Klart

Ännu en dag i Sätrahallen, eller om man ska vara helt korrekt några timmar. I dag var det längdhopp på programmet. Ambitionen var ganska hög hos den yngsta tonåringen. Nu infriades inte förväntningarna riktigt men sex godkända hopp och alla inom 40 centimeter med det längst på 5,45. Helt OK. Här är en liten stilstudie.

I dag har den yngsta tonåringen gjort säsongsdebut inomhus. Det är alltså friidrott det handlar om. Han deltog i en gren den här gången. Två varv runt banan skulle springas, 400 meter alltså. Det är en ganska jobbig distans eftersom man måste springa så fort man bara kan samtidigt som det är tillräckligt långt för att dra på sig mjölksyra och bli trött. Nu gick det ganska bra. Eftersom det var minst fyra år sen det senaste 400-metersloppet blev det ett personligt rekord.



Svenska rekord, ja det var inte tonåringen som slog till. Det var en betydligt äldre man. Lite utom tävlan ställde Mattias Sunneborn upp i klassen pojkar 17. Han var ute efter det svenska rekord på distansen för 40-åringar. 50,06 var det gällande rekordet och när Mattias passerade mållinjen visade klockan på 50,07. Efter en granskning av målfotot korrigerades tiden till 50,04.





I morgon ska vi tillbaka och då är det längdhopp. Här är ytterligare några sköna bilder från dagens tävling.

Utesäsongen är slut och nu har förberedelserna inomhus börjat. Det är fortfarande nästan två månader kvar tills inomhussäsongen startar. Det är ännu lite längre tills de viktiga tävlingarna blir aktuella. Även om man tränar hårt måste man ha roligt på träningen.

Har varit funktionär vid en friidrottstävling igen. I en paus i all tidtagning passade jag på att fotografera några längdhoppare av varierad ålder och olika stilar. Håll till godo!

I alla fall ett tag. I dag har den första dagen av två tävlingsdagar i Nordeakampens final avgjorts. Nordeakampen är en lag tävling för friidrottande ungdomar upp till och med 15 år. Yngsta tonåringen förening tog sig till final via en bra kvaltävling i våras. I dag har tre grenar avgjorts, kula, höjd och 800 meter. I kula blev det personligt rekord och för första gången över tio meter. Efter kula var det dags för höjd. Alla höjderna upp till och med 164 togs i första försöket. Personligt rekord med en centimeter. Efter en hårfin rivning i första försöket på 168 klarades även den höjden av. Det var till och med lite luft till ribban. I och med det hoppet gick yngsta tonåringen förbi den mellersta tonåringen, men det kan snart vara annorlunda.



Med trötta ben blev 800 meter lite jobbigare än förra veckan. Något nytt pers blev det inte men alla i laget kämpade bra och det finns goda förutsättningar för en bra placering när tävlingarn fortsätter i morgon. Då är det spjut, längd och 100 meter häck.

Efter problem med skada, se inlägg den 2 juli 2010, och sen sjukdom var det dags för den mellersta tonåringen att göra comeback på ansatsbanan. Förutsättningarna var kanske inte de bästa för att kunna hoppa högt. Det regnade ett noggrant regn undet uppvärmningen. Ett sånt där regn som man blir så blöt av. Temperaturen var på sin höjd 11-12 grader. Tävlingen var tjejernas kväll på Stockholms stadion. Det är en tävling bara för tjejer och med tre års erfarenhet av tävlingen så kan man konstatera att det alltid regnar på Tjejernas kväll.

Inhoppningen gick så där. Kanske var det lite ovana. Ingånghöjden blev därför ganska blygsamma 1,48. Den klarades dock av utan problem i första försöket. På 1,52 blev den en rivning innan hon gled över även denna höjd. Mönstret var detsamma på 1,55. Rivning i första försöket. Om det var kylan eller något annat vet vi inte men i det här skedet av tävlingen började hon känna av kramp i vaderna. Hon gjorde ett försök som hon avbröt, men så länge man inte passerar ribban eller gör ett upphopp så har man inte förbrukat sitt försök. Tillbaka till tejpen som markerar platsen för starten på ansatsen och ett mycket bra hopp över 1,55.


