Om en månad...

Starten 25-manna 2004
På måndag kommer kartorna från tryckeriet. Det blir lite spännanade att öppna lådorna och se hur det ser ut. Just det ögonblicket när man ser kartan med banan på pirrar det lite i magen. Då är det allvar på något sätt. Då är det inte så långt kvar. Vi får väl se hur mycket det pirrar på måndag.
Förberedelserna fortsätter
Det kompletterande trycket har också fått en annan effekt. Eftersom kartan egentligen redan var tryckt och klar så hamnar det nya hygget ovanpå alla andra karttecken. När det gäller stigar, kraftledningar, stenar och andra liknande karttecken är det inget problem. Däremot har det uppstått en lite lustig effekt vid ett grönområde. Halva grönorådet är nämligen avverkat medan andra halvan är orörd. Genom grönområdet går nu en beståndsgräns. Som tur är handlar det om ett litet område och beståndsgränsen är i verkligheten 30-40 meter. Det ligger också så till att ganska få löpare kommer att beröras av det. Det kanske till och med är så att den som har närkontakt med det inte är helt rätt. Så här ser kartan ut i det aktuella området.
I söndags var jag och hustrun ut för att komplettera några kontrollmarkeringar som inte fått vara i fred. Ungefär tio markeringar är nedrivna. Att de som sitter längs stigar inte alltid får vara i fred kan jag förstå, men markeringarna som sitter mitt i skogen... Hur som helst så passade vi på att rensa skogen från de kantareller vi såg. Allt för att du inte ska bli distraherad av kantarellerna medan du tävlar.

Mera gul färg på kartan, del 2

Hur mycket man än städar upp kommer det inte att se ut som förr. De flesta av träden på bilden ovanför är bort nu. Den här bilden tog jag i vintras och jag tror att den finns med i ett tidigare inlägg. Syftet var då att visa hur fin terräng det är. Just här är det inte så fint längre, men det finns som sagt mycket fin skog kvar.
I kväll är det ett nytt möte med tävlingsblocket i 25-mannaorganisationen. Den sista perioden är det möten minst var 14:e dag. Att vara banläggare är inte bara att vara ute i skogen. Det är en massa annat jobb också. Avslutningsvis frestar jag med en bild från ett tidigare 25-manna. Snart är det dags för årets tävling.

Mera gul färg på kartan

Ungefär så här ser det nya hygget ut till formen. Vi försöker nu att göra ett kompletterande tryck på kartorna. Vi försöker också få reda på om det är fler avverkningar planerade och var de i så fall kommer att äga rum, eller ännu bättre skjutas på framtiden. Just nu vet jag inte hur det slutligen kommer att bli. Om jag tolkar de markeringar som finns i området så är avverkningen i stort sett klar. Man håller på att köra ut allt timmer. Förhoppningsvis kommer det att vara ganska bra framkomlighet den 10 okotber. Just nu är det inte så bra. Så här såg det ut i går kväll.

I stort sett alla sträckor kommer att beröras av det nya hygget på något sätt. Just här kommer sträcka fyra att gå fram. Uppskattningsvis kommmer löparna på den sträckan att springa 300 meter på hygget. Inte så farligt egentligen, men det kan kanske skapa lite problem för några.

