaninge och sen hemåt.