Över 1,55 med marginal

Nu slog dock krampen till på allvar och hon kunde inte resa sig upp från mattan. Hon ville gärna fortsätta hoppa men det gick inte. Hon låg kvar på mattan i några minuter medan hon fick lite vård. Hon tog sig med hjälp över till en stol där hon fick sitta och dra på sig lite varma kläder medan den andra hopparna fortsatte tävlingen. Det gick rykten om att någon hade ringt efter ambulans. Det kändes kanske lite onödigt för lite kramp men det dök i alla fall upp en ambulans och sjukvårdarna stod en stund och tittade på höjdhoppet innan de tog sig upp på läktaren. Det är lite oklart varför de var där.

När tävlingen var över slutade hon i alla fall på en andra plats och det blev väntan på prisutdelning. Det tog en stund innan hopparna kallades till prisutdelningen. En mycket förvånad tonåring ropades upp som segrare. Eftersom hon fortfarande hade kramp kunde hon inte kliva upp på pallen men förstapris fick hon i alla fall. På läktaren satt den förvånade ettan och trean i tävling. De var inte kallade till prisutdelningen. Det var inte mycket annat att göra än att ta emot priset och halta iväg hemåt. Ettan och trean försökte uppmärksamma funktionärerna på att de också vill ha pris, men hur det gick vet vi inte. På väg hemåt började vi fundera på om det är det här som är att ha vinnarskalle eller vara bäst när det gäller. Simply the best, helt enkelt. Nästa tävling blir Skol-SM. Det blir spännande att se vilken placering och vilket pris det blir då.


Ett av priserna var en tröja

Den förlorar som ger upp. Du kanske känner igen orden. De fanns med i ett inlägg från tidigare i augusti. Det är några rader från Lars Winnerbäcks låt Elden. Yngsta tonåringen har länge kämpat för att springa under 2,20 på 800 meter. Han har slagit sitt pers vid några tillfällen men ändå varit några tiondelar från att passera gränsen. I går blev det ju två pers och ett svullet knä som resultat av tävlingarna. I dag var knät lite bättre och fokuseringen var stor inför dagen lopp över 800 meter.



Taktiken var lite annorlunda den här gången. Ofta har han haft ganska mycket krafter kvar på slutet av loppet. Den här gången planerade han att ta rygg på några löpare med bättre pers och försöka hänga med så länge som möjligt. På bilden ovanför syns de tre första löparna precis innan klockringningen inför det andra och sista varvet. Första varvet gick på 1,05. Bäddat för pers om han bara orkar med andra varvet i ett hyffsat tempo.



På upploppet var han mer sliten än han brukar. Det fanns inte krafter kvar till någon vass spurt. Men det blev en tredje plats och ett nytt personligt rekord, 2,18,35. Då är man naturligtvis glad när man kliver upp på pallen.

Förutom att jag och hustrun sprungit orientering i dag har yngsta tonåringen tävlat i friidrott. Som tur var låg de olika tävlingarna nära varandra så det var inte större logistikproblem för att få ihop transporterna. Yngsta tonåringen fick gå upp lite tidigare, men det är bara bra inför den komande skolstarten. Efter orienteringen hann vi lagom till hans start på 100 meter häck. Han gjorde ett bra lopp och satte ett nytt pers. Dessutom gick han till final. Innan finalen passade han på att kasta spjut. Även här blev det personligt rekord och en plats bland de åtta som fick kasta ytterligare tre kast. Spjuttävliningen kolliderade med häckfinalen, men det var fler av deltagarna som skulle dubblera så det löste sig ganska bra. I finalen startade han ännu bättre än i försöken. Det gick bra och han låg på en femte eller sjätte plats när han slog knät i den näst sista häcken. Han landade i oblans och gjorde en kullerbytta fram till sista häcken. Där slutade hans lopp. Med ett smärtande knä fullföljde han i alla fall spjuttävlingen. Här följer fyra bilder som visar fallet, i alla fall det jag fick med på bild.