Nu tycker jag inte att du ska låta dig avskräckas. Det finns massor av fin terräng kvar att springa i. Ju längre bana du kommer att springa desto mindre del av banan berörs. Har inte din förening anmält något lag ännu så börjar det bli dags. Den 7 september går anmälningstiden ut.
Det här är Hanveden
Hanveden är namnet på ett skogsområde som ligger i de sydligaste delarna av Huddinge kommun och de västligaste delarna av Haninge kommun, på halvön Södertörn söder om Stockholm. Det är i Hanvedens sydöstra del som årets 25-manna ska avgöras. Hanveden har inga exakta gränser, men mestadels används namnet Hanveden för det drygt 20 kvadratkilometer stora skogsområde som ligger mellan Lissma och Haningeleden, länsväg 259, i norr och Södertäljevägen, länsväg 257, i syd, samt mellan samhällena Jordbro, Västerhaninge och Tungelsta i öster och sjön Ådran i väster.Det är inte helt klart vad namnet "Hanveden" betyder, men det sägs ha att göra med tjäder- eller orrhannar, som tidigare var vanliga i denna ved, skog. Tjädern finns tillsammans med ett ankare med i Haninge kommunvapen. Tillsammans symboliserar de skogen och havet som är två viktiga delar i kommunen.
Inom Hanveden-skogen ligger Paradisets naturreservat, samt ett mindre Natura 2000-område som även den kallas "Hanveden" men som utgör endast en liten del av det egentliga Hanveden. Området, som omfattar 247 hektar, ligger delvis i Huddinge kommun och delvis i Haninge kommun, och omfattar Tornbergssjön med myren Odonrumpan väster om den, Svartsjön, samt sjöarna Trehörningen och Långsjön med myren Storflagen som ligger öster om dessa. Även den lilla tjärnen Ormputten tillhör Hanvedens Natura 2000-område, dock som en separat enklav. Ormputten är länets suraste sjö.
Hanvedens sydvästra del strax väster om Tornberget
Hanvedens, och hela Stockholms läns, högsta punkt är Tornberget, 110,9 möh. För några tusen år sedan, när inlandsisen drog sig tillbaka, var Tornberget tillsammans med andra högre platser i området, öar i Östersjön. Havet låg då 75 meter högre än vad det gör i dag, efter landhöjningen. Det sägs att närmaste fastland låg på den tiden vid Kilsbergen i Närke och bortom Kolmården i Östergötland. Idag ligger Tornberget nästan 10 km från kusten. Från Tornbergets topp kan man dock se havet och en del av öarna som tillsammans bildar skärgården. Arkeologerna har hittat hundratals gamla boplatser i Hanveden, på de högre nivåerna. Antagligen var det jägar- och fiskarfolk som bodde på öarna på den svenska stenålderstiden.
Hanveden är ett populärt utflyktsmål för folk i södra Storstockholm. Paradisets naturreservat, Tornberget samt sjöarna i området drar till sig friluftsfolk, och det gör även Sörmlandsleden som passerar genom Hanveden, samt vandringslederna som börjar vid torpet Paradiset i områdets nordvästra del.
Det finns ytterligare några inlägg på bloggen som behandlar Hanveden. Hanveden nämns den 17 februari 2009, Ormputten finns nämnd i ett blogginlägg från den 5 augusti 2009. Paradiset nämns i ett inlägg från den 18 augusti 2009.
Var noga, stämpla rätt
25-manna är för många en av årets orienteringshöjdpunkter. Varje år förvandlas höjdpunkten till en besvikelse för några löpare och lag. Jag tänker på de lag som av någon anledning inte kan fullfölja tävlingen. Den vanligaste orsaken till att ett lag inte fullföljer är att någon löpare i laget stämplar fel eller slarvigt. Sen 2001 har det förts statistik över vad som är orsaken till felen. Vid 25-manna 2008 var det 73 lag som inte föllföljde tävlingen. Här är de olika anledningarna.
49 löpare hoppade över/stämplade för fort vid minst en kontroll. Av dessa hoppade två över den sista kontrollen, sex personer hoppade över den näst sista kontrollen och 41 löpare hoppade över någon annan kontroll utefter banan. En löpare hoppade över flera kontroller eller avbröt sitt lopp.
16 löpare stämplade vid fel kontroll. En löpare sakande målstämpling. En löpare tappade sin löparbricka. Dessutom var det fyra löpare som inte läste av sin löparbricka efter målgång.
Med vetskap om det här är det också intressant att titta på om det är några sträckor där det är vanligare med felstämplingar eller om det är lika många på alla sträckor. För det första kan man konstatera att av det totala antalet löpare är det 0,76 procent som stämplar fel. Det är en ganska liten andel, kanske till och med mindre än vid en individuell tävling. Den procentuella fördelningen per sträcka ser ut så här.
Sträcka 1 och 2 = 0,56 procent
Sträcka 3 = 0,99 procent
Sträcka 4 = 0,50 procent
Sträcka 5 = 0,64 procent
Sträcka 6 = 0,71 procent
Sträcka 7 = 1,28 procent
Sträcka 23 = 0,57 procent
Sträcka 24 = 0,29 procent
Sträcka 25 = 0,47 procent
Sträcka 25 omstart = 0,72 procent
Det finns säkert ett antal anledningar till varför det ser så här. När det gäller sträcka 3 så kan det relativt stora antalet felstämplingar bero att det är många löpare som går ut samtidigt. Det är lätt att dras med till fel kontroll och det är ofta många som stämplar samtidigt och det kan vara svårt att avgöra vems ljud- och ljussignal det var. På sträcka 4 är det många ungdomar som springer. Kanske är ungdomarna mer noggranna än vuxna. På sträcka 7 börjar det dra ihop sig. Löparen på nästa sträcka får ju inte gå ut förrän alla fyral löpare på sträcka 7 kommit i mål. Kanske är det så att den löpare som går ut sist känner sig stressad och inte vill komma sent till växling. Ja, det är några av mina egna funderingar. För att veta helt säker skulle man nog behöva intrevjua alla löpare som gör fel.
Sammanfattningsvis kan man i alla fall konstatera att det går att undvika de flesta felstämplingar om alla löpare är noga med att kontrollera kodsiffran vid kontrollen innan man stämplar och om alla löpare är noga med att kontrollera att man får ljud- och ljussignal från den kontrollenheten där man stämplar. Skulle alla löpare gjort det förra året skulle 65 av 73 felstämplingar ha undvikits.
Som banläggare har jag försökt att göra vad jag kan för att underlätta för löparna. Kontrollerna ligger i bland ganska tätt men det finns inte två liknanade kontrollpunkter nära varandra. Jag har också försökt att se till att det inte finns två kodsiffror som liknar varandra ligger nära varandra. Vi ska också försöka att sätta kontrollenheterna en bit ifrån varandra så att det blir enklare att se ljuset och höra ljudet. Att stämplingen sen blir rätt är alltid den enskilda löparens ansvar.
Banor till tryck