Här har vänster knä precis slagit i häcken


Än så länge inga stora problem


Nu börjar det bli problem


Fallet är ett faktum

I två dagar har ungdomar kämpat på Stockholms Stadion. DN-galan men för ungdomar. I går var det en rejäl regnskur som störde tävlingarna. Längdhopparna landade i gegga och stavhoppet fick skjutas upp ett dygn. Annars var det många bra prestationer. Här är några bilder.

Har varit funktionär och åskådare vid DN-galan på Stadion. Här är lite bilder.

Världsungdomsspelens andra dag är genomförd. Yngsta tonåringen har tävlat i två grenar. Tidigt i morse var det dags för höjdhopp. Han hade förhoppningar om att slå sitt gamla personliga rekord på 153. Han har inte hoppat så mycket höjd det senaste året så det har stått sig ett tag. Ingångshöjden 145 vållade inga problem det gjorde inte heller 153 vilket innebar ett tangerat pers. På nästa höjd, 158, blev det en rivning i första försöket. Efter det gjorde han ett bra hopp och gled enkelt över. Nytt pers! Flera andra hoppare behövde ett tredje försök och några rev ut sig på höjden. Dags för 163. Nu glider han över redan i första försöket. Nytt pers igen! Nu blir det en lite längre vänta på de som ska göra sina andra och tredje försök. Ytterligare några river ut sig. Nästa höjd är 168. Nu börjar det bli högt om man redan har höjt sitt pers med 10 centimeter. Tre bra försök blir det dock men utan att klara.


163, nytt pers!

Efter en knapp timmes vila var det dags för spjut. I dag skulle det bli första tävlingen med en lite längre ansats. Inkastningen såg ganska bra ut även om det såg ut att vara lite ovant med ansatsen. På läktaren fällde vi några kommentarer om det rosa sputet som han valde.

Tävlingen tog ganska lång tid. Det var 38 stycken som skulle kasta. Yngsta tonåringen kastade på slutet. Första kastet var hyfsat men det landade platt och det blev röd flagga eftersom det inte gick att se var det slog ned. Två försök kvar. En lång väntan och under tiden kunde både han och vi på läktaren notera att det var ganska många ogiltiga och dåliga kast. Kunde han kasta ett par tre meter längre än sitt tidigare pers skulle det kunna bli en bra placering. Dags för andra försöket. Även det här ett hyfsat kast men röd flagga. Det landade platt även den här gången. Nu är det bara ett försök kvar. Ytterligare en lång väntan och fortfarande endast ett fåtal bra kast. Dags för sista försöket. -Ta det rosa spjutet, ropare tränaren från läktaren. I de två första försökan hade han kastat med ett annat spjut. Nu tog han det rosa spjutet och den här gången landade det med spetsen i marken. Mätning och så resultatet på ljustavlan, 37,71, nytt pers igen. Det rosa spjutet var tydligen rätt. För att inte vara någon spjutexpert så är 13:e plats klart godkänt.


Det rosa spjutet

I dag lyckades jag inte fånga någon kullerbytta på bild. Jag bjuder dock på en annan fartfylld bild från Ullevi. I morgon blir det ingen friidrott. Tonåringarna har tävlat klart på Ullevi för i år.

Nu har även yngsta tonåringen tävlat på Ullevi. Ett hinderlopp över 1500 meter. Det var hans andra hinderlopp och det blev en liten förbättring av tiden från det första loppet. Förväntningarna var lite högre ställda men det krävs nog lite mer träning. Det gäller att musklerna orkar stå emot i landningen after hindren. Så här såg det ut vid passagen av vattengraven.





Jag kan inte låta bli att bjuda på dagens kullerbytta. Det hände vid vattengraven på sista varvet för flickor 17. Ledaren bestämde sig för att klippa hindret utan att sätta i foten. Det gick bra men hon räknade inte med motståndet i vattnet. Därför kom hon ur balans och resultatet blev en kullerbytta.







Hur det gick? Hon kom snabbt på fötter och spurtade mot mål som segrare.

... går det inte som man vill. I dag på morgonen startade Världsungdomsspelen. Det är en av Sveriges största ungdomstävlingar i friidrott. Tävlingen går på Ullevi vilket gör att det är en häftig inramning, långt i från alla de idrottsplatser som man vanligtvis tävlar och tränar på. Redan som första gren i hela tävlingen skulle den mellersta tonåringen hoppa höjd. Inhoppningen gick lite si och så. Därför valde hon en låg ingångshöjd, 144. Så här god marginal hade hon till ribban.



Efter en slarvig rivning på nästa höjd klarade hon den i andra med nästan lika god marginal som i hoppet här ovan för. Dags för första hoppet på 157. Normalt ska det inte vara något problem. Det hade det säkert inte varit heller, men något hände just i upphoppsögonblicket. Något inne i fotten gick sönder och det smärtade. Hoppet gick inte att genomföra som det var tänkt.



Självklart påverkar smärta i foten hoppningen. Den blev en rivning. I all hast fick tränaren rycka in och tejpa foten så att den kanske skulle hålla för ytterligare några hopp.



Det hjälpte tyvärr inte. De två sista försöken på höjden slutade med rivningar. Lite deppigt var det naturligtvis. Skadan är nog inte så allvarlig. Några dagars vila så ska det nog gå att träna igen.

Just nu är det lite tid för att vila och slappa. Sent i eftermiddag ska den yngsta tonåringen in i tävlingen. Du är det dags för 1500 meter hinder. Blöt lär han bli. Vad det blir för tid och placering är lite mer osäkert.

Friidrottstävlingarna har fortsatt hela helgen. I går, lördag, sprang den yngsta tonåringen 800 meter och den mellersta tonåringen hoppade höjd. Den yngsta lyckades erövra en DM-silvermedalj i sitt lopp och den mellersta tog hem DM-guldet. I dag har den yngsta tonåringen kastat spjut. Det är inte hans starkaste gren men han lyckades klara de första tre kasten bland de åtta som fick kasta tre kast till. Till slut räckte hans längsta kast till en sjunde plats. Här är en stilstudie från hans kast i den sista omgången.

 

 

 

 

Yngsta tonåringen har begått sin premiär som hinderlöpare nu ikväll. Hinder är inte en helt enkel gren. Med jämna mellanrum står det en stor bock i vägen och man måste ta sig över den. Vi en av bockarna ska man också ta sig över en stor grop fylld med vatten. Dessutom ska man springa så fort man kan melan bockarna. I det här fallet skulle deltagarna springa 1 500 meter. Tonåringen är inte nöjd med sitt resultat men det blev några fina bilder i alla fall. Dessutom blev det en DM-medalj.





I morgon är det nya tag igen. Då ska även den mellersta tonåringen ut på arenan. Fler DM-medlajer står på spel.

Jag har stått i solen i två dagar. Jag har varit funktionär vid en friidrottstävling. Det är svårt att komma undan solen och det var faktiskt skönt att solen gick i moln en liten stund på eftermiddagen i dag. Eftersom man måste se lite respektabel ut, det vill säga kläder på överkroppen, får man fina ränder efter solen på överarmarna och i nacken. Mellersta tonåringen och en av hennes träningskompisar mobbade sina respektive fäder. Vi hade lyckats skaffa oss en riktig bonnbränna. Det blev inte bättre av att yngsta tonåringen dessutom konstaterade att det dessutom var en gubbränna. Skillnaden mellan de två är lite oklar. Tydligen var det en eller annan rynka som avgjorde. Som tur är spelar det mig ingen roll vilket. Det känns att jag har varit ute i solen i två dagar. Vad det sen kallas det som solen har fixat spelar mindre roll.