Så här ser delar av en banfil ut. Som vanligt kan du inte vara riktigt säker på om det här faktiskt är en del av en bana som kommer att användas på 25-manna eller om det är ett exempel som jag gjort för att visa hur det kan se ut. Det du kan vara säker på är i alla falla att det kommer att finnas kodsiffror intill kontrollerna precis som i exemplet här ovanför.
Öppna linjer

Och så här ser det ut när kontrollringar och linjer är öppnade.

Det är en hel del jobb som tar ganska lång tid. Varje kontrollring ska granska och öppnas. När det gäller linjerna mellan kontrollerna så måste varje bana granskas för sig och respektive linje öppnas där det behövs. Sträckan här ovanför är ett exempel och kommer inte att användas på 25-manna.
Det här innebär att alla banlängder också är i princip klara. Eventuellt kommer det att kunna bli någon mindre justering på någon sträcka. Så här der det ut sträcka för sträcka.
Str 1 7260-7420 m, blå svårighet
Str 2 7260-7420 m, blå svårighet
Str 3 4290-4340 m, röd svårighet
Str 4 3220-3300 m, vit svårighet
Str 5 6470-6580 m, blå svårighet
Str 6 4610-4700 m, röd svårighet
Str 7 4820-4870 m, röd svårighet
Str 23 3910 m, orange svårighet
Str 24 8340 m, blå svårighet
Str 25 5340 m, blå svårighet
För de lag som är med i omstarten på sträcka 24 är den 6030 meter och har blå svårighet. Alla banlängder är inklusive 710 meter snitsel.
Det finns även ett antal öppna banor där den som vill kan anmäla sig på plats på tävlingsdagen. Följande banor finns att välja mellan.
Öppen 1 2530 m, vit svårighet
Öppen 4 2940 m, orange svårighet
Öppen 5 4420 m, röd svårighet
Öppen 7 3110 m, blå svårighet
Öppen 8 5410 m, blå svårighet
Bana öppen 8 ska egentligen ha svart svårighetsgrad, men eftersom det inte finns några svarta banor på 25-manna så får den bli blå. Förhoppningsvis finns det nu banor så att alla som vill vara med på festen känner sig inbjudna att vara med och kan hitta en bana som passar.
Kartan är hos tryckeriet
Inför trycket av kartan så har det inte bara handlat om själva kartritningen. Där är naturligtvis den viktigaste delen. Kartan ska ju stämma och vara ritad efter gällande regler och anvisningar. Enligt min bedömning så är den det. Själva kartan har varit klar ett tag. Den senaste veckan har det därför var en del arbete med layout. Det är en massa andra detaljer som ska till innan kartan kan anses vara klar för tryck. Därför har det varit jobb med informationstexter om kartan, beskrivning av speciella tecken, passmärken för att kunna trycka banor på kartan, logotyper och en del annat. Dessutom har det varit kontroller så att inget går snett på vägen. Den sista pusselbiten som föll på plats var spridningstillståndet. Nu är det i alla fall klart och kartan är hos tryckeriet. I nästa vecka trycks den på papper. Här nedanför kan du se lite av de delar på kartan som är viktiga men inte kommer att användas under själva tävlingen.


Blå meridianer på 25-manna
Ett annat exmepl är de 710 meter snitsling som ingår i alla banor. Snitslingen i det här fallet är beräknad från den sista kontrollen, via målet, kartplanket och till startpunkten, det vill säga den sträcka som alla löpare ska springa. När alla 25 löpare i laget har sprungit sin sträcka har de tillsammans sprungit 17 750 meter utan att ta en enda kontroll. När jag la banorna till 25-manna 1987 "glömde" vi bort att räkna med en del av snitslingen. Det tog en stund innan vi kom på varför tävlingen tog mycket längre tid än vi räknade med.
Som sagt, kartan skickas snart till tryckeriet. Det som är lite speciellt med årets 25-manna karta är att meridianerna kommer att vara blåa till färgen. Varför då frågar du dig kanske? I kartnormen står att man kan välja mellan blå eller svarta meridianer. Om kartbilden i övrigt domineras av blått ska man inte använda blå meridianer och tvärt om i fall kartbilden i övrig domineras av svart. På 25-mannakartan är det något mer svarta karttecken än blåa. Skulle vi använda svarta meridianer skulle vi behöva göra upphåll i dem på många ställen där meridianerna ligger ovanpå stenar, stigar, branter med mera. Genom att använda blå färg behöver vi inte göra det. Så här kommer det att se ut.



Men du kan vara lugn. Vi kommer att göra upphåll i meridianerna på de ställen där de korsar bäckar och diken. Ett sånt exempel ser du på den översta kartbilden. Där kommer vi att göra ett upphåll i meridianen så att du som tävlande inte förväntar dig en dikeskorsning. Det finns ytterligare några ställen där vi ska göra på samma sätt.
Flyttade kontroller och utsikt

Det kanske inte är så många som kommer att hinna med och njuta av utsikten. Därför lägger jag ut en bild så att du kan titta på utsikten nu när du har tid.
Alla de kodsiffror som blev något annat om man såg dem upp och ned är utbytta mot nya som inte kan förväxlas. Jag passade också på att sätta upp nya kontrollmarkeringar där de gamla hade blivit nedrivna. Det var några som ligger utmed stigar men faktiskt en markering mitt i skogen också. Det kan vara fler som är nedrivna eftersom jag inte har kollat alla. Man undrar varför inte markeringarna får vara kvar?
Ute i skogen fanns det också spår som jag tror kommer från vildsvin. De brukar böka upp jorden för att leta efter något att äta. Så här såg det ut på en av de platser där någon hade bökat i jorden.

Korrigeringar, ändringar och öppningar
Jag har också ändrat de kodsiffror som kan läsas på ett annat sätt om man ser dem upp och ned. Det betyder att kontrollerna 66, 68, 69, 86, 89, 98 och 99 har fått nya nummer som inte går att missförstå. Eller vad sägs om 45, 50, 62, 63, 123, 124 och 125. I morgon är planen att ändra siffrorna i skogen också. Det siter ju en snitsel med kodsiffran vid varje kontroll. Dessa måst ju också förändras.