Eftersom jag har varit funktionär har jag inte haft så mycket tid att fotografera som jag brukar. Några bilder blev det dock.



Yngsta tonåringen sprang 800 meter igen. Den här gången lyckades han sätta nytt pers med en dryg sekund. Lite irriterande var det att han inte lyckades gå under 2,20. Nästa gång kanske..? För tredje veckan i rad får du ser en bild på honom med en plåsterlapp på höger knä. En ganska stort, djupt och svårläkt skrubbsår är orsaken.



En av hans klubbkamrater hoppade längd men någon slags kampsportsstil. Eller är hon kanske sponsrad av en skotillverkare och är bunden av ett kontrakt som säger att skosulan ska visas upp för alla fotografer?





Avslutningsvis några bilder från hinderloppen. Hinder förekommer inte så ofta på tävlingar men det är en kul gren att titta på. Tyvärr kunde jag inte vara vid vattengraven den här gången. Därför blir torrbilder istället.

För första gången kan bloggen presentera ett scoop. Ett scoop är en sån där nyhet som hela världen vill känna till och som man är först i världen om att kunna presentera. I dag har jag varit åskådare, fotograf, och funktionär på en friidrottstävling. Det var Svealandsserien som är en lagtävling mellan friidrottsklubbar i Svealand. I de här sammanhangen räknas även Gävle, Umeå och Gotland till Svealand. Dagens scoop handlar om en av deltagarna som gjorde comeback i tävlingssammanhang. Kanske känner du igen henne på bilden här nedanför.



Ja visst är det Kajsa Bergkvist på ansatsbanan, och visst vann hon tävlingen. Hon klarade 1,75 och gjorde också tre försök på 1,80 men klarade det inte. Nu var nog det här bara en engångsföreteelse. Hennes lag hade fått ett återbud i höjdhoppet, men visst kan man ha en sämre reserv.



Mellersta tonåringen var med i samma tävling och blev fyra. Det var första tävlingen utomhus för i år och hon var nöjd med sitt resultat. Med lite varmare väder och lite mindre vind så ska det säkert kunna bli högre höjder senare i vår och sommar.¨



Fler bilder från tävlingarna hittar du här http://www.cig.canon-europe.com/p?p=CyaiK8jQFxB.

... är väldigt viktiga i höjdhopp. Det är de som avgör hur hoppet blir. En hoppare försöker göra på samma sätt gång efter gång. När hopparen har lämnat marken på sin väg över ribban är hoppet egentligen redan avslutat. Mycket avgörs i de sista stegen in mot ribban. När man tittar på höjdhopp blir det ganska tydligt när allt stämmer och när hopparen inte riktigt får till det. I dag har det varit tävling igen. Som tidigare i år var det lite blandad hoppning. Ibland riktigt bra hopp och ibland lite sämre hopp. Totalt sett var det ändå ett litet fall framåt. Tangerat årsbästa och klarad kvalgräns till SM, men ändå en bit kvar till personliga rekordet.





Här är två exempel. Det översta är första försöket på ingångshöjden 1,48. Överkroppen är vriden bort från ribban och en del kraf jobbar åt fel håll, åt sidan i stället för uppåt. Det blev en rivning. Den andra bilden är tredje försöket på 1,57. Det är inte helt bra men mer kraft riktas uppåt och då blir det ett helt annat lyft i hoppet. Höjden klarades med god marginal.



Näst helg är det dags för JSM i Malmö. Innan dess blir det två träningspass för att finslipa alla detaljer. Förhoppningsvis räcker det till för ytterligare lite högre höjder. Tyvärr blir det inga bilder från JSM eftersom jag inte kommer att vara med i Malmö. Jag kommer att vara höjdfunktionär vid en tävling i Stockholm i stället. Kanske blir det bilder därifrån i stället.