Kontroll 66 blir 45

Kontroll 86 blir 63
Jag har också gått igenom alla kontroller för att se att det är helt centrerade, det vill säga att stenen eller branten eller vad det nu är för kontrollpunkt ligger mitt i ringen. Jag har också öppnat alla kontrollringar som behöver öppnas. Med att öppna ringarna menas att man gör en liten lucka i kontrollringen där ringen täcker något viktigt föremål. Det kan vara en brant, sten eller en liten höjd.

Här ovanför kan du se ett exempel på en kontroll som är öppnad på några ställen. Kartan är från tävlingsområdet och kanske kommer du att ha den här kontrrollen, eller så är det en påhittad kontroll, eller så ligger den i ett område som inte kommer att utnyttjas. I oktober vet du.
Kartan börjar bli klar



Min uppgift är nu att skapa bra utmaningar för alla som ska springa 25-manna. Jag hoppas och tror att jag kommer att lyckas med det.
Ändring av kodsiffror

Kontroll 66 kommer att få ett nytt nummer

Liksom kontroll 86 och ytterligare några andra kontroller
Långpass på Muskö

Medeldistansen avgjordes dels söder om Muskö hembygdsgård och del på den avlånga höjden som kallas Kyrkberget. Det är bitvis ganska besvärlig terräng då framförallt den södra sluttningen på Kyrkberget är sönderskuren och lite besvärlig att ta sig fram på. Uppe på berget är det fin och bra sikt även om framkomligheten har försämrats lite efter en gallring av skogen under förra året. Här ovanför kan du se en del av H 21-banan.

Långdistansen avgjordes i delvis samma område men de längre banorna gick i ett område som skiljer sig en hel del. Det här området är ett av de svåraste jag har sprungit i. Det ser kanske inte så svårt ut men skogen består till stora delar av ganska ung tallskog med lite inslag lövskog. Det gör att sikten är begränsad vilket i sin tur innebär att det är svårt att få överblick. Det är svårt att få tillräckligt med referenspunkter för att kunna orientera säkert. Här ovanför kan du se tre av sträckorna på de två längsta banorna. Mellan trean och fyran är det en vägvalssträcka där löparna kan välja mellan att gå nerför och ta ett vänstervägval eller gå til höger. Nästa sträcka innehåller kanske inte så många vägval men eftersom det är tät skog på vägen gäller det att ha full kartkontakt hela tiden. Till den sjätte kontrollen blir det lite öppnare terräng och ligger man rätt så ska det inte bli några problem. Det som kan ställa till lite problem är att det kan vara lite svårt runt själva kontrollen.
Just det här området innehåller flera olika terrängtyper. Den sjunde och åttonde kontrollen, som inte syns på bilden, ligger i ett område med öppen och fin skog med berghällar och gles tallskog. Hela området håller hög klass och det skulle vara intressant med någon typ av värdetävling här.
Långpasset då? Jo, alla kontrollerna skulle ju ut i skogen med SI-enheter och allt. Dessutom glömde jag att sätta ut några enheter så det blev en extra vända. Totalt blev det tre timmar i skogen.
Inte bara fin terräng

Just det här hygget har några år på nacken och det börjar växa en del ungskog. Här kan man se både smågranar och en del lövsly. Framkomligheten är ganska bra och tittar du riktigt noga så kan du sen en liten stig i bildens nedre högra hörn. Alla banor på 25-manna kommer att komma i kontakt med det här hygget på det ena eller andra sättet.

I en annan del av tävlingsområdet finns ett område med lite tätatre ungskog. Är finns det en hel del lövträd men även en del barrträd, främst gran. Barrträden är lite lägre än lövträden eftersom de växer långsammare. För 25-30 år sen var det ett hygge här men nu har ny skog vuxit upp. Sikten är inte så god men det finns delar i det här området där det är ganska lättframkomligt. I andra delar är skogen gallrad och det ligger en del ris på marken. Det här området kommer att beröra många av 25-mannabanorna.
Provlöpning i regnväder

Deltagarna kunde välja mellan alla sträckor och banor som kommer att finns när det är dags för tävling. Min uppmaning var att de helst skulle springa den sträcka de skulle ha sprungit om det varit tävling. Det är ju ingen mening med att låta en massa killar springa sträcka tre som bara är öppen för tjejer. Tiden togs genom att deltagarna startstämplade och målstämplade. I skogen var det bara snitslar med kodsiffran på. På sträcka 4 var det en del snitslar som var nedrivna men deltagarna togs sig ändå runt banan på bra tider.

Efter loppet lästa alla av sina brickor och vi skrev ut tiderna och parade ihop dem med respektive karta. Alla kartor samlades in så att inga kartor kommer på drift. Eftersnacket handlade om att det var roliga och bitvis ganska svåra banor. Flera tyckte att det var en bra omväxling mellan lite olika terrängtyper. Om det stämmer så känns det som om jag har lyckats med min ambition att lägga banor som är just roliga, lite kluriga och omväxlande. Terrängen fick också bra kritik.

Eventuellt kommer vi att göra ytterligare några provlöpningar i lite mindre skala vid senare tillfälle för att komplettera bilden. Om du ser löpare på bilden som inte ser ut att komma från OK Ravinen eller Haninge SOK så behöver du inte vara orolig. De har kvar sina gamla klubboveraller.
Förberedelserna pågår

Eftersom vi arrangerar 25-manna i år så har vi lagt ut slutförandet av tävlingsområdet på en entreprenör som tar hand om den saken. Det är en del kvar innan allt är klart men till nästa år ska allt vara klart.

Som du ser är det inte mycket kvar innan allt är klart. I bakgrunden kan du också se en annan del av tävlingsområdet. Tävlingsområdet innehåller allt från stadsmiljö till park och skogsterräng. En hel del omväxling väntar alltså. Men som sagt, det är över ett år kvar tills det är dags. På onsdag ska 2009 års sprint-DM avgöras. Jag är anmäld för att kunna spionera lite på det arrangemanget. Det finns alltid något nytt att lära. De närmaste månaderna kommer dock mitt fokus att ligga på 25-mannatävlingen.
Första provlöpningen

Oavsett sträcka gäller det att kolla kodsiffran, här sträcka fyra på 25-manna 2004
Jag själv sprang en av banorna som är tänkta till sträcka sex. Banan mätte 4 710 meter och jag klarade av den på tiden 37,52. Det var lite längre tid än vad jag räknat med. Jag har ju faktiskt varit vid alla kontroller minst en gång tidigare och jag hade inte tränat friidrott i två timmar på förmiddagen. Kanske är banlängden lite för lång och terrängen inte så lättlöpt som jag tror. Jag får fundera på om banan ska kortas av något. Samtidigt var det ungefär samma tid som jag hade på motsvarande sträcka 2008 om man räknar med hela löpsträckan från kartplanket, runt banan till sista och från sista via målet till kartplanket igen. I går sprang vi även de delarna av banan som de är tänkta, alltså så likt den slutliga tävlingen som möjligt. Det blev lite att fundera på, men samtidigt vill jag vänta in fler provlöpningar. Vi får se hur det blir.

Till sist ännu en stämningsbild från sträcka fyra vid 25-manna 2004.
Inte bara arbete i skogen

Kontroll 73, stenen
Vid besöken har alla kontrollpunkter blivit fotograferade. Nu har jag suttit och gått igenom alla bilderna och ritat in hur jag vill att kontrollställningen byggs. Efter det ska jag lägga alla bilderna i nummerordning i ett worddokument och sen skriva en beskrivning till varje kontroll. Beskrivningen ska vara en hjälp till dem som bygger ställningarna så att de vet om något behöver gallras. Beskrivningen kommer också att innehålla information hur stor ställningen ska vara, det vill säga hur många kontrollenheter det ska få plats. Banläggning innebär mycket inomhusjobb